tur fullt ut så mycket, om icke mera, är en fabriksnäring, som tillverknsingen af t. ex. ättika, cider, inhemska viner o. s. v., emedan äfven beredningen af bränvinet hvilar på en kemisk process, och få näringar hämtat så stora förhättringar som denna af de tekniska och mekaniska kunskapernes biträde. Vi kunna således, vare sig med afseende på de ailmänt gällande grunderne för naringars utöfning här 1 landet, eller på bränvinsbraävningens egen natur, icke frångå den öfvertygelsen, att denna näring, lika med hvarje annan fabriksnäring, bör vara för hvar och en fri och obehindrad, så val i tillverkvingsmetod som qvanotitet, under vilkor af statens rättighet til koctroll å det tillverkade beloppet; att följaktligen ingenting finns, som berättigar det enskilta intresset, atti denana mer an avdra naåringar ivkräkta på andras bekostvad, vare sig ger nom försök äå de större fabrikanterras sida att beröfva allmogen eller den mindre jordbrukaren rättigheten till husbe chofsbrännings eller å andra sidan, , genom något maktspråk ot lacstfinirgen som —N skul!!e uteslutande fasta panne. ymden vid hemmanialet. och förbinda deo som sådant öcskar, att anlägga en tiliverkn:nsg 1 större skala, så vitt hvar och en tllerkännes samma rättighet. Dessa åsioter strida visserligen emo sen praxis 20m hittils vartt rådande i denona det af ekonomiska lagstiftningen. Men vi hemstalla, vär f evtdast betraktas ifrån den ckonomiska s och detta är dock den enda i fråga vid tillverkningen, så huge intet hinder ät Som Kal KkOmMMa 1 lagdt emot förtäringen — om det icke ar en lika stor otiunlighet att förbjada den Ne att förvandla mer än ett visst belopp spa: ler por tates Uli bianvis, som att förbjuda honom att baka mer äv ett vist qvantum bröd eliter brygga mer än vissa tannor Öl eller dricka, eller att föreskrifva det iogen klädesfabrikaor fir l ett visst antal våflstolar; och hvad skill mer än inan väl äga om en lagstiftning, som sträckte stt förmynderskap ända till dessa omsorger. Vi kunna cerföre icke annat än bys pet, att Rikets Stärder vid denna till förändrade grunder för bränvivsbränningens beskattning, nemligen ef:er tillverkoingens belopp, såsom enda utvägen att komma til ex förnuft:g lagt ning härutinnar, och att Regeringen ev gång icke blott inser utan äfven utta!ar den mesingen att bränvinsbränningen icke får eller kan undar lagas från de r ättigheter som gälla för idkandet af all a ofriza näringar ViäroiSver 3e mycket böjda att följa andra länder. exempel i dr ärter och dedvaner; 7; men det Vvore väl, om vi någon gång äfven fölive dem 1 allmanna åtgärder, hvaruti devas efterdöme visat sig lemna de fördelaktigaste resuitater. Uti ifrågavarande fall kunde vi för den åsigt, som här ofvan blifvit framställd, citera flera länders erfareohe!, men vi vilje endast åberopa Pieussens, hvars administratioa bragt detta land till en sällsynt höjd af välmåga och som derföre nu tjenar till och med England och Frankrike till efterdöme. Uti detta land äger hvilken som helst rättighet att tillverka bränvin huru stora eller små panvor han behagar, och beskattningen utgöres der efter mäskkarens storlek. Detta system, som nyligen blifvit eftertaget i Sachsen, Hessen, med flera angränsande stater, infördes i Preussen år 1820, och har sedermera icke behöft undergå cen ringaste förändring. Redan denna omständighet, jemförd med de bestärdiga lappningar och förklaringar som hos oss äga rum af bränvinsförfattningarma, visa tydligt att det Preussiska systemet hvilar på en naturlig, men vårt deremot på en falsk grund. Men det är isynnerhbet den ekonomiska fördelen af det förra, bäde för jordbruket och statskassan, som vitsordas af hvar och en annan som haft tillfälle att erfara dess verkaingar. Jat det hop A i OTvergaå st De omedelbara och bevisade följderna deraf i sistnämda hänseenden äro: Att fastän Preussiska statskassan uppbär en skatt af nära 5 sk. bko för hvarje kanna bränvin, kan likväl denna vara, i anseende till de genom vetenskapens tillhjelp fullkomnade tillverknirgsmetoderna, säljas till samma pris, om ej bättre än i Sverge. Att vetenskapligt bildade män kunna användas att sköta de stora bränrnerierna, hvarigerom jäsniugsproccessen förbättras. På denna omständighet kan icke läggas för mycken vigt. Endast genom en noggrann Ul!syn att jäsningen i mäskkaren icke hinror AfveroåA till hildandae af fö Aaltilarra Of