ne och sträfvar till förbättring. Att katekesen bar behof af förbättring bevisa de försök dertill som blifvit gjorde. t; ex. Wallins katekes, och att allmogen med begärlighet emottar meddelad upplysning bevisas af den stora afsättningen bland allmogen af Gagners iärobok. Katekesens begagnande vid den spidaste åldern vore mindre passande. Barndomen fäster sig mera vid det historiska, och att framkalla en ändamålsenlig lärobok kunde ganska väl låta sig göra genom ett utsatt premium, som skulle gifva den inre kallelsen sin riktning åt detta håll. Han önskade för Stårdets egen skull, att betänkandet ej måtte afslås, — Biskop Faxe yrkade afslag. — Prosten Grevillius förenade sig med Prosten Hallström, och trodde att en revision ej vore olämplig. Doktor Holmström erkände bristerna i katekesen, men godkände ej det förslagna sättet att afhjelpa dem. Utskottet hade framkommit ; andra momentet med en alldeles ny motion. Hr Ceder. schjöld ville hafva en lärobok i Naturalhistorien, med litet kristendom deruti; utskottet deremot yrkade en revision af den gamla. Biskop ThyseZius röstade för, att ståndet skulle på ensen enkel och tydlig grund afslå betänkandet. Denna framställde sig bäst uti den ofulländade nya bibelöfversättnicgen. Då denna utkommer, så faller af sig jerit, att Karekesen då måste förbättras. Komm:inister Dahlgren: Gevom premium kan ej någon god katekes framkallas. Anden nvedsänkes derigenom i stoftet för det himmelska ljus, der! den bör vistas. En katekes göres ej så lait, som man kan tillyxa en åkerbrukskatekes eller en bok i förlossnpingskonstn. Dessutom vore den nuvarande tidens anda j lämplig, a!t från densamma skulle u!gå en kateaes. Biskop Fransen önskade att ståndet icke mätte grunda sitt afslag derpå att katekesen vore ofelbar, utan svarare derpå, att Utskottet gått utom sin befatining, då den gjort en alldeles ny motion, Dr Björkman anmärkte, att Utskottet derutionan handlat i enlighe: med 24 S R. O. Biskop Lundblad påstod, at katekesens verkliga och sanna företräde låg derut:, att den uppehöll sig vid dogmerna. Han afslog betänkandet och all behandling genom någon komitd. Prosten Lyth: Under 1-4:dels ärhundrade har iag begagnat den gamla katekesen med full tillfredsställelse, ofvertygad om dess ändamäå senlighet och, som jag hoppas, med välsignelse. Jag kan ej arnat än instämma med reservanten Lars Larsson. Prosten Ohrnberg vidhöll sin tanka om nyltan af premier. Samma motiver, som verka andra soda geroingar, skulle äfven verka vid detta ullfälle. Och till Kommmister Dahlaren, som nyss förut sagt, alt katekesen bl fve ej bättre derföre att den blefve försylid, vttrade han, att Ar Komministern skulle troligen blifva af annan tanka om en dylik törgvilmog för honom komme i fråga. Prosten Jallbeck medgaf katekesens brister i 3:dje art. om nådens ordvings; men troddie att man skule söka uppskof med förbättringen till dess man kunde ändra se bibliska språken i enlighet med nya bibelöfversästningen. För öfrigt afslog han betänkandet. Komminister Dahlgren oönskade att ståndet ej ville aisla betänkandet. Ett dylikt förfarande skuile ge tillkävna en alltför stor intolerans. Biskop Hedren deremot trodde, att allmänheten skulle just vänta och gilla ett dylikt afslag af presteståndet — Betänkandet återremitterades med den anmälan, att ståndet avsåg det för tidigt att hos Konel Maj:t föreslå en ny katekes, då den nya bibelöfversältn:ngen ej ännu är färdig. Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 7 om stämmoböter återremitterades efter någon diskussion, hvarunder Piostarne Nordin ocb Mittag yrkade befrielse från böterne; Prostarne Åstrand, Nibelius, Grevillius och Ohrnberg talade för nödvändigheten deraf. Statsutskotiets betänkanden N:o 60 — 76 biföllos. N:o 77 återremit:erades Banko-utskottets betänkande N:o 10 bifölls. Allmänna Besvärs och Ek. Utskottets N:o 47 — 49 och 32 biföllos. N:o 50 och 31 afslogos. rd sr , v TT PORR Svar på Ir Håkanssons försök att vederlägga undertecknads afhandling: Om fördelen af potäters användande till Utfodring, jemförd med deras användarde till bränvinsbränning).