sal; angaende Des sparimsarne Pi king, men ogillade den, m den framställes såsom ett beslut, hvarvtill Riksens Stiänder skulle hafva rättighet; godtände den deremot, Om den frarmstalles såsom en Rikets Ständers underd. önskan. Hr Stuart, Carl, önskade, att Utskotets betävkande måtte buctas, med undentag af den puusten, som törer markegångssättvingen, hvar han förenade sis med reservanten fr Santesson. Man ville att Bitsoulds-Kontorets behof måtte undersökas I satmanhaveg med statsverkets. Fiih. Silfverschöld jon vistigt för Rikseälis-Kontoret alt få behålla blilvarde öiverskort, dels till amortssemen! af lån, dels till kredi iver. Han önskade alt det besärda anslaget till försvaret matie beviljäs. Har upplyste, ang tvOrpsen, alt den bliivit grusdad på tillgång artilleriet, och kan ihvad stunt som helst lerivegementet införlifvas s t ringarne fortfarande borde få acvändas of Ko: Maj:t, ansåg det vara för mycket fördraost af Utskotet, alt det skulle frels nya systemer, och upulvste genom anförda kalkyler Pikscäldskontorets och Slatsverkets verkliga staloiog. — Hr Rosenblad fann Utskottets Betan: ! som erdast vidrörande småsnkes, som kunde åstadkomma iivistfr statsmakterna exackan. Det stora och Vvialig artiofullständigt, såsa förekommer der icke, nemiigenr vopgift på de ulgifispost er, som nödvändigt fordras, på det staten ma kuona uppfv! la sina äl ge: till försvaret borde ej åtevromiss. Hr vo. Hartmansdor( mera vjförjiohet t Utskottets framställning: beklagade att ej Utskoltet uppgjort en sådan i om Br Friberve Silfverschöld, samt ostamde med dem som yrkat antagandet af Koro 1 ions om markegångssättnincen. Frih. ÄAkerhjelin sökte bett vidlyftigt muntligt en:ör nde vederk Dronnside sh iljakt; ga åsigter, hvilka under diskussionena uttalat sig. — Gretve Horn arsåg 7 betönkan. net i hög grad förfeladt. En Het con et Stats U: skollet att söka tillvagabringa ndr agningar. Nenna förbindelse är ej j uppfeld. Men hade ej afedt det vigtiza bebofvet för stöförsvaret. DÅ Utskottet af regeringen ej erhållit nåson plan till försvaret, ech j alt en sådan adnministrution, som vi äga, inom hvilken en civil person är Krigsminister, kupnat erhålla det, så hade Utskottet bort sjelf? framlagga ett dylikt förslag och hos Rikets Ständer anmila administrationens bristfallighet i denva del. Stats-Utskottet hade helt enkelt sag: tillgångar finnas icke; men uraktlåtit sin skyldighet att undersöka behbofvens nödvändighet. Ibland de nödvendiga behofven räknade talaren i första rummet uppfostringsverket. — Frih. Silfverschöld medgaf, att Utskottet ej tillräckligt motiverat sina afslag och sina tillstyrkanden, hvarföre han yrkade återremiss af betänkandet. På framställd proposition blef betänkandet återremitteradt. Stats-Utskottets Betänkande, N:o 79, angående regleringen af utgifterne under Första Hufvedtiteln åter: emisterades med bi fogade anmärkningar af Hrr Danckwardt och Peyron samt Grefve Brahe. Samma Utskotts Betänkande, N:o 80, angående andra Hufvudtiteln eller Civilstaternes löner föranledde mårga långa skriftliga anföranden. Ett sådant upplästes af Hr Danckwardt, hvari han genomgick alla punkter af Utskottets Betänkande. Ett dylikt upplästes at Hr Grundelstjerna. — Grefve Cronhjeim,; Otto, yttrade, att behofvet af hushållning I administrativ väg faktiskt visat sig. Grefven trodde ei att anslag, såsom man sagt, kunde göras, utan att skatterna beböfde ökas. Han hade önskat, att rådgifvarepersonalens räkenskapsdag hade föregått den, då man bör bifalla eler afslå hvad administrationen begär. Man hade då erfarit, om behef vore för handen att afskeda en del af denna personal. Om man i offentligt tryck och under enskilta samtal, hos de högre ända ned till de läg-. sta tjenstemän, i bufvudstaden och de aflägsnaste landsorter märker en alimin missbelåtenhet, så ansöge han sin medborgerliga plist fordra, att ej, förr än afgjordt blifvit, i buruv: da denna missbelå tenbet vore grun dad, s säga ja, äfven till nödvändiga löneförhöjningar. Han anmärkte såsom ett fr I hos rådgifvarepersonaler, att den ej gjort några förslag till förbältringar; den borde mera förebiås för hvad som blifvit underiaålt ön för hvad som skett. Han iestämde uti Grefse Hamiltons reservetion emot Utskotters försiag till bibehålla: et e af spor! elsystemet. 1: a om LÄN oe