To TO RUÄTEA PUT dlSstytKL MIlall LI lindring i villkoren. Prosten Ostberg talade för Norrköpingsboarne, och önskade att den årliga kapitalafbetalningen måtte nedsättes från 10 till 5 proc., i likhet med hvad förut blifvit proponeradt för Borås. Han understöddes af Prosten Grevillius, Komminister. Dahlgren, Biskop Hedren, Stats-Rådet Poppius och Biskop af Wingård, hvilket hade den fölid att Betänkandet återremitterades. DEN NYA KATEKESEN. På Riddarhuset hade Hr Cederschiöld väckt motion om utsättande af 2 å 3000 Rdr belöning för den, som inom vissa år författade en, emot ändamålet nöjaktigt svarande, ny lärobok i Kristendomen för menige man. Ekonomi-Utskottet hade ej anselt sig kunna tillstyrka bifall till belöningens utsättande för en ny lärobok; man hade tillstyrkt en revision af dena nu brukliga katekesen, hvilken 1 förbättrad form borde vara färdig att antagas vid samma tid, som den nya bibelöfversät!ningen. Detta Utskottets betänkande (N:o 44) förekom nu till granskning inom det Högvördiga Ståvdet. — Prosten Rosen gillade afstyrkandet af bifall till motionen, men ogillade Utskottets förslag att den gamia katekesen skulle öfverses och förbättras. Den vore bra sådan den är, — Komminister Dahlgren berättade, huru målet biifvit behandladt inom Utskottet. Den afdelning, som behandlat motionen, hade kommit till ett helt annat resultat än det, som nu står att lisa i betänkandet. Då förslaget sedan företom 1 Utskottets plenum gjorde helt andra åsigter s:g gällande, och afdelningens förslag förkastades helt och hållet. Den gamla katekesen, så yttrade men, innehölle en mängd gamla dogmer, som tillkommit under en mörk och skolastisk tid: man ville hafva en sund och lättfattlig sedolära. Å motsatta sidan påstods, att de der gamla dogmerna ej kunde alldeles ubrytas ur vår religionslära. Vore det endast fråga om en sedolära, så hafva vi redan illräckligt sådane, att ej nämra Bussers och Boethii, så att san ej behöfde gevom premier framlocka flere dylika. Emellan dessa framträdde nu en tredje mening, som påstod att man borde bbehå!la den gla katekesen, blott denna blefve öfversedd och nidtorfict förbättrad. Di Preste-Ståndets medlemmar inom Utskottet ej kunde biträda den första åsteten, och ej funno en tillräck!ig pluralitet för sin egen, så måste de biträda denna tredje, och dervaf hade betänkardet uppstått i den form det pu visade sig. Han önskade att Ståndet måtte bifalla det sådant det nu var; en Återremiss skulle eudast förvärra saken. Doktor MNibelius ansåg en nödig förbättring af katekesen ej kunna åstadkommas af en Komi:Z, utan böra öfverlåtas åt enskilte, som dertill känna sig hafva kallelse — Fältprosten Bjursten ogillade täta ombyten af katekeser , och tillstyrkte afslag å Betänkandet. — Doktor Björkman förklarade, att här ej vore fråga om någon ny katekes, utan om en förhattring af den gamla. Doktor Elfström våstod, i anledning af motionärens önskan att få en lärobok, ej författad i frågor och svar, att katekesens erotematiska metod vore den bästa. Han hade derom blifvit öfvertygad genom en längre erfarenhet. Han yrkade bifall till -Betänkandets första moment och afslag å det senare. Fältprosten Edvall hade stora betänkligheter vid antagandet af en ny katekes. Den senast antagna hade mycket förundrat allmogen. En ny skulle medföra ännu mera obehag, Biskop UYedren: Det är underligt, att dylika ideer vilja göra sig sig gällande inom representatioren. Här yrkas en ny lärobok för allmogen innehålla grunderna för naturläran, anthropologien, grundlagarne m. m. Vår katekes anses otjenlig till lärobok för sina spetsfundiga dogmer. Om en ny katekes utgifves, så borde den väl vara i öfverensstämmelse med den hel. skrift; och som deri förekomma just dessa dogmer, så torde man snart vilja hafva en bättre bibel, mera öfverensstämmande med våra grundlagar, och man torde snart yrka fastställandet af grunderne för kristendomsregleringen till rästa FPFiksdag. Lars Larsson som inom U:skottet reserverat sig emot beslutet, hade bättre ås:gt af saken än motionären. Denne Lars Larssons auktoritet vore mera vard än många motionärers, hvilkas skicklighet i andra ämnen man måste erkänna, men som i denna fråga dock måste underkännas, — Biskop af IWingård trodde, alt man vann lika mycket genom bifall som afslae. Biföll man betänkandet, så blefve revisionen ålagd en konmitd, cch der skulle förslaget dö af sig sjelf. — Biskop Franzen kun