sal; angaende Des sparimsarne Pi king, men ogillade den,
m den framställes såsom ett beslut, hvarvtill Riksens
Stiänder skulle hafva rättighet; godtände den der-
emot, Om den frarmstalles såsom en Rikets Ständers
underd. önskan. Hr Stuart, Carl, önskade, att Ut-
skotets betävkande måtte buctas, med undentag
af den puusten, som törer markegångssättvingen,
hvar han förenade sis med reservanten fr San-
tesson. Man ville att Bitsoulds-Kontorets behof
måtte undersökas I satmanhaveg med statsverkets.
Fiih. Silfverschöld jon vistigt för Rikseälis-Kon-
toret alt få behålla blilvarde öiverskort, dels till a-
mortssemen! af lån, dels till kredi iver. Han önskade
alt det besärda anslaget till försvaret matie bevil-
jäs. Har upplyste, ang tvOrpsen, alt den
bliivit grusdad på tillgång artilleriet, och
kan ihvad stunt som helst
lerivegementet införlifvas s t
ringarne fortfarande borde få acvändas of Ko:
Maj:t, ansåg det vara för mycket fördraost af Ut-
skotet, alt det skulle frels nya systemer, och
upulvste genom anförda kalkyler Pikscäldskontorets
och Slatsverkets verkliga staloiog. — Hr Rosen-
blad fann Utskottets Betan: !
som erdast vidrörande småsnkes, som kunde åstad-
komma iivistfr statsmakterna exackan. Det stora
och Vvialig
arti-
ofullständigt, så-
sa förekommer der icke, nemiigenr vopgift
på de ulgifispost er, som nödvändigt fordras, på det
staten ma kuona uppfv! la sina äl
ge: till försvaret borde ej åtevro-
miss. Hr vo. Hartmansdor( mera vjför-
jiohet t Utskottets framställning: beklagade att ej
Utskoltet uppgjort en sådan i om Br Fri-
berve Silfverschöld, samt ostamde med dem som
yrkat antagandet af Koro 1
ions om markegångssättnincen. Frih. ÄAkerhjelin
sökte bett vidlyftigt muntligt en:ör nde vederk
Dronnsi-
de sh iljakt; ga åsigter, hvilka under diskussionena ut-
talat sig. — Gretve Horn arsåg 7 betönkan. net i hög
grad förfeladt. En Het con et Stats
U: skollet att söka tillvagabringa ndr agningar. Nen-
na förbindelse är ej j uppfeld. Men hade ej afedt
det vigtiza bebofvet för stöförsvaret. DÅ Utskottet
af regeringen ej erhållit nåson plan till försvaret,
ech j alt en sådan adnministrution, som vi äga,
inom hvilken en civil person är Krigsminister, kup-
nat erhålla det, så hade Utskottet bort sjelf? fram-
lagga ett dylikt förslag och hos Rikets Ständer an-
mila administrationens bristfallighet i denva del.
Stats-Utskottet hade helt enkelt sag: tillgångar
finnas icke; men uraktlåtit sin skyldighet att un-
dersöka behbofvens nödvändighet. Ibland de nöd-
vendiga behofven räknade talaren i första rummet
uppfostringsverket. — Frih. Silfverschöld medgaf,
att Utskottet ej tillräckligt motiverat sina afslag
och sina tillstyrkanden, hvarföre han yrkade åter-
remiss af betänkandet.
På framställd proposition blef betänkandet åter-
remitteradt.
Stats-Utskottets Betänkande, N:o 79, angående
regleringen af utgifterne under Första Hufvedtiteln
åter: emisterades med bi fogade anmärkningar af Hrr
Danckwardt och Peyron samt Grefve Brahe.
Samma Utskotts Betänkande, N:o 80, angående
andra Hufvudtiteln eller Civilstaternes löner föran-
ledde mårga långa skriftliga anföranden. Ett så-
dant upplästes af Hr Danckwardt, hvari han ge-
nomgick alla punkter af Utskottets Betänkande.
Ett dylikt upplästes at Hr Grundelstjerna. — Grefve
Cronhjeim,; Otto, yttrade, att behofvet af hushåll-
ning I administrativ väg faktiskt visat sig. Grefven
trodde ei att anslag, såsom man sagt, kunde göras,
utan att skatterna beböfde ökas. Han hade önskat,
att rådgifvarepersonalens räkenskapsdag hade före-
gått den, då man bör bifalla eler afslå hvad ad-
ministrationen begär. Man hade då erfarit, om be-
hef vore för handen att afskeda en del af denna
personal. Om man i offentligt tryck och under
enskilta samtal, hos de högre ända ned till de läg-.
sta tjenstemän, i bufvudstaden och de aflägsnaste
landsorter märker en alimin missbelåtenhet, så an-
söge han sin medborgerliga plist fordra, att ej, förr
än afgjordt blifvit, i buruv: da denna missbelå tenbet vore
grun dad, s säga ja, äfven till nödvändiga löneförhöjnin-
gar. Han anmärkte såsom ett fr I hos rådgifvareper-
sonaler, att den ej gjort några förslag till förbältrin-
gar; den borde mera förebiås för hvad som blifvit
underiaålt ön för hvad som skett. Han iestämde
uti Grefse Hamiltons reservetion emot Utskot-
ters försiag till bibehålla:
et e af spor! elsystemet.
1: a om LÄN oe