son, hvilken tyckes Siva futl anledning att aterre-
mittera utlåtiandet, följer bär nedan?
Jag finner, lika med Utskottet, att Biskopar
böra finnas, på det Kyrkan må hafva sin Chef el-
der Öfverhufvud; men så många de nu äro, anser
jag dem ej bevöfvas, utan kunna de indragas till
hälften. Utskottet har förbigått att upplysa hvad dessa
Embetsmäns göromål äro, på sätt Motionärerne begärt.
— Troligen hade harefter deras större eler min-
dre umbärlighet kunnat bäst bedömas. Lika med
motionärerne, äger jag derom ej annan kännedom,
än hvad kyrkolagen af år 1686 och 1687 föreskrif-
ver, neml. att Biskoparne skola sjelfve predika den
rena läran, och gifva granneligen akt uppå prester-
na, som äro under deras vård, äfvensom att de uti
sitt stift, en gång om året, böra visitera så många
församlingar som möjligt är. Jag frågar hvar och
en, huru denna skyldighet uppfylles? När nu fol-
ket ser, att denna pligt anses af Biskoparne öfver-
flödig, är väl ej underligt, om det anser deras Em-
beten öfverflödige. När härtill lägges den öfver
höfvan stora löna de hafva, och, som trovärdiga
män för mig uppgifvit, för flere uppgå till 12,000
Rdr Banko årligen, så tyckes det mig, att, vid de
nuvarande Biskoparnes afgång, hälften borde indra-
gas, och lönerne användas till skolors inrättande
för allmogens barn; och är det väl för tidigt att
tänka härpå? Rikets Ständer anslogo vid sistförflut-
ne Riksdag så betydliga summor till de högre lä-
roverken, att man ej kan annat än med blygsel tänka
derpå, att den mindre förmögne eller alldeles utfat-
tiga folkklassen altid förglömmes och nekas allt un-
derstöd. Jag minnes ganska väl hvad svar som gafs vid
sista Riksdagen, då fråga var om understöd till skolors
inrättande för allmogeus barng det sades, att för-
äldrarne glömma sjelfva att läsa, om de slippa att
lära sina barn - Med denna ursäkt är, efter min
tarka, det uppväxande slägtet gavska litet belåtet;
ty hvad föräldrar hufvudsakligen böra lära sina
harn, är at genom exempel visa dem, att de tro den
himmelska saoning de sjeltiva i sin barndom fått
lärs. Höglofl, Utskottet har lemnat sitt bifall till
en motion, att Hernösands kyrka måtte återfå 124
tunnor spanmål af Upsala Domkyrkotiondes öt-
verflöd årligen, det jag också ansåg rättvist; . jag
förmodade af samma skäl, att Utskottet skulle fin-
na billigt, att för en framtid bereda någon hjelp
för den fattiga delen af allmogens barn till sin för-
sta kristendomskunskap, genom indragning till en
del af de öfverflödiga Biskopslönerne. Förut ä-
beropade Kyrko-ordning säger, att Biskoparne
skola vårda sig om skolor och ungdomens upptuk-
telse; huru sker det? — och att de äfven böra år-
ligen hålla Prestmötez huru sker det? — När det-
ta till en stor del åsidosättes, hade jag väntat ett
mera grundligt svar på motionärens billiga önskan,
att få veta hvilka deras göromål hufvudsakligen ä-
ro; och ännu mer om hela allmogens barnaun-
dervisning, hvarom motionärerne ej fått det ringa-
ste svar. Huru ofta får man icke se ynglingar af
okunnighet störta sig i olyckor och begå brått som
förstöra hela deras framtid, och hvarigenom
de blifva samhället till last. I afseende på
Utskottets skäl, att Biskoparne äro omnämde
i grunulagarne, så förekommer det uti Riksdags-
ordningen blott, att Biskoparne af Konungen till
Riksdagen kallas; men ej föreskrifver Riksdags-
ordningen, huru många de böra vara, 3, 6 el-
ler 12.
Af grundlagen ser jag icke något hinder, att Ri-
kets Ständer kunna i önskningsväg framställa deras
anhållan, att hältten af Biskoparne indrages efter
de nu varandes afgång, elier att Kongl. Maj:t äger
att derom förordna i samråd : med Rikets Ständer,
i annan väg och ordning, än som finnas föreskrifne
i anseende på grundlagsfrågors behandling. Uti
Regeringsformen år 29 SÅ. det enda stället, som 1n-
nehåller något rörande Biskoparne, och denna f
föreskrifver blott, bland hvilka: personer Wongli.
Maj:t bör utvälja dem, men alldeles icke, att dessa
oersomers embeten skola nu och i all framtid Iibe-
hållas, utan nytta eller behof för staten, men till
ryg tunga för det dessutom nog hårdt beskatta:de
oiket. I alla fall måtte reglering och nedsättnir
if lönerne icke kunna hänföras till egenskap a i
rundlagsfrå, OY, med mera skäl, än reglering och
örbättring af andra tjenstemäns löner, som ganska
fta sker.
we UA —K2 e— Fn
Våra läsare torde ännu påminna sig, huru veder-
nde för balft a nat år sedan funno sig befo-
. z-. RR
vr ner a Ut