(ELISA Gt).
En oskyldig fråga, föranledd af ett gammalt
Vv 7 la ee
Ruksdags-ärende.
Om nan ej för wycket misstager sig hunes än-
ro i . - j . ,; .
nu ett Aronobruk, Dylta benämdt, hvars innehaf-
vare redan för langre tid sedan lyckats ait dera
uverka sig fastebref, om hvars laglikmätiga upp-
häfvande en proctss z nägra ar varit å bane, fastän
förmodlgen ännu nan hufvadsaklig åtgärd; men bhvi-
ket bruk, just tl föle afsin ostridiga egenskap
af Kronobrux, disps
noaltimännirg utr, hvad envt mera är, diverse
tjepstbarbeier af allmogen i flera Socknar tillika
serar ej blott en betydlig k:o-
va skogs-effekter, som
vilja afvitras. Desse socknar, cbura ofria de än äär
ro, hafva erhållit det i sg sjöf vackra namnet at
fri-socknarnre, i anseende till den dem, för kron2-
brukets skull, al ålder beviljade befvielsen från
roleric 2 men eft emot hemmansägarne, särdeles
med alla derstädes belftintli:
H
as nama utölfvadt låängvarist
förra tider. i steltva föihete
mer eller mivdie lagenlig! förvi yck har för dem gjort
sjelfva friheten så förhatlig, att de erbjudit g:g till
åtagande af Ordinarie rotering 1 utbyte emot den
för dem hes-ärtiga friheten.
Haruvida Justitie-Ombudserannen eller Justitie-
de
e
Kanslecen 4 embetets vägnar hat att göra med
n
nyssnämde nulletsprocessen kan väl vara likgiutist;
men det synes vara troligt, att någondesa haft sm
hand med i spelet, etter som Kronans rätt härun-
der beror, och allt sår stn tha sakta och försig-
tiga som lagliga gans. i
Härom handlar dock icke den fråga, som man nu
egentliven vilde fenrostäldla, hvilken deremot är io-
gen annan än den: huru och på hvad sitt det siz
förhåller med de för en hel allmänhet icke Ovig-
tiga ätgärderne i anledning af RBikets Stinders
uti underd. skrifvelse af den 22 Dec. 1829 sjor-
de hemställan derom, ett ett förslag måtte upp-
göras saväl tull ersältning för hvad Dylta Bruås
innehafvare kunde förlora genom upphörandet
at frisocknatnes tjenstbarheter, som och till fri-
socknarnes roterande eller beliggande med rote-
Ehura meningen härmed lärev hafva varit, at
förslaget skulle vid nu pågåeade Riasdag för Ri-
kets Ständer framläggas; har derom likväl ännu 12-
gentiug af Riksdagstörhantlirgarne kunnat förspör-
jas, hvadan man i anledning af gjord efterfrågar.
förnummit följande, nemligen: att Kongl. Maj:t den
19 April 1830 förordnat visse Kommitterade att, ef-
ter på stället hållen undersökning, uppgöra ett för-
slag i ämnet; att Kamnmiitterade, som ansett det va-
ra nog att höra ena parten, Biuksägaren, men ej
allmogen, den 2 Okt. samma år till Kongl. Meir
afgifvit ett slags betänkande i den del af sa-
ken som rörde Bruksägarens ersättning: att
Kongl. Maj:t den 4 Mars 1931, genom Nådig
Remiss, häröfver intordrat Krigs-, Kammar- och
Bergs- Kolleziernes underd. utlåtande; att Bergs-
Kollegium i saken sig yttrat den 28 April 1931,
och derefter till Kammar- och Krigs-Kollegierne
afsändt handlingarne; men att, af en eller anuan
orsak, dessa handlingar ännu icke till Kongl. Maj:t
återkommit efter en, kanske icke ens af någon på-
minnelse från Stats-Sekreteraren för Krigsärenderne
störd, treårig hvila hos de sistnämde Kollegierne.
Med avledning af detta besynnerliga förhållande,
och då någongång, i framtiden It. ex., skulle kursa
ieträffa, att det enskilta irtressets ombudsmän pei-
ler. andre gode män ville befrämja ett obehö-
vigt uppehåll med regleringen af sådane eko
miske ärender, hvilka för Statsverket och act
allmänna eller för vissa menigheter äro af be-
tydenhet, likasom det ifrågavarande tyckes var
ra, synes skäl ej saknas till den hemställan hos
Rikets nu försimlade Ständer: Om icke Justi-
tie-Ombudsmannen borde få sig uppdraget att
med sin uppmärksamhet följa behandlingen a Så-
dane mål och ärender, deruti någon åtgärd af
Rikets Svänder hos Regeringen begäres:- Man kunp-
de kanske då förvanta att, om älven i sådant fall
auktorileternas handlaggvinvg af ärenderne stundom
fördröjdes, sjelfva lingsemheten uti behandlingen
åtminstone behöfde iklada sig laga form och ut-
seende, samt alt redovisning för hvad som tillgjordt
hlifvit icke olämpligen kunde få inflyta uti den Be-
rättelse, som Justitie-Ombudsmannen, enligt Rege-
ringsfor men, skuile vid hvarje Riksdag till Rikets
Ständer aflemna.
Et. TT. I dä cpan