SrORTLUUT UC 1CSIClCUlldlI5S8a JEIORKUIHNgaly, SVil RKUll-
na finnas nödige, tillstyrker Utskottet:
att följande Bankens utlåningar måtte till nästa
riksdag fortsättas, nemligen:
a) de ofvannämde kreditiven till Manufaktur-
diskonten, Jernkontoret och Fahlu Bergslag,
det mot 4 procents ränta, till belopp af högst
22 222
33,333 35 Aidr bestämda kreditivet för Stock-
bolms stads Brandförsäkringskontor, och kre-
ditiven för Sparbanker mot 3 procents ränta
till det stadgade beloppet af högst 50,000
R:dr för Stockkolms, 20,000 RB:dr för Gö-
teborgs och 10,000 R:dr för någon af de öf-
riga;
b) lån mot pant af guld och silfver, koppar,
jern och öfriga effekter, som finnas uppräk-
nade i nuvarande Bankoregiementet 4 art.
4 afd. SY 10 och 15.
c) de så kallade Odlingslånen, som likväl efter
deras nuvarande beskaffenhet rigtigare bor-
de benämnas Skiftes- och Odlingslån.
d) Fastighetslånen, till ett maximum af 4,770,090
Rdr.
Utskottet anser deremot: att Banken ej hädan-
efter bör utgifva några nya lån till städer
eller korporationer.
Bankers utlåningar böra nemligen vara, antingen
på kort tid ellev ock mot sådana fordringshand-
lingar, som utan alltför mycken svårighet skulle
kunna säljas eller hypotiseras; i hvilket sistnämde
hänseende förbindelserna för de lån, som af vissa
städer och korporationer under kollektiv ansvarig-
het för ränte- och kapitalafbetalning innehafvas,
synts Utskottet vara af ofördelaktigare beskaffenhet
än de egentliga fastighetslånen till viss man mot
lemnad inteckningssäkerhet.
Bankodiskonten.
Denna inrättning synes isitt närvarande skick illa
motsvara sitt ändamål. Genom omsättnicgar och
ny skuldsättning i mån af den gamlas afbetalning,
hafva diskontlånen till stor del öfvergått till natur
af stående lån. Oiägenhesheterne häraf äro, å ena
sidan, att tillgångarne vanligtvis befinnas så upp-
tagne, att den näringsidkare. som tillfälligtvis be-
höfver ett lån, ej kan erhålla det förr än efter en
längre tids väntan; å en annan sida åter, är jord-
bruket illa betjent med, att för sina stående eller
åtminstone i allmänhet vida långvarigare skuldsätt-
ningar nödgas begagna lån, som genom det alltjemt
återkommande behofvet att omsättas, medföra öka-
de besvär och omkostnader. : Det tyckes derföre
som en hvar borde blifva bäst belåten med, att de
båda slagen af lånerörelse, som här blifvit antyd-
da, efter hand ifrån hvarandra afskiljas. För lånen
på längre tid synas Hypoteksföreningar, i den mån
de hunnit bildas och träda i verksamhet, erbjuda
den naturligaste tillgång och de förmånligaste vil-
kor; hvaremot handeln och näringar böra kunna
söka och finna de för dem erforderlige och för de-
vas behof bäst afpassade understöd, dels uti sådan
låneanstalt, hvarest ingen, hvarken direkt eller in-
direkt omsättning äger rum, och dels genom öpp-
nadt tillfälle för så kallade kassa-kreditiv.
Det är emellertid Utskottets mening, att den nu-
varande Bankodiskontens fonder endast långsamt
och med varsamhet böra öfverflyttas till nyttigare
slag af lånerörelse. Och Utskottet tillstyrker i så-
dant afseende: ,
a) att Bankodiskontens nu ägande låneförlag af
- Banken, som; med inberäkning a de dithöran-
de efter enahanda grunder förvatade Provins-
lånekontorens förlagskapital ubBör en sum:
ma stor 8,000,000 R:dr, måtte ådigen från och
med år 1835 förminskas med i procent eiler
240,000 R:dr.
b) att sjelfva Diskontrörelsen forgår lika som
hittills, endast med den förändrirg, att det hög-
sta belopp, hvarföre en person som låntagare
får häfta, då fråga är om nyttlåns utbekom-
mande, bestämmes ifrån början af år 1835 till
5000 R:dr, samt af Bankostyrelsa beror att, ef-
ter 1936 års slut, ytterligare smmaledes ned-
sätta detta högsta lånebelopp til 4000 R:dr.
Utskottet gör sig förvissadt, att en nedsättning
i Bankodiskontfonderne på detta lånsamma och nä-
stan omärkliga sätt beredd, icke skål kunna med-
föra ens något kännbart betungane för de gäld-
bundne, helst den indragna summan såsom här ne-
danföre visas, ingalunda är afsedt för allmänna
lånerörelsen gå förlorad, och inskrnkningen skulle
i öfrigt drabba endast sådana störr låntagare, som
först kunna blifva i tillfälle begaga de lättnader
-