Preste-Ståndets Plenum; den 24 April. Hr Erkebiskopen presenterade för Ståndsbröderne Prosten Bolander från Wisby, hvilken intagit Lektor Eneqvists plats såsom representant frånGottiand. Ena intressant diskussion föreföll öfver Lag-utskottets betänkande N:o 31, om inskränkning af den nuvarande tillåtelsen för ynglingar bland allmogen, att vid 15 års ålder ingå äktenskap. Utskottet hade föreslagit, att motionen derom må lemnas utan afseende. Professor Moren ogillade betänkandet. Sverge äger ett stort antal Lazaroner, hvilka endast skilja sig från de Neapolitanska genom klimatiska förhållanden, seder och bergningsmedel. Sedligheten vinner ej genom de tidiga giftermålen. Tidiga utsvälningar befordrades, då vanäran deraf kunde utplånas genom ett derpå följande giftermål. Giftermål borde derföre ej tillåtas förr än vid 21 ärs ålder. Häruti förenade sig flere Ledamöter. — Prosten P. G. Svedelius gillade Professor Mordus ästgter, utom hvad åidera beträffade. — Prosten ÄZittag försvarade betänkandet. — DPomprosten Holmström wmstämde med Professor Morcdn, och trodde att förklaring borde lemnas öfver förordningen. — Professor Bexell gillade betänkanaet, och såsom Ledamot i Lag-uskottet, redogjorde han för Utskottets äsigter. Evligt förfaltningen borde de, som vilja gifta sig vid 18 å: s ålder, ionehafva stadig ärstjenst eller idka arbete och haudtverk. Prosten Björkman ogillade de tidiga giftermålen, såsom mindre gynnande för välmägan. — Prosten Ostbers hade under sin tjenstetid ej funnit någon olägenhet af förfartnirgen. Korrektivet fanns i prester skapels hand. Väl hade försök blifvit gjorda, men då han för de sökande förklarade författningen, så afstodo de ifrån sin begaran. — Prosten Edvall hade deremot en belt annan erfarenhet. Man hade för presten företett fingerade afhandlingar, för att anses såsom qvaliltcerad att få gifta sig. Tidiga äktenskaper voro i många hänseevden skadliga och borde sfstyrkas. Prosten P. G. svedelius upplyste, att förran ifrågavarande Kongi. Förordningar u!färdades öfverhopades Fläradsrätterne med ansökningar om dispens, hvilken ailuid beviljades. Förordningarne utkommo, för att bespara allmogen och antoriteterna besvar. Prosten Grevillius ansåg en hbetryggad bergning vara ett vigligare skäl än äldern. Obesutna äktenskap vore orsaken till fatt:gdomen och det öfverhandtagande backstugusystemet. Faltigpersonalen skulle betydligt minskas, om presten ägde pröfningsratt, huruvida de som ville gifta sig hunde berga sig. — Prosten Nordin: Ingen borde tillåtas att gifta sig, som ej ägde antinsen agande rätt eller åborätt till jord. — Prosten Miltag pästod, att i afseende på bergningen möta samma olägenheter vid or års alder som vid 19. — Hvad prestens pröfning heträffede, så anförde han, att en pastor blifvit genom formligt utslag ålagd, att tillåta verkliga fattighjon att gifta sig. Professor Grubbe påstod att olägenheter uppsta lika ofta gexom äldre personers aktenskap, som genom IS-årligas. — Prosten ÄAstrand begärde återremiss, och ansåg inter hinder vara för Utskottet att, med afseende på de nu gjorda anmärkningarne, uta bet ta ett förslag till lagstadgande 1 detta ämne. — Prosten Hallström ansåg Utskottet helire böra inkomma med en förklaring af de Konal. Förordpingarne. -— Lektor Bergqvist trodde att ingen före myndigbetsåäldern borde tillåtas ingå äktenskap. Un dantag härifrån borde endast göras 1 vissa fall. Hormed förenade sig Prosten Ahlqvist. — Betänkandet åte srremitterades. Samma Utskotts betänkande N:o 32 bifölls, Samma Utskotts bet. N:o 33 angående vissa föreskrifter i afseende på tiden, inom hvilken ransakning öfver häktad person borde företagas, återiemitterades, sedan Fältprosten Bjursten, samt Prostarne Hallström och Mittag yttrat sig i enlighet med reservanternes tanka. PERSSLTSNE KR ET TITTAT TT IE WETT TRUT ANT — Lr STOCE HOLM