son, hvilken tyckes Siva futl anledning att aterremittera utlåtiandet, följer bär nedan? Jag finner, lika med Utskottet, att Biskopar böra finnas, på det Kyrkan må hafva sin Chef elder Öfverhufvud; men så många de nu äro, anser jag dem ej bevöfvas, utan kunna de indragas till hälften. Utskottet har förbigått att upplysa hvad dessa Embetsmäns göromål äro, på sätt Motionärerne begärt. — Troligen hade harefter deras större eler mindre umbärlighet kunnat bäst bedömas. Lika med motionärerne, äger jag derom ej annan kännedom, än hvad kyrkolagen af år 1686 och 1687 föreskrifver, neml. att Biskoparne skola sjelfve predika den rena läran, och gifva granneligen akt uppå presterna, som äro under deras vård, äfvensom att de uti sitt stift, en gång om året, böra visitera så många församlingar som möjligt är. Jag frågar hvar och en, huru denna skyldighet uppfylles? När nu folket ser, att denna pligt anses af Biskoparne öfverflödig, är väl ej underligt, om det anser deras Embeten öfverflödige. När härtill lägges den öfver höfvan stora löna de hafva, och, som trovärdiga män för mig uppgifvit, för flere uppgå till 12,000 Rdr Banko årligen, så tyckes det mig, att, vid de nuvarande Biskoparnes afgång, hälften borde indragas, och lönerne användas till skolors inrättande för allmogens barn; och är det väl för tidigt att tänka härpå? Rikets Ständer anslogo vid sistförflutne Riksdag så betydliga summor till de högre läroverken, att man ej kan annat än med blygsel tänka derpå, att den mindre förmögne eller alldeles utfattiga folkklassen altid förglömmes och nekas allt understöd. Jag minnes ganska väl hvad svar som gafs vid sista Riksdagen, då fråga var om understöd till skolors inrättande för allmogeus barng det sades, att föräldrarne glömma sjelfva att läsa, om de slippa att lära sina barn Med denna ursäkt är, efter min tarka, det uppväxande slägtet gavska litet belåtet; ty hvad föräldrar hufvudsakligen böra lära sina harn, är at genom exempel visa dem, att de tro den himmelska saoning de sjeltiva i sin barndom fått lärs. Höglofl, Utskottet har lemnat sitt bifall till en motion, att Hernösands kyrka måtte återfå 124 tunnor spanmål af Upsala Domkyrkotiondes ötverflöd årligen, det jag också ansåg rättvist; . jag förmodade af samma skäl, att Utskottet skulle finna billigt, att för en framtid bereda någon hjelp för den fattiga delen af allmogens barn till sin första kristendomskunskap, genom indragning till en del af de öfverflödiga Biskopslönerne. Förut äberopade Kyrko-ordning säger, att Biskoparne skola vårda sig om skolor och ungdomens upptuktelse; huru sker det? — och att de äfven böra årligen hålla Prestmötez huru sker det? — När detta till en stor del åsidosättes, hade jag väntat ett mera grundligt svar på motionärens billiga önskan, att få veta hvilka deras göromål hufvudsakligen äro; och ännu mer om hela allmogens barnaundervisning, hvarom motionärerne ej fått det ringaste svar. Huru ofta får man icke se ynglingar af okunnighet störta sig i olyckor och begå brått som förstöra hela deras framtid, och hvarigenom de blifva samhället till last. I afseende på Utskottets skäl, att Biskoparne äro omnämde i grunulagarne, så förekommer det uti Riksdagsordningen blott, att Biskoparne af Konungen till Riksdagen kallas; men ej föreskrifver Riksdagsordningen, huru många de böra vara, 3, 6 eller 12. Af grundlagen ser jag icke något hinder, att Rikets Ständer kunna i önskningsväg framställa deras anhållan, att hältten af Biskoparne indrages efter de nu varandes afgång, elier att Kongl. Maj:t äger att derom förordna i samråd : med Rikets Ständer, i annan väg och ordning, än som finnas föreskrifne i anseende på grundlagsfrågors behandling. Uti Regeringsformen år 29 SÅ. det enda stället, som 1nnehåller något rörande Biskoparne, och denna f föreskrifver blott, bland hvilka: personer Wongli. Maj:t bör utvälja dem, men alldeles icke, att dessa oersomers embeten skola nu och i all framtid Iibehållas, utan nytta eller behof för staten, men till ryg tunga för det dessutom nog hårdt beskatta:de oiket. I alla fall måtte reglering och nedsättnir if lönerne icke kunna hänföras till egenskap a i rundlagsfrå, OY, med mera skäl, än reglering och örbättring af andra tjenstemäns löner, som ganska fta sker. we UA —K2 e— Fn Våra läsare torde ännu påminna sig, huru vedernde för balft a nat år sedan funno sig befo. z-. RR vr ner a Ut