gifter. — Gretve nosen, Axel, talade om anghbatarnes
fördelar. Den enas lycka eller olycka bevisar ingenting i
det hela, och saken kunde ej derigenom afgöras. Hr Munk
af Rosenschjöld anmärkte, 1 anleduing af Grefve
Crionkjelms yttrande, att Svenska Matroser måste ge-
necmgå en Medicinsk kurs, innan de blifva tjeostbara,
att Svenska Matroser ej eltergifva andra länders i duglig-
het och härdighet. Orsaken ligger endast i den olika be-
handlingen, i afseende på behöriga födo- ch dryckesäm-
nen, renlighet m. m. På Engelska fartyg blifva de Sven-
sha matroserna ej mer sjuka än de Engelska. Denna be-
skyllning eller fördom emot vårt jöfolk vore således utan
giltig grund. Grefve Cronhjelm anmärkte, att han cj
yttrat att matroserne borde gepomgi någon medicinsk kurs
något hvartill han ej tilltrodde vara sjömän, utan att de
måste genomgå cen medicinsk kur. Betänkandet återremit-
terades.
Stats- Utskottets Betänkande N:o S3, rörande regleringen
af uterfterna för allmänna Undervisningsverken bifölls,
utan afsecude på den anmärkning Hr v. Hartwansdorff
gjort emot Utskottets afprutning at 5 Rdr 40 sk. för Vit-
ierketshisterien och Aniiqvuetsakademven, sedan Friherre
Palmstjerna förklarat, att detta skett, att summan af titeln
mät:e blifva ett rundt tal.
Samma Utskotts Betänkande N:o 84, rörande sjette huf-
vudtiteln, återvemitierades, i anteduivg af de af Fioh. La-
serbjelke, He v. Hartmansdortf och ilIv v. Troil gjorde
anraärkvingar.
Eetänkandet N:o 85 bifölls. N:o 86 återremitterades, se-
dan Frib. Hjerta, uvder-tödd ar Frin Toll sumt Grefvarne
v. Fersen och Ehrenborg, yrkat uuderstöd för stohålluia-
gar, samt en diskussion förefallit rösande korrektionsim-
rättningarne, emellan Hr Cedorschjöld och Grel:e
Cronhjelm å eva sidan samt Friherre Akerhjelm ä den
andra.
Plenum i Bonde-Stiåndet den 24 Maj.
Eagutskottets betänkanden N:o 43 — 56, beslöt Ståndet
skulle hvila utan åtgärd, intill dess från lagutskottet jem-
väl inkommit utlåtande öfver hvad som vore att tillgöra i
avledning af det till samma Utskott öfverlemnade förslag
till ny civil-lag. Vidare lästes och biföllos, utan diskus-
sion, åtskilliga Utskottsbetänkanden.
Plenum d. 26 Maj.
STATSBREGLERINGEN.
(Statsutskattets utlåtande N:o 78.)
P. Persson från Kalmar län cerinrade om den motion,
han vid Riksdageus början väckt om förändring i marke-
gångssältningarne. Med denna fråga står i nära samman-
hang i:sta punkten af förevarande betänkande, eller frågan
om fastställande af ett oföränderligt medelpris, från cna
riksdagen till den andra, på den under penningelönerna
inbegripna spanmål. Talaren åberopade Hrr Petres och
Santessons reservationer mot denna del af betänkandet,
och yrkade återremiss. — Anders Pålsson från Jönkö-
pings län, A. Danielsson från Eifsborgs län, m. många
fl, instämde i P. Perssons anförande. — Dauicl Dani-
elsson från Örebro län: att det hittills årligen förändrade
markegångsprisct, jemte försvårande af revisionen af stats-
verkets räkenskaper, hade ökat osäkerheten i beräkningen
af statsverkets behof, försatt räutegifvare och räntetagare i
ovisshet, och framkallat det omoraliska och onatu:liga för-
hållande, att ju större olyckor ett missväxtår medbringat
öfver jordbrukaren, desto större fördelar har det beredt åt
embetsmännen. Att helt och bållet borttaga spanmalen un-
der lönerna och fixera den vid ett minimibelopp, från en
riksdag till annan, vore det lättaste sätt att häfva dessa o-
läcenheter. Statsutskottets skäl mill afstyrkande af hvad
K. M,., uti dess proposition, härutinuan behagat före-
slå, tyckas vid närmare påseende snarare tala för bifall.
YXrkade återremiss. — And. Andersson från Westerås
län: Intill dess all spanmålsberäkning å lönerna på stat
hinner afskaffas, bör man omfatta hvarje tillfälle att för-
enkla den nuvarande invecklade beräkningen af riks-
markegängspriset ä löningssäden. Den proponerade åt-
värden förorsakar statsverket på det bela ingen ökad utgift,
då förlusten vid lägre spanmälspriser uppväges af motsva-
rande besparing de är, då priserne äro högre. Hvad be-
tänkandets 4:de punkt angår, erkände Talaren gerna den
goda afsigtew med den gjorda tillstyrkan angående in-
id
skränkning i dispositionsrälten af besparingar ä hufvudtit-
lurne; men hemstiällde, om förslaget uppfyller sitt ändamål,
enär, genom ärlig disposition af arfyoden och traktamenten,
löneförbättringar kunna beredas. - Påstod återremiss, —
Hans Jansson från Elfsborgs lin förenade sig med reser-
vationerna vid betänkandet. Jemte en stabel aflöning åt
embetsmännen borde man äfven tillvägabringa lindring för
den skattdragande, så att han i missväxtår måtte undgå den
olyckan att ända till dnbbelt högre belopp, än i bättre år,,
sin räntesäd betala. Yrkade återremiss. — V. Talm. Jon
Jonsson äfvenså. — Nils Persson från Södermanland
upplyste, att då Stats-Utskottet, i afsigt att bestämma visst
pris å spanmålen, hade uträknat medelpriset å spanmålen
för sistförflutne 10 år, uppgick detta medelpris till nära 7
2 dr bko, en beräkning så hög, att han ej ansåg den kunna af
Riks. Ständ. gillas. Detta hade gifvit anledning till Ut-
skottets betänkande. — Nils Strindlund ansåg återre-
miss lämphg, på det Stats-Utskottet, när den förväntade
Kongl. propos. ankommit, måtte bli i tillfälle att på en gång
besluta om ett till nästa Riksdag oföränderligt pris å all
lönings tionde- och räntespanmål. — Wiklund likaledes.
Nils Månsson från Skåne äfvensä; hvarvid han erinrade
hvad af Ekonomi- — i förening med två andra Utskott
blifvit vid sista Riksdag tillstyrkt: att betalning för ränte-
spanmål skulle lämpas efter medelpriset under 5 är, samt
räntegifvaren få optionsrätt, att, med tillägg af lämplig for-
sellön, utgöra spanmälen i penningar. Riksdagsmännen från
Skane samt Apelqvist från Bickinge förenade sig med
Nils Månsson. A Danielsson från Elfsborgs län talade
- AA -. . XX pp 0 SN OO: TT a Tee
oo 4