tur fullt ut så mycket, om icke mera, är en fab-
riksnäring, som tillverknsingen af t. ex. ättika, cider,
inhemska viner o. s. v., emedan äfven beredningen
af bränvinet hvilar på en kemisk process, och få
näringar hämtat så stora förhättringar som denna
af de tekniska och mekaniska kunskapernes bi-
träde. Vi kunna således, vare sig med afseende på
de ailmänt gällande grunderne för naringars utöf-
ning här 1 landet, eller på bränvinsbraävningens egen
natur, icke frångå den öfvertygelsen,
att denna näring, lika med hvarje annan fabriks-
näring, bör vara för hvar och en fri och obehin-
drad, så val i tillverkvingsmetod som qvanotitet, un-
der vilkor af statens rättighet til koctroll å det
tillverkade beloppet;
att följaktligen ingenting finns, som berättigar
det enskilta intresset, atti denana mer an avdra naå-
ringar ivkräkta på andras bekostvad, vare sig ger
nom försök äå de större fabrikanterras sida att
beröfva allmogen eller den mindre jordbrukaren
rättigheten till husbe chofsbrännings eller å andra
sidan, , genom något maktspråk ot lacstfinirgen som
—N
skul!!e uteslutande fasta panne. ymden vid hemman-
ialet. och förbinda deo som sådant öcskar, att an-
lägga en tiliverkn:nsg 1 större skala, så vitt hvar och
en tllerkännes samma rättighet.
Dessa åsioter strida visserligen emo sen praxis
20m hittils vartt rådande i denona det af ekono-
miska lagstiftningen. Men vi hemstalla, vär f
evtdast betraktas ifrån den ckonomiska s
och detta är dock den enda i
fråga vid tillverkningen, så huge intet hinder ät
Som Kal KkOmMMa 1
lagdt emot förtäringen — om det icke ar en
lika stor otiunlighet att förbjada den Ne att
förvandla mer än ett visst belopp spa:
ler por
tates Uli bianvis, som att förbjuda honom att ba-
ka mer äv ett vist qvantum bröd eliter brygga
mer än vissa tannor Öl eller dricka, eller att före-
skrifva det iogen klädesfabrikaor fir l
ett visst antal våflstolar; och hvad skill
mer än
inan väl
äga om en lagstiftning, som sträckte stt förmyn-
derskap ända till dessa omsorger.
Vi kunna cerföre icke annat än bys
pet, att Rikets Stärder vid denna
till förändrade grunder för bränvivsbränningens be-
skattning, nemligen ef:er tillverkoingens belopp, så-
som enda utvägen att komma til ex förnuft:g lag-
t ning härutinnar, och att Regeringen ev gång icke
blott inser utan äfven utta!ar den mesingen att brän-
vinsbränningen icke får eller kan undar lagas från de
r ättigheter som gälla för idkandet af all a ofriza närin-
gar ViäroiSver 3e mycket böjda att följa andra län-
der. exempel i dr ärter och dedvaner; 7; men det Vvo-
re väl, om vi någon gång äfven fölive dem 1 all-
manna åtgärder, hvaruti devas efterdöme visat
sig lemna de fördelaktigaste resuitater. Uti ifråga-
varande fall kunde vi för den åsigt, som här ofvan
blifvit framställd, citera flera länders erfareohe!, men
vi vilje endast åberopa Pieussens, hvars administra-
tioa bragt detta land till en sällsynt höjd af välmå-
ga och som derföre nu tjenar till och med England
och Frankrike till efterdöme.
Uti detta land äger hvilken som helst rättighet
att tillverka bränvin huru stora eller små pan-
vor han behagar, och beskattningen utgöres der
efter mäskkarens storlek. Detta system, som nyli-
gen blifvit eftertaget i Sachsen, Hessen, med flera
angränsande stater, infördes i Preussen år 1820, och
har sedermera icke behöft undergå cen ringaste
förändring. - Redan denna omständighet, jemförd
med de bestärdiga lappningar och förklaringar som
hos oss äga rum af bränvinsförfattningarma, visa
tydligt att det Preussiska systemet hvilar på en na-
turlig, men vårt deremot på en falsk grund. Men
det är isynnerhbet den ekonomiska fördelen af det
förra, bäde för jordbruket och statskassan, som
vitsordas af hvar och en annan som haft tillfälle
att erfara dess verkaingar.
Jat -
det hop
A
i
OTvergaå
st
De omedelbara och bevisade följderna deraf i
sistnämda hänseenden äro:
Att fastän Preussiska statskassan uppbär en skatt
af nära 5 sk. bko för hvarje kanna bränvin, kan
likväl denna vara, i anseende till de genom veten-
skapens tillhjelp fullkomnade tillverknirgsmetoderna,
säljas till samma pris, om ej bättre än i Sverge.
Att vetenskapligt bildade män kunna användas
att sköta de stora bränrnerierna, hvarigerom jäs-
niugsproccessen förbättras. - På denna omständighet
kan icke läggas för mycken vigt. Endast genom en
noggrann Ul!syn att jäsningen i mäskkaren icke hin-
ror AfveroåA till hildandae af fö Aaltilarra Of