— — X 2 -2xz de flesta ställen, alla smärre jordbrukare funnit sin uträkning vid, att nedlägga sina småpannor, och sälja sin potates till de stora brännerierna, eller utbyta den mot bränvin och drank, hvaraf de erhålla i utbytet lika stort qvantum, som om de sjelfva brände, samt derigenom bespara: 1:0 arbetet; 2:0 kostnaden för bransle, kopparkärl och byggnader och 3:0o skatten. Så lönande äro de stora brännerierna i jemörelse med de små ?). Endast på mera aflägsna ställen brännes äfven i mindre pannor, för att förskaffa drank åt kreaturen. Frågan, huruvida dessa med mer2 fördel kunna fodras med potates, är ett serskildt ämne, som, en gång fullkomligen utredt, för den enskilda ekonomien torde blifva af mycken vigt, men som omöjligen kan inverka på lagstiftande åtgärder, der endast medborgares Inbördes rättigheter och förbindelser till det allmänna kunna komma i fråga. Avar och en, som vistats i Preussen, eiler genom kunnige resandes utsago eller pålitliga statistiska skrifter hänrer förhållandet derstädes, kan intyga att de här gjorda uppgifterne äro fullkomligen öfverensstämmande med rätta förhållandet. Hvad är det då som hind!ar Sverge att antaga ett system hvaraf det enskildta och Statea der funnit sig lika belätne! ett system, som icke förtrycker någons rätugheter, när alla få lika rätt att begagva sig deraf, ech hvaröfver således ingen kan klaga, och ett system andtligen, sam genom den betväliga imkomst staten deraf erhölle, lemnade tillfälle til lirdring i de öfriga skatterne, utan att i någon iemförlig mån med öbise wskylder blifva känbar draceande, enar a rt för de skaltt1 j iiten till största delen motsvara: 2 des af behållin besparing i kostnaderna. De betänkligheter, som med afseende på svårigheten vid sonrollee kunde möta vidtasandet afen mera ratogel hasvållving i denna del äro vedan på förhavd vetlerlagds genom det förtienstfulla förslag Vetenskapsåk idemien utarbetat till beskaltning å redskap af olla beskaffenhet och dunensonver, med förutsättande att högsta möj iga bilverkningen 1ivom viss tid a hvardera af dessa redskap skulle tjena s på Beviiltill grund, och hvilket förslag nu fione nogssutskotiets bord. Då hartill kommer, att tillsynen och kontrollen ullhör den mnvöf. alt beskattningen blifver utsjord vande maken, hvars fördel ar förkutvpad med intradernas ordeotliga indrifvande, men endast besutet huru mycket skall skattas för ett visst tillverk: ningsbelos så må det icke alt tro, det en Ilätt untanröjd be2 tänklighet ef nyssnämde art icke bör kunna hindra ar Sländernas omsor: Iz vara föra en ieforin. ävbken i öfrigt obestridhgen bjudes bka mycket al rättvisan, som af ett välförstådt allmänt och enskildt intresse. ) Uti eti ar Geb. Finaos-Rådet Ferber nyligen utgifvet arbete, kallad!: Vya bidrag till den Preussiska Monarkiens industriella och kommersiella tillstärd, ur officiella handlingar, en skvift sem framställer de statsekonomiska grunder på hvilka Preussiska förvaltningen hvilar, samt resultaterna deraf, beter det bland annat om bränvinsbrännivgen: Man må betrakta råämnet, som landet uteslutande lemnar åt bränvinsbränningen, det högre penningevärde det erhåller genom bearbetningen, handelns tillväxt deraf: eller de oberäkneliga fördelarna deraf för ladugårdsskötseln och åkerbruket, så framställer sig öfverallt för den Pseussiske patrioten ämnen till tillfredsställelse, och öfvertygelsen om den stora nationalvinst, sem Pieussisska staten hemtar af sin verksamt och förståndigt skötta bränvins-bränning. i På ett annst ställe, pag. 112, yttrar samma Författare: Vi hafva redan förut fästat uppmärksamheten på den lyckliga följden af den kloka Ystatshushållning, med hvilken Preussiska Regeringen förblifver vid de en gång lagligen fastställda grunderna för hränvinsbeskattningen, utan alt jaga efter de särskilde producenternes större eller mindre tillverkningsförmåga elller förfölja denna med högre utskylder. Utan denna kloka försigtighet skulle staten visst förlora den vinst, som den non drager af denna fabrikations allt större utbildning med de kemiska och fysiska kunskapernas tillhielp. Nu deremot utvidear sig 0