SMEATTADETDUE LETEITRUTEAATILE PE rs sjosp tra bång ÅA
mm
RIRSDAGSUNDERRATTCLSER.
Borgare-sStåndets Plenum den 26 Maj
Förmiddagen.
STATSREGLERINGEN.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79, Första hufvudtiteln
bifölls utan diskussion.
N:o 80, a:dra hufvudtiteln, diskuterades ech afgjor-
des punktvis. — 1:sta punkten (Justitice-Revisionsexpedi-
tionen, Stats-Expeditionerne och öfrige till Kongl. Maj:ts
Kansli hörande afdeluingar) bifölls, efter votering, med
29 röster emot 16 för aterremiss. — Hr Santesson ön-
skade att nödig bergning mätte, genom tillräckliga löner,
beredas civile Embetsmän, på sält Kongl. Maj:t i Dess pro-
position föreslagit, och instämde, angående sportlernes upp-
hörande, uii den reservation Grefve Hamilton mot Utshkot-
tets beslut i denna del afgifvit, hvarföre Talaren yrkade
återremiss. Hrr Björk och Olbers voro af samma me-
ning. — Hrr Ekerman och Rubin godkände till alla de-
lar Utskottets förslag, — Hr Hessle tillstyrkte, att Revi-
sions-seckreterarnes löner måtte förhöjas till 2000 Rdr, enl.
Kongl. Maj:ts Proposition. Hvad sportlerne beträffade, in-
stämde Talaren i Grefve Hamiltons reservation; men skulle
Utskottets beslut härom blifva gällande, önskade han att
alla 4 Statsexpeditionernes sportelkassa sammanslogs till en,
hvarifrån sedermera lika utdelning skedde. — Hr Halling
förklarade, att han instämde med Grefve Hamilton deruti,
att sportlernes indragning vore riktig till principen; men
Talaren ansåg detta vara mindre angeläget, hvad högsta in-
stansen beträffade, än vid de lägre, och trodde derföre att
början borde ske med Härads-Rätterne, äfven derföre, att
den menighet, som der tvistar, vore den minst upplyste.
Tiden vore dock ej ännu inne att göra en total omstöp-
ning och öfverflytta Protokolls- och Domslösen på Karta-
sigillata; man hade beräknat, att lösen vid alla dom-
stolar uppgick till en million, och då man känner
huru svärt det är att vid bevillningens fördelning
gå folkets önskningar till mötes, och hwru många svårig-
heter man dervid bar att bekämpa, trodde talaren att man
ej nu borde uppebålla sig vid detta. Hr Wern hade del-
tagit i Grefve Hamiltons och Hr Petres reservationer, e-
medan ban ansett Ständerne böra med underdånig tack-
samhet mottaga hvarje af Kongl. Maj:t framstäldt förslag
till verklig reform; erkände likväl att betänkligheter vid
förändringen icke saknades, och fann första rummet af
dessa intagas af fruktan för sportlerpnas återuppväxande;
en fruktan, som under en svag styrelse möjligen kunde
blifva grundad, på sält man någon gång sett exempel med
ackordförbuds handhafvande. Det omtalade behofvet af
lönetiliökningar för Civilstatens Tjemstemän, om det ock
föranleddes af lyxen, vore dock icke grundadt i san-
na förhålianden, så länge inga tjenster stå lediga ech o-
besatte, 1 brist på sökande.
4:de punkten, rörande Postverket. Hr Halling
ansäg att den:bevillning, som af Postverket ingår, ej pro-
gressivt berde användas till omkestnader i och för det-
samma, utan alt. minst 130,000 Rdr borde komma Stats-
verket till godo i stället för upptagne 100,000, särdeles
sum Stat-verket visserligen deraf vore i behof; yrkade å-
terremiss. Häruti fö enade: sig Hr Arnberg. Hr Forss-
berg ansåg äfven en ändamålsenlig besparing kunna till-
vägabringas; ej alltid busbållades så noga. Förliden som-
mar, t. ex., expedierades extraposter till Strömstad under
bacatider, bvilket talaren ansåg föranleda mindre behöfli-
ga utgifter. Hrr Wijk, Santesson och Rydin talade
deremot för bifall, och deras men ng segrade:
6:te punkten (Stats-Kontoret). Utskutiet hade tiil-
styrkt att en allönivgssumma af 7,458 Rdr 16 sk., hvilken
förut varit uppförd äå indragningsstalen, skulle för Stats-
Kowtorets behof äå 2:dra hufvudtitdla upptagas. Hr Ral-
ling auförde, alt vid förra Riksdagen alia då begärda
anslag till Stats-Kontorets orgauisation blifvit beviljade;
kunde ej bifalla den vu före-lagra lönvetillöknisren, sår-
deles som Stats Kontoret ägde påkalla biträde at flera på
indragningsstet stående ljenstemän, och yrkade derföre,
jemte aviörande at lera avinvirkvuingar, stt Viskotte!s för-
slag I denna dul mätte ogillas. Hr Aruberg förklarade,
der hen ej kunde bilräda hvarken utvidguing ar Tjenste-
mannaper:onalen eler löreforböjning; detta skulle gilva
ytterligase skäl åt den alluviänna klogan, som inom landet
förspörjes öfver eu alltför stvr och dyr tjerstemannaper-
sonal. lir Ekstrand kunde e) heller biträda rvågon till-
ökwvg. Den anställde Adsoket-Fiskalen bade litet eller
intel alt göra för sina 1200 hid:; yrkade aflag. Häruti
förenade s1g Hr Rubin. lre Porssberg och Egnell