nm Ör MM MM VH , Mm mf ee OM OO UU —
telse eller atlöje, men icie för straff, emedan det
ligger 1 sjelfva naturen af all yttranderätt, att äf-
ven kunva hafva ovätt i sak utan att derför kun-
na ställas till lagligt ansvar: men skulle någon vid
en sådan granskning emot H. M. Konungen person-
ligen tillåta sig skymfliga tillmälen, oqvädande ut-
tryck, eller på hvad annet sätt som helst belacka ho-
nom; då ioträder ofelbart den ansvarighet 5 Kap.
Missg. Balten stadgar för lasteligt yttrande.
Da nu dessutom grundlagen sjelf förutsatt, att
konungens beslut kvuna vara så stridande emot
densamma, att konungens rådgifvare för sina till-
styrkanden kunna skiljas ifrån deras embeten
m. m., så måste det också ligga inom gränsen
af de: tillåtra klandret att säga, det man icke för-
står, ati ett konungens beslut är enligt med grund-
lagen; att en af konungen gifven ekonomisk författ-
ping kan vara olycksbrirgande för landet till sina
följders at konungen råkat misstaga sig om det råt-
ta, Os. Vv. ja, Il och med att vid citationen at
ett -Adant foktum tilägga: Om en så eller så be-
skaljad öfverträdelse af grundlagen blifvit begån
gen, så stadsar ansvarighetslagen derom följande
Öre; utan ait ett sådant yttrande å ena sidan inne-
fattar något skymfliet emot konungens person, ellet
att, å den andra, hbelgden af 5 Kap. it S. Missg.
Balken är för nära tvädd. Stälet är detsammoa, som
att man äger rätt, alt söka hevisa olagligheten af
en domstols beslut, utan att sådant anses innefatta
en skymf emot domaren. Aldra minst kanna vi
förstå, att någon skulle kunna halshuggas blott der-
före. att han nämt att beslaten äro konunzcens,
då konungen icke derför kan ställas till arsvar.
Den skilnad man i det:a afseende velat uppställa
emellan begagnandet af ordet Konungen och orden:
Regeringen eller Styrelsen, gör 1 sig sjelf hvarken
till eier ivån. Logen känner knapot de sednare
benämningarne. D-remot finnes ordet Korungen
på en mängd ställen begagnadt i lagen, just för att
beteckna den kollektiva regeringsmakten, hvars å!-
gärder eniigt tryckfrihetslagens ofvan citerade 58
kunna svanskas, utan att Konungens person eiler
Regenten såsom indi id dermed kan förblandas. IL
hiand många exempel härpå vilja vi för korthetens
skall blott citera ett af de till denna fråga mest
tillämpliga, nemligen 76 Sf Reg.-formen, hvarest
stadgas, att Konungen icke utan Rikets Ständers
samtycke må svära lån in- eller utrikes. Hvar och
en finner, att här med Konungen menas konnuga-
makten eller regeringen. icke Regenten; ty ännu
bar det säl aldrig fallit någon in, att med anled-
ning af denna 4 sätta i fråga, det icke Hans Maje-
stät Konungen skulle äga rättighet att låna pen-
vingar för sin personliga räkning, om han så för
godt funne. På samma sätt stadgar allmänna Ja-
gen, att böter i vissa fall äro Konungens ensak,
ehuru dessa böter ingalunda gå till Konungens hand-
kassa, man till Stats-kontoret för det allmännas
räkning. Någon strängare slntföljd af detta ords
begagvande måste således icke kunna dragas emnt
en enskilt, än den mening lagen sjelf gifver deråt.
Avar och en som med någon opartiskhet följt
denna deduktion, skall säkert inse den gränsskilnad
vi bär haft för ändamål att med grundlagens till-
hjelp uppdraga mellan det tillåtna klandret och
det lasteliga i skvifsättet. — Principfrågan är högst
vigtig; det är obestridligen dess afgörande som skall
lägga grunden till Svea Hof-Rätts dom uti åtalet
emot Kapten Lindeberg, och det var under denna
synpunkt vi anmärkte, alt detta mål är en lifssak,
icke blott för nonom, utan för hela Svenska folkets
yttranderätt. Om äfven ett i starka ordalag affat-
tadt klander emot Konungens regeringsåtgärder skall
straffas med halshuggning, utan att Korungens per-
son blifvit skymfad, då existerar nemligen, 1 vår
tanka, icke mera denna vttranderätt, emedan opi-
nioner: om en handling tillhör skriftställarens indi-
vidualitet, och blotta tonens och framställningens
liflighet, en bild eller en figur i uttrycken då vid
vissa konjunkturer skulle kunna anses straffbara
efter en lag, som äfven konungen, genom sin Ppro-
position till 1823 års Stävder om dess afskaffande
ådazalagt, att hans milda hjerta funnit alltför bar-
barisk för den nuvarande tiden och vårt samhälls-
skick. :
Red. har från Hr Major Ekenstam på Gusum
fått sig tillsändt ett fortsatt svar vå Hr Håkans-
sons försök att vederlägga Hr Majorens afhand-
ling om fördelen af potäters användande till ut-
fodring. Best på utrymme i bladet har hittils
sn. I AG I
