— — X - 2 - -2xz
de flesta ställen, alla smärre jordbrukare funnit sin
uträkning vid, att nedlägga sina småpannor, och
sälja sin potates till de stora brännerierna, eller
utbyta den mot bränvin och drank, hvaraf de er-
hålla i utbytet lika stort qvantum, som om de sjelf-
va brände, samt derigenom bespara: 1:0 arbetet;
2:0 kostnaden för bransle, kopparkärl och byggna-
der och 3:0o skatten. Så lönande äro de stora brän-
nerierna i jemörelse med de små ?). Endast på
mera aflägsna ställen brännes äfven i mindre pan-
nor, för att förskaffa drank åt kreaturen. Frågan,
huruvida dessa med mer2 fördel kunna fodras med
potates, är ett serskildt ämne, som, en gång full-
komligen utredt, för den enskilda ekonomien torde
blifva af mycken vigt, men som omöjligen kan in-
verka på lagstiftande åtgärder, der endast medbor-
gares Inbördes rättigheter och förbindelser till det
allmänna kunna komma i fråga.
Avar och en, som vistats i Preussen, eiler genom
kunnige resandes utsago eller pålitliga statistiska
skrifter hänrer förhållandet derstädes, kan intyga
att de här gjorda uppgifterne äro fullkomligen öf-
verensstämmande med rätta förhållandet. Hvad är
det då som hind!ar Sverge att antaga ett system
hvaraf det enskildta och Statea der funnit sig lika
belätne! ett system, som icke förtrycker någons rät-
ugheter, när alla få lika rätt att begagva sig deraf,
ech hvaröfver således ingen kan klaga, och ett sy-
stem andtligen, sam genom den betväliga imkomst
staten deraf erhölle, lemnade tillfälle til lirdring
i de öfriga skatterne, utan att i någon iemförlig mån
med öbise wskylder blifva känbar
draceande, enar a
rt för de skaltt-
1
j
iiten till största delen motsvara-
: 2
des af behållin besparing i kostnaderna.
De betänkligheter, som med afseende på svårig-
heten vid sonrollee kunde möta vidtasandet afen
mera ratogel hasvållving i denna del äro vedan på
förhavd vetlerlagds genom det förtienstfulla förslag
Vetenskapsåk idemien utarbetat till beskaltning å
redskap af olla beskaffenhet och dunensonver, med
förutsättande att högsta möj iga bilverkningen 1ivom
viss tid a hvardera af dessa redskap skulle tjena
s på Beviil-
till grund, och hvilket förslag nu fione
nogssutskotiets bord.
Då hartill kommer, att tillsynen och kontrollen
ullhör den mnvöf-
.
alt beskattningen blifver utsjord
vande maken, hvars fördel ar förkutvpad med in-
tradernas ordeotliga indrifvande, men endast besu-
tet huru mycket skall skattas för ett visst tillverk-
:
ningsbelos så må det icke
alt tro, det en Ilätt untanröjd be-
2
tänklighet ef nyssnämde art icke bör kunna hindra
ar Sländernas omsor:
Iz
vara föra
en ieforin. ävbken i öfrigt obestridhgen bjudes bka
mycket al rättvisan, som af ett välförstådt allmänt
och enskildt intresse.
) Uti eti ar Geb. Finaos-Rådet Ferber nyligen ut-
gifvet arbete, kallad!: Vya bidrag till den Preus-
siska Monarkiens industriella och kommersiella
tillstärd, ur officiella handlingar, en skvift sem
framställer de statsekonomiska grunder på hvil-
ka Preussiska förvaltningen hvilar, samt resulta-
terna deraf, beter det bland annat om bränvins-
brännivgen: Man må betrakta råämnet, som
landet uteslutande lemnar åt bränvinsbränningen,
det högre penningevärde det erhåller genom be-
arbetningen, handelns tillväxt deraf: eller de obe-
räkneliga fördelarna deraf för ladugårdsskötseln
och åkerbruket, så framställer sig öfverallt för
den Pseussiske patrioten ämnen till tillfredsstäl-
lelse, och öfvertygelsen om den stora national-
vinst, sem Pieussisska staten hemtar af sin
verksamt och förståndigt skötta bränvins-brän-
ning. i
På ett annst ställe, pag. 112, yttrar samma
Författare: Vi hafva redan förut fästat uppmärk-
samheten på den lyckliga följden af den kloka
Ystatshushållning, med hvilken Preussiska Rege-
ringen förblifver vid de en gång lagligen fast-
ställda grunderna för hränvinsbeskattningen, utan
alt jaga efter de särskilde producenternes större
eller mindre tillverkningsförmåga elller förfölja
denna med högre utskylder. Utan denna kloka
försigtighet skulle staten visst förlora den vinst,
som den non drager af denna fabrikations allt
större utbildning med de kemiska och fysiska
kunskapernas tillhielp. Nu deremot utvidear sig
0