kladraden sKUle utlga dl staälSstinctulen, jetpvdi, I man
af sine skattebidrag, deltagande i rotervings-skyldig-
heten. — Månge hördes instämma med Nils Måns-
son och Anders Danielsson i afseende på skyddsaf-
giften. — Viklund fägnade sig, art den af horom
alltsedan 1809 yrkade ändring 1 beräkningsgrunden
för skyddsalgiften nu af så många ståvdsbröder in-
sågs. Hen hemställde, om det vore rimligt, att ett
Starsråd och en Länsman, en Brukspatron och cn
backstugusittare, en grosshandlare ech en bodbe-
tjert i detta afseende vidkännas lika afgifter. Vaå-
ra domstolar och vår arme, hvilka af ocs i allt
fall bekostas, gifva oss in- och utländskt beskydd,
hvadan den såkallade sky ddsafgiften gerna kunde
försvinna. Yrkade återremiss. — Per Henriksson
från Norrbotten var af samma tanka, som v. Ho-
hehausen i dess vid betänkandet föliande reserva-
tion, dock ansåg Per fienriksson konsumtionsafgift
för starka drycker böra för qvinnan, tll hälften
mot man, erläggas. — Jnsulin vtirade sig i öfver-
enstämmelse med dem, som talat om skyddsafgif-
tens klassificering, trodde konsum? ionsafgift å öf-
verflödsartiklar vara högst lämplig, och förklarade,
att då förändrade grunder för en blifvande bevill-
ning äro temligen allmänt påkallade, borde man
hafva kunnat vänta, att Utsk. fastat mera afs. å
dessa fordringar, och icke, såsom nu skett, användt
en tid af 2 månader, för att utarbeta ett betän-
kande af enahanda innehåll med det, som vid si-
sta Riksdag afgafs. — Johannes Svensson från Jör-
köpings län förklarade, att han, jemte öfrige Leda
möter af Bonde-Ståndet i Bevillnings-Utskottet för-
S
fäktat gradation i skyddsafgiften, men utan fram-
gång. Ansåg minimitabellens bibehållande icke
kuvna undvikas, emedan man annars ej kunde äga
någon visshet i afseende på beloppet af Statens
inkomster. I afseend le på v. Persens projekt, trodde
han, att den föreslagna tollförhöjnngen borde ära
rum på öfverflödsartiklar i allmänhet, bvarige-
rom den anmärkta missräknipgea kuvde korrige-
ras. — sStrindlund trodde, att beskattning å öfver-
flödsvaror icke kunde rättvisligen tillvägabringas,
utan medelst förhöjd tull på dylika väror, och
rätta tiden för bestämmandet häraf lärer ej inträffa
förr, än förslag till ny tulltaxa kommer under
Ständernas granskning. Hade cj att invända mot
passevolansens ingående i bevillningen, men trodde,
att, då man afser sättet, hvarpå denna fråga vid
sista Riksdag genom 3 Stånd afgjordes, lärer den-
samma nu icke kunna komma under pröfning.
V. Talmannen Jon Jonsson instämde med A. Da-
nielsson i afseende på den yrkade förmögenhetsaf-
giften, dock med jemkning af de belopp den sist-
nämde för afgiften föreslagit. Deremot kunde
. Talmannen ej förena sig med de Ståndsbröder,
som yrkat bevillning för komsumtion af vissa of-
verflödsvaror. Hvad man vid den ena Riksdagen i
detta afseende ansett lämpligt, har man vid en an-
nan förkastat. Säkert är emellertid, att dessa fö-
reskrifter orsaka mångfaldigt krångel och olägeuhe-
ter, och om man går till grunden. skall man finna,
att Bonde-Ståndet, som minst nyttjar öfverflödsar-
tiklar, likväl kommer att i detta fall kontribuera
mest. — Hahs Jansson m. fl. delade vice Talman-
nens tanka, och framstälide hvilka förhatliga fiska-
liska aktioner för småsaker skulle blifva en följd
af konsumtionsbevillning, då deremot en med ur-
skilvinvg förhöjd tull verkar varans högre pris och i
alla fall drabbar konsumenten, men endast i mån
af förbrukningen.
Betänkandet återremitterades.
Vidare föredrogs Bevillnings-Utskottets memorial
(N:o 3) angående återlemnande af en från Ridd.
och Adeln remitterad motion af Grefve Cronhjelm,
rörande reglering af den till stapelstäderna utgå-
ende tolag. — Hans Jansson, v. Talmannen Jon
Jonsson och Insulin yrkade återremiss på de grunder,
som reservationerna vid ifrågav. memorial innehålla,
hvarvid Insulin upplyste, att Ridd. cch A. redan
beslutat förelägga Bevillnings-Utskottet att upptaga
och behandla frågan. — Johannes Svensson från
Jönköpings Län ville väl ej söka motverka ett så-
dant beslut afven i Bonde-Ståndet, men, såsom le-
damot af Bevillnings-Utskottet, ansåg han sig böra
gifva tillkänna, att Utskottet grundat sitt förfa-
rande derpå, att tolag är en städernas, men icke
statens inkomst, hvadan Utskottet, i följd af grund-
lagen, ansett sig icke tillkomma att med ärerdet
taga befattning. — Anders Danielsson anmärkte,
att tolagen äger alla egenskaper af bevillning, och
bör derföre den nu derom väckta fråga som beviil-
ningsmal behandlas. Den utovoår I nåora städer med
— r—— r .Å.rnmrrumnLaeaenttsvoeö une———— —— — HX —?q— —— ———-——————————— — — —-— J— ——————kfÅ—h -eeeLS YBEl!HoiNo—L-LJLe— ——Öts—RKVkÅXr-r-—--e—— ee —— — X —- - —2.1zz -—.——X 2-ZX X4ZZ 2-2 2 on oe ee