il UllIlaAalit KRAUVUAdI ITA VI I UA UTA Millotalltlikn heter påkalla nu Kanalstyrelsernes uppmärksamhet och samverkan. I förstnrämde afseende är det verkligen att beklaga, att, sedan Kanalens färdieblifvande och den stora bolagsstämman, då nya reglementet antogs, så litet. blifvit dervid tiligjordt, ehuru, bvad nogsamt försports, Motala verkstad under denna tid både kunnat och behöft få emottaga beställning, sam, enligt hvad wi hört sagas, varfven 1 Norrköping, Westervik om. fl. ställen äfven erbjudit sig leverera fartyg. Ev teckning var under sistl. Sept. öppnad, både i Motala och här, tll ett särskilt ångfartvg, för Wettern och Wiken, och omfattades genast begärligt, så att omkring 1-3:4el af aktiehehofvet blef tecknadt; men öfverläggningarna itom Kanalbolaget under sist. December och Jannari månader lära icke uppmuntrat till dess fortsättande, och Kanaldirektionen har ej heller synts lemna särdeles uppmärksamhet åt hbehofvet af denna saks ani merande. Teckningen för ångpaketfartvget, som är ämnadt att gå Kanalvigen emellan Siockhbolm och Göteborg, har, på några få aktier när, varit fullbordad längesedan. och desse 4 a 5 aktier, å 502 Rdr hvardera, lära hafva blifvit bållna öppne, egentligen med: afseende på Göteborg, hvilken ort med skäl avsetts böra härför intressera sig lika mycket, om icke mera, än Stockholm, ehurn sådanot icke visat sig vid detta tillfälle, ännu blott en enda aktie af Or är tecknad såsom tillhörande en Göteborgsbo. Detta paketfartyg lärer dock blifva färdigt ull början af Juli månad, och det skall blifva intressant att erfira, huruvida opinionen icke då blir mera gynnande för tecknandet af ännu ett fartyg. Om näigot enskilt företag i dyliz vag synes böra bara god rinte, så är det väl detta; och då derefter tvifvelsutan srart skulle bilda sig utväg för ytterligare ett Angpsketfarivg för samma fart, så att hvarje vecka ett kunde komma att gå åt Göteborg, och ett deritrån tillbaka åt Stockbolm, skulle utan tvifvel det hela snart få ett helt annat utseende. Kanval-bolagen hafva lofvat detta första paketfartyg helfribet från kanvalafgifter under första året, och till hälften nedsatta under andra året. Beträffande åter lastfartyg af tjenlig konstruktion för kanalfarten, så har :yvärr äfven i den deien nog litet blifvit tillgjordt. Redan under Trollhätte kanals första tiotal anskaffades, igenom premiers utsättande af dess dåvarande Direktion, uti hvilken Grefve Platen var ledamot, ritningar och förslag till sådana fartyg, som skulle blifva mest ändamålsenolige för denna fart; enskilta Aktieägare i Verket och Handlande i Göteborg bidrogo äfven härtill; men ritningarne lära intill, denna; stund ligga obegagnoade, och icke ett enda fartyg är bygdt derefter, eller till storlek och dimensioner sådant, som en af numera Hr Öfverste Löjtn. Ringheim författad fartygsritning. afhvilken exemplar finnas i så väl: Trollhätte-, som GötaKanals arkiver.Denna ritning! visar, att fartyg kunna byggas till en! drägtighet af ända till 70 läster. Dessa fakta, som vi från UlNförlitlig hand erhållit, visa,. att det ej är endast Trollhätte Slussverks små dimensioner, som hindrat kaänalfarten att utveckla sig. till hvad man bört kunna, påräkra, utan lika mycket, att icke dess: dimensioner begagnats på långt när till hvad-som kunnat ske; medelst användande af fartyg utaf den Konstruktion och storlek, som desse slussar medgifva. I allmänhet skall väl storleken af de fartyg, som pas-era igenom Tiollbättan, med! hvarje år hafva stigit; så att, då medeltalet af drägtighet år 1801t motsvarade 139 skeppund, så uppgick: detsamma år 1808 till 161 Skepp., år 1818 till 201 skepp. och år 1328 till 2238 skepp; äfvensom bland de fartyg, som förlidet år passerat Trollhättan, befunnits åtminstone 2 å 3, som hvardera innehaft emellan 750 och :800 skepp. jen, 4 a 6 om hvardera 700 skepp. samt troligen några och 20, hvardera emellan 6 eller 700 skepp.; men rätt byggde lära de kunna draga närmare 1000 skepp-., och i samma mån äfven kunna rymma vida större qvantiteter latt gods, än de som nu framgå. Om enskilte personer förenade sig i bolag, att inrätta en ångfartygskedja å sjöarne emellan båda hafven, jemte 3 a 10 särskilta för ändamålet byggde lastfartyg eller pråmar, skulle sannolikt denna spekulation ej blifva af de minst lönande, och de redan å Göta elf och Wenern befintiize bogse:fartyg skulle under första tiden mycket lätta detta företag. Allt detta skall väl en gång gå ol sig sjeM: men ju förr kanalen kan blifva till den åsyftade nyttan för landet, desto bättre synes det isynnerhet för kanalbolagen. Om derföre dessa sjelfva ej skul