ått ur arbetarens hand. feta galler om det störta, om det minsta; om de stora byggnaderna så äl som om kökskärlen och sjelfva renbållningsmölerna. Det är förvånande och otrohet till hyvilen bög grad af proprete man här kommit; jag åg intet, som jag kunde taga för att hafva blifvit rukadt. Bikväl är betjeningen mindre taliik här ov i något af de Parsiska hospitalen. För sjukumiven och sofrummen, der omkring 40 placeras, r en Nunna, med inseende öfver den qv inliga beeningen ). Såsom öfverallt 1 Frankrike, så här: codt mm utrymme, särskita sofrum; särskilta matsaar, särskilta konversationsrum, särskilta kök och adrum, med 6—38 kar för hvarje afselning, kaell, bönerum, garderober, tvält och torkrvum. rv F RÅvolat Pöre är öfverlakare, och bar med en örekommande ålskvärdbhet. som endast kan rätt örklaras då man sett den inrättning han leler, gjort sig sjelf den mödan att visa mig alt, ch, till råga på sitt intresse för min sak, har ban If lofvat mig en uppsats om det väsendtligaste vilket som år det Aidsta; allt synes i or hafva sådant ändamål för egna medel (2000 Bidr B:ko) sig tillhandlat, benämd Fridhem, och för hvilken Fr Borg derför blifvit,frikänd från de årliga tomlörenas erläggande till Kongl. Djurgårdskassan, erbjuda en lokal. som icke allenast motsvarar, utan kanske öfverträffar flera utländska — sjelfva den vid Bordeaux icke undantagen, i afseende på naturbeskalfenhet, sundhet, utrymme och dess pittoreska belägenhet vid saitsjön. Hospitalet för sinnessiuka vid Bordeaux, beläget i en aflägsnare del af staden vid Grande Rue St. Jean, är tordehända den ändamälsenligaste af sådana inrättningar i Europa. De olvckligas boningar äro på en plats, ungefärligen så stor som Humlegården 1 Stockholm, delade i små smakfulla bvegnader, der de sjuka, fördelade efter beskaffenheten och höjden af deras grubbel, äro mrymde med nödig betjening och tillsyn, så att det hela framställer en lustgåra med planteringar och promenader, bland hvilka en mängd smärre täcka lusthus finnas strödda. Det enda ett nordiskt sinne der saknar, är vatten, höjder och fördjupningar, eller med ett ord: naturafvexlingen, som så mycket bidrager tili lIynnets lyfravde och lifvande förmå: 3a. Parken Fridhem å Kongl Djurgården, som innehåller 6 till 8 gånger det Bourdauxska institutets agorymd, ar med dess rymligaste sida belägen åt stranden af Salt sjön. Platsen är uppfylld med större grönskande planer och dalar, omgifna af parker af unga barkträd, ekar och andra löfträd, höjder hvarifrån man ser ända till staden och längst öfver Lidingön och andra holmar, den stor. seac!leden i bafvet, beständiga vexlingar emellan glädjefulla situationer och de mest eremitska ensligheter. Stallets aflägsenhet från den det af Djurgården som är bebygd och af promenerande besökes, hvarigenom sådona olyckliga, uti deras fredliga hem, hvarken komma att besvära andra eller af anära besväras, är äfven af mycken vigt. Härtill kommer, stt sådana sinnessjuka, som i anscende till en sardeles våldsambet ciler utröst obotlighet icke böra på detta ställe vårdas, lätteligen kunne sjöledes till det värbelägna Danviks där huset transporteras, utt hvilken inrätniog åter endast sjuka af denna beskaffenhet böra och huvna inrymmas, emedan, oaktadt direktionens nitfulla bemötande och omtanka, de botliga, särdeles af de bildade klassersa, icke hafva utrymme att på detta ställe ändamålse nligt behandlas, och inrältningens flerfaldiga åligganden i afseende på fattigvärden Icke medgilva der någon annan firniigare lokals inredande. (dns, anm) ) Månzen, som saknar erfarenhet och kövnedom af sinvessjukas beskaffenhet och tillstånd i allmaänhet, larver det förefalla oväntadt att de betjenas at avivnöor. Likväl är detta ändamålsen ligast och verkställbarast vid sinnessjukes vårdande söm bör vara filantrepiskt, helst då betjeningeus antal alltid bör vara tllräcklig!, — minst en för hvarie 4—35 sjuk af den fedligaste sinpesarten, och en för hvarje svårare sinnessjuk : icke 3—4 för 70 2 50 sinnessh ka. — Det är lättare att anskaffa och anstala ev sådan mängd till mognare ålder komna pålitliga qvinnor än karlar. hvilka senare alärvig kunna jemföras med de förra uti skickligh et ech läm:por att uppassa och umgås ST occh svårligen. då da ;I cc