ster-rådet. Lsfayette var en af dessa ledamöter, och han föres!og att en deputation skulle. skickas till Kejsaren, för att fordra hans afsägelse af kronan. Erkekanslern vägrade att framställa propositionen;: men morgonen detpå den 22 Juni inskickade Kejsaren sin tronafsägelse. En provisorisk styrelse utnämdes, och Lafayette afskickades till de allierade, för att begära en vapenhvila, hvilken dock afslogs. Vid. sin återkomst fann han Paris i fiendens våld; och ett par dagar derefter (den 8 Juli) stängdes Deputeradekamarens dörrar, och sattes under bevakning af Preussiska soldater. Lafayette samlade en del af Kamarens Ledamöter hos Lanjuinais, Kamarens president, hvarest de uppsatte en protest mot detta våld, och sedermera i all stillhet åtskildes. Lafayette flyttade nu åter till La Grange, der han vistades till 1818, så han ånyo blef invald i Deputerade kamaren. Här fortfor han att understödja de konstitutionella grundsatserne genom sin opposition mot undantagslagar, censur och ingreppen i den personl:ga friheten o. s. v., hvarjemte han nitiskt stridde för allnäsna undervisningen, organisationen af en nationalmilis och kat:tans heigd. Sommaren 1524 företog Lafayette en resa ill Förenta Staterne, dit Presidenten inbjudit honom, och mottogs öfverallt i detta land med de varmaste uttryck af glädje och entusiasm. Allmänna rösten proklamerade hovom nationens gäst, och öfverallt gaf hans närvaro signalen till fester och fröjdebe ygelser. Han genomreste de 24 staterne i ett slags triumftåg, som färenade aila partier till glömska af sina tvister, der kvigets veteraner lirade minnet af sin ungdom, och de unga fördes tillbaka till förfädrens bedrifter och lidanden. Sedan han vid Buokersbill firat årsdagen af Amerikanska frihetskrigets första drabbning; och iYXorktown minnet af dess slut, 1 hvilket han sjelf haft en så iysande del, samt tagit afsked af de fyra expresidertermwe, sade honom Presidenten, I nalionens namn, farväl! hvar på han afseglsde från Washington om bord på en fregatt, som honom till ära fått namnet Brandywwine, efter ett ställe, der han fordom segra!. Vid ankomsten till Havre samlades en mängd af hans medborgare, för att stilla och fredligt egna en offentliz gärd af aktning åt hans karakter, men skingrades af gensd!armeriet. I December samma år skänkte honom Förenta Staternes kongres en summa af 200,000 dollars, och en betydande jordsträcka, i anseende till hans vigiiga tjenster och omkostnader under Amerikanska revolutionen. I Avgusti 1827 höll ban sorgetalet vid Mannels graf, cch då Depu!eradekamaren I Nov. samma år upplöstes, blef han vid de nya valen åter utsedd till ledamot af denna Kammare. Kort före resolutionen 19830 gjorde han en resa till Lyon, der ban mottogs med entusiasm — en skärande kontrast tiil ministereos förhållande mot honom, och ett oroande förebud för den despotiska styrelsen. Vid Julwevolutionen blef Lafayette general en chef för nationalgardet i Paris, och fastän icke personligen deltagavde i striden, voro dock hans verksamhet och hans namn af största inflytande på händelsernas utgårg. Då nationalzarder efter revolutionen upprättades öfver hela Frankrike, blef Lafayette utnvämd tll deras öfserbefalhafvare Denpa post afsade han sig likväl i December 2830, och yttrade från tribunen, att han gjort det, emedan hans stallving, i följd af detta befäl, syntes hos somliga väcka misstroende. Vid samma tillfälle förklarade han sitt ogillande af den nya vallagen. Kort innan: kan nedlade chefskapet för nationalgardet, hade han tillfälle visa sin verksamhet och sitt inflytande, genom sina bemödanden för lugnets upprätthållande vid exministrarnes process. Vid Polska revolutionen utnämde Pelackarne honom till förste grenadier i Polska nationalgardet. Det är bekant att Lafayette, alltsedan Julirevolutionen började taga en retrograd riktning, afhållit sig från all beröring med Ludvig Filip och hans styrelse, och att han fortfarande i deputeradekamaren omfattat och stridt för de principer, som ledt honom under hela hans politiska bana. Hans aldrig vacklande konseqvens har också blifvit erkänd af alla, äfven af dem, som icke medgifvit att han ägt talanger af första ordningen. I j I i CET KL ET NE VAT AET — — ——— NN TN SOK MA 2 ANY CY YR Tan mn van FA ä fE FONT NE ÖN VE AA