(ELISA Gt). En oskyldig fråga, föranledd af ett gammalt Vv 7 la ee Ruksdags-ärende. Om nan ej för wycket misstager sig hunes änro i . j . ,; . nu ett Aronobruk, Dylta benämdt, hvars innehafvare redan för langre tid sedan lyckats ait dera uverka sig fastebref, om hvars laglikmätiga upphäfvande en proctss z nägra ar varit å bane, fastän förmodlgen ännu nan hufvadsaklig åtgärd; men bhviket bruk, just tl föle afsin ostridiga egenskap af Kronobrux, disps noaltimännirg utr, hvad envt mera är, diverse tjepstbarbeier af allmogen i flera Socknar tillika serar ej blott en betydlig k:ova skogs-effekter, som vilja afvitras. Desse socknar, cbura ofria de än äär ro, hafva erhållit det i sg sjöf vackra namnet at fri-socknarnre, i anseende till den dem, för kron2brukets skull, al ålder beviljade befvielsen från roleric 2 men eft emot hemmansägarne, särdeles med alla derstädes belftintli: H as nama utölfvadt låängvarist förra tider. i steltva föihete mer eller mivdie lagenlig! förvi yck har för dem gjort sjelfva friheten så förhatlig, att de erbjudit g:g till åtagande af Ordinarie rotering 1 utbyte emot den för dem hes-ärtiga friheten. Haruvida Justitie-Ombudserannen eller Justitiede e Kanslecen 4 embetets vägnar hat att göra med n nyssnämde nulletsprocessen kan väl vara likgiutist; men det synes vara troligt, att någondesa haft sm hand med i spelet, etter som Kronans rätt härunder beror, och allt sår stn tha sakta och försigtiga som lagliga gans. i Härom handlar dock icke den fråga, som man nu egentliven vilde fenrostäldla, hvilken deremot är iogen annan än den: huru och på hvad sitt det siz förhåller med de för en hel allmänhet icke Ovigtiga ätgärderne i anledning af RBikets Stinders uti underd. skrifvelse af den 22 Dec. 1829 sjorde hemställan derom, ett ett förslag måtte uppgöras saväl tull ersältning för hvad Dylta Bruås innehafvare kunde förlora genom upphörandet at frisocknatnes tjenstbarheter, som och till frisocknarnes roterande eller beliggande med roteEhura meningen härmed lärev hafva varit, at förslaget skulle vid nu pågåeade Riasdag för Rikets Ständer framläggas; har derom likväl ännu 12gentiug af Riksdagstörhantlirgarne kunnat förspörjas, hvadan man i anledning af gjord efterfrågar. förnummit följande, nemligen: att Kongl. Maj:t den 19 April 1830 förordnat visse Kommitterade att, efter på stället hållen undersökning, uppgöra ett förslag i ämnet; att Kamnmiitterade, som ansett det vara nog att höra ena parten, Biuksägaren, men ej allmogen, den 2 Okt. samma år till Kongl. Meir afgifvit ett slags betänkande i den del af saken som rörde Bruksägarens ersättning: att Kongl. Maj:t den 4 Mars 1931, genom Nådig Remiss, häröfver intordrat Krigs-, Kammaroch BergsKolleziernes underd. utlåtande; att BergsKollegium i saken sig yttrat den 28 April 1931, och derefter till Kammaroch Krigs-Kollegierne afsändt handlingarne; men att, af en eller anuan orsak, dessa handlingar ännu icke till Kongl. Maj:t återkommit efter en, kanske icke ens af någon påminnelse från Stats-Sekreteraren för Krigsärenderne störd, treårig hvila hos de sistnämde Kollegierne. Med avledning af detta besynnerliga förhållande, och då någongång, i framtiden It. ex., skulle kursa ieträffa, att det enskilta irtressets ombudsmän peiler. andre gode män ville befrämja ett obehövigt uppehåll med regleringen af sådane eko miske ärender, hvilka för Statsverket och act allmänna eller för vissa menigheter äro af betydenhet, likasom det ifrågavarande tyckes var ra, synes skäl ej saknas till den hemställan hos Rikets nu försimlade Ständer: Om icke Justitie-Ombudsmannen borde få sig uppdraget att med sin uppmärksamhet följa behandlingen a Sådane mål och ärender, deruti någon åtgärd af Rikets Svänder hos Regeringen begäres:Man kunpde kanske då förvanta att, om älven i sådant fall auktorileternas handlaggvinvg af ärenderne stundom fördröjdes, sjelfva lingsemheten uti behandlingen åtminstone behöfde iklada sig laga form och utseende, samt alt redovisning för hvad som tillgjordt hlifvit icke olämpligen kunde få inflyta uti den Berättelse, som Justitie-Ombudsmannen, enligt Regeringsfor men, skuile vid hvarje Riksdag till Rikets Ständer aflemna. Et. TT. I dä cpan