m. m.
Det var naturligt, att denna Regeringsåtgärd skul-
le inom provinsen Halland väcka oro och många
bekymmer. Mer än 200 hemmanr finnas der, som
ganska säkert blifvit olagligen ryckte undan Kro-
nans dispositionsrätt och underkastade en till åt-
skilliga missbruk iedande Kyrkornas städselrätt, un-
der de omvexlirngar af Danska och Svenska Ofver-
herrskap, som provinsen Halland på 1600:talet un-
dergick, samt under den administrativa förvirring,
som vållades af Carl XII:s olyckhga krig. Bevisen
häröfver äro så många och så öfvertygande, att nå-
got tvifvel derom ej kan längre uppstå; tv, då man
vet, att efter Katolska tiden, alla klosters och kyr-
kors egendomar både i Danmark och Sverge in-
drogos till Staten, saret att endast viss del af såda-
ra hemmans räntor anslogs till några kyrkors och
inrätiningars underhåll, samt Presters och Kyrko-
tjenares löning, hvilka deraf ansågos vara i behof;
då man äfven vet, alt i Kongl. Kommissariernes re-
solution vid Landtdagen i Malmö år 1662, ingen
städselrät för kyrkorna garanterades, men väl de
åt dem anslagna rän:or af vissa hemman, samt att
således ingen sådan rättighet wnder senaste Danska
tiden kyrkorna tillhört; då man vidare betraktar,
att i det fall, då betyg blifvit begärdt af Dan-
ska Kansliet ang. ett dylikt IKyrkohemmans na-
tur, (Becthequarn), behörigen styrkt blifvit, att
kyrka eller Pastor icke enligt dervarande Hand-
lingar ägt någon dispostitionsrätt öfver sjelfva
hemmanet, utan blott en del utaf räntan; då man
vidare funnit, alt i 1569 års Landbok, Kronan re-
dan säges äsa dominium öfver al!a dessa hemman;
att den anslagna räntan är 1 allmänhet mindre än
Kronans behållna andel; att sedan benämningen
Kyrkohemman är 1646 tillkom, Drottning Christi-
na bortdoneiat sådana hemman till Lekmän och
till några vissa kyrkor (hvilkas på denna grund
ägande rält också Icke bestrides), att åtskilliga så-
dana hemman af Staten blifvit, enligt ordentliga
köpebref försålda, såsom t. ex. till Adrian Tripp,
Schicgel m. fl; ait endra blifvit dels förpavtade,
dels indelade till Milities och Länsmansbostallen,
hvarvid likväl alltid afaragits den till kyrka eller
Pastor anslagna grundråntar; att dessa hemman j
1655 års Jordebok (etter Reduktionen) alltid an-
tec:nas i Jordcbickerna såsom Kronan besparda,
intilldess de 1 1718 års och följande, erhållit den
bestämda rubriken Kronohemman; att de samtli-
gen blifvit roterade till Båtsmanshäll, hvilket, som
man vet, aldrig skett med annan jord än Krono-
och Siatte-, utan är all öfrig jord endast extra-
roterad; att flera sådana hemman utgöra dagsver-
ken till Kurgsgårdarna och den så kallade Gewvinst,
som eljest aldrig beräknas för andra än Krono- och
Skattehemman; att byten blifvit beviljade för så-
dana femman med andra Kronohemman, emot
frälsejord, hvaribland ett 1673 för Landshöfdingen
i Hallands Län. Då nu dertill kommer, att kyr-
kor och Prestersiap ännu aldrig vid uppkemna
fågor kunnat med handlingar eller donatiovsbref
styrka nåzon dispositionsrätt af de nu ifrågavaran-
de hemmanen, samt att åboerna i alla tider delta-
git i Riksdagsval och blifvit valde tdl fullmäktige:
en rältighet, som hittills endast kunnat utöfvas
af Kreno- och Skatteallmogen; torde en hvar inse,
huru orättvist dessa hemmansåboers besynnerliga
öde är: att i senare tider, sedan under sekler al-
drig skatteköpsrätt blifvit dylika hemman vägrad,
förklaras vara arrendatorer åt Presterskapet, samt
en nödtorftig bergning för framtiden vara all den
belöning, de och deras barn äga att njuta af sitt
arbete. - :
Det är alltför väl bekant, hvarifrån denna inkräk-
tande eklesiastikåtgärd ifrån början utgått, äfven
som att planen väsendtligast fått sitt stöd, genom
det regeringsbeslut, som år 1819 ålade de fattiga
åboerna, att bevisa: huruvida kyrkor och prester-
skapet icke ägde laglig städselrätt till hemmannen:
då tvärtom vanlig lagprincip och billighet synes haf-.
va bordt kasta denna bevisoingsskyldighet på de ri-
ka kyrkor och Pastorer, hvilka yrkade begagnan-
det af en sådan rättighet. Emedlertid hafva de
försök misslyckats, som, af en ibland ortens nitiska
Riksdagsmän, Bergt Gudmundsson blifvit gjorde,
att genom Konstit. Utsk:s åtgärd vinna laga ansvav
på de få regeringens rådgifvare ), som medverkat
till detta för omkring 1000 familier högst olyckli-
ga resultat, En knapp pluralitet i Konst. Utsk.
har pu ansett detta obehöfligt; som det berättas
till följd af de vacklande emdömena hos Utsk:s le-
damötler- ang. tillämpoingen af 166 och Ios CC