ett for Banken bered! kreditiv a nagot storre
utländskt Bankier- eller handelshus.
Det är en erkänd sak, att ett lands export och
import, hvar för sig sammanräknad under en läng-
re följd af år, måste vara lika; men för kortare ti-
der kan denna jemnvigt vara rubbad. När impor-
ten sålunda tillfälligtvis betydligt öfverstiger expor-
ten, kommer sannolikt silfret att ifrån Banken ut-
tagas, för att exporierar. Vid sådana händelser
blefve anlitandet af ett, å utländsk ort betingadt
krediiv ett verksamt och tjenligt medel att för-
bättra silfverfondens förhållande till sedelstocken,
utan att Banken bebhöfde inskränka sin Låne-
rörelse, eller ens vidtaga några anstalter, som
hade tili följd förminskning af penningestocken inom
landet. Blotta tillvaron af ett sådant kreditiv, hvar-
igenom Banken aldrig funne sig 1 något tvingande
behof af siifverköp, skulle dessutom vid afslutandet
af dessa sistnämde, (bvilka, såsom Utskottet längre
fram får tillfälle närmare utveckla, hafva en sarde-
les förmånlig inverkan pi Bankens förmåga och
möjligheten för densamma att, efter näringarnes
stigande hehof af driftkapital. utvidga sin ianerö-
re!se) säkrast förekomma obillisa ooh betungande
5 id
so Sa.
villkor från leverantör:
Utskottet:
nnas rättighet,
P3 dessa grunder föreslår
5:o att Bankostyrelsen må
alt emot möjligast indr
kreditiv i utländskt myo:, belopp motsva-
vande, efter parikurs, 16.666 B:dr 32 sk.
Svensat Banke, för så läng tid som denna sty-
relse anser det nödvändigt, och alt, om så nö-
gig! pröfvas, dervid sisom hypotek få använ-
da bankens ågande Stasoblizationer.
Men då Ustkottet anser, att en barifrån uppkom-
1 le tillfällig skuldsättning utrses ingalunda bör
iklädas natur af stående, nian ju förr desto hellre
afbördas, tillstyrker Utstotret häremte det stad-
or bereda sig
sande:
6:20 att, när Banken genom äreditivets anlitande
råket i utländsk sku!d, Biniostyrelsen åligger
beoagna första intraffande förmånliga kursför-
hållande, för att derå göra afbetalning.
Vid Utskottets förslag i denna punkt har en le-
damot. Hr Mechel, giort evinringar, som innefattas
i dess hosföljande reservation.
De nu uppgifue tvenne utvär att underhålla
den e forderliga proportionea cmellan metalliska
kassan och sedelstocken, nemligen upphandling af
guld och silfver och krediuv å utländsk ort, äro
dock, efter Utskottets öfvertvgelse, icke ensamma
för sig i den mån Htilfyllestgörande, att Utskotet
skulle tilltro sig hafva grunilag! ett nog fast förtro-
ende och deraf härflytande full trygghet för sakens
orubbliga bestånd, om Banukostyrelseus verknings-
förmåga vore inskränkt blott till dessa båda medels
begagnande. Utskottet bör i sådant hänseende näm-
na; att ibland de orsaker. som skulle kunna föran-
leda en tilltagande silfverutvexing, må äfven med
fullt skäl räknas en, utöfver rörelsens vid viss tid-
punkt varande behof, ökad massa af mynt-repre-
sentativer inom landet. Sidant var förhållandet på
790:talet genom Riksgäldssediarne, och sådant kan
det i en framtid blifva, om privatbanker i större
skala och ökad mängd komma att uppstå. Rikets
Stärders Banks sedlar blifva då till någon del öf-
verflödige och böra i mån deraf till beioppet för-
minskas. Att envisas med försöket att bibehålla
ett större rörelsekapital, än allmänna rörelsen synes
kräfva, vore i sådan händelse lika ändarmålslöst
som för Banken vådligt. En väl ordnad Bank må-
ste derföre kunna,
då så nödigt finnes, förminska till större eller
mindre del sina utelöpande sedlar.
Åtgärderne, hvarigenom sådan förminskning i Ban-
kens utelöpande sedelstock kan åstadkommas äro
flerfaldige, och måste, med uppmärksamhet på för
handen varande förhållanden, efter dem lämpas.
Utskottet tillstyrker af sådan aniedning:
7:o att Bankostyrelsen må kunna, äfven genom
minskning af ett för rörelsens behof umbärligt
öfverskott i representatift mynt, bibehålla pro-
portionen emellan metalliska kassan och sedel-
stocken och, för detta ändamål, berättigas att:
antingen förpanta eller försälja Bankens ä-
gande inteckningar i fastighet, under villkor att
den i skuldförbindelserne Banken särskilt för-
behållne uppsägningsrätt för hela skuldbeloppet
icke får af annan innehafvare begagnas;
försälja till större eller mindre belopp Ban-
kens innehafvande Statsobligationer;
upptaga lån emot räntebärande obligationer,
Phra 20 8 aAa VV OK AAA RA