Maj:t och Rikets Höglofl. Ständer, genom mynt-
bestämninvgslagen af den r Mars 1530, sig åtagit,
bifalla, det Banken, på sätt Kongi. Maj:t i Nå-
der föreslagit, må, den tt nästkommande Juli,
till utvexling af silfver öppnas.
Och anser sig Utskottet härvid böra tillkänna-
gifva, att, hvarken i hönsvende till Bankens pe
af myntadt silfver, hvilket, enligt den 20 sisth Fe-
bruari hållea inventering, då nigjorde i Svenska
silfvermyntsorter af nya pregeln .122,500 Och ar
gamla 936 7353, sålunda ulihopa 3074.253, molsva-
rande 1 Bankosedlar S,211,341t, samt i Spanska
piastrar och Holsteinska Rdr ett sil!vervärde art
2,523,544 Rdr specie, så att en summa af b:ko Rdr
14. 423.059 i sedlar kunde realiseras med allt Ban-
kens nu agande myntade sifver sammantaget, hvar-
förutan myntningen successive fortgår, eller i afse-
ende på ordnandet af kassaloka! för silfveruatvex-
lingen och andra Bankens inre förhållanden, nåsot
hinder möter för Bankens öppnande ul silfverut-
vexling å den af Utskottet tillstyrkte tidpuakt.
Stockholm d. 16 April 1934
Hos Ridderskapet och Adeln förevar i går, d. 24,
frågan om erläggande af accisafgift på bränvin. som
införes tll hufvudstaden, och be aukandet återre-
mitterades. Redogörelsen för denna diskussion, äf-
vensom för Borgare- och Bondeståndens, nödgas vt
dock uppskjuta tills i morgon.
Preste-Ståndets Pleawm d. 21 April.
(Slut från gårdaasbl.
Allmänna Besvärs- och Ekonorui-Ustskottets be-
tänkande i anledning af en väckt fråga om
anläggning af en köping i Minsjö by och
Vestra Göinge härad af Kristianstads län före-
drogs, och föranledde diskussion. Utskottet hade
föreslagit en underdånig anhållan, om undersök-
ning angående lämpligheten af en köping 1 Wiusjö.
Prosten Wo din yttrade oxillonde at detta förslag.
Vi had- redan tillräckligt af fattiga säder och
köpingar, att deras antal ej behöver ökas. — hom-
minister Dahlgren: Uaders: äkningen vore Öfverilt
då det vore kändt, att ej någon enda al de redan
varande köpingarne funnes, som kunvie med stader-
ho
0?
ne deltaga I båtsmanstungan. — biskop Faxe avn-
märkte, att Komminister Dahlgre nu ej kände loka-
in, och knonde således ej äga så stor trovärdighet,
som de hvilka känna den. Lektor Faurenius an SÄ,
att man ej borde ogiila den förslagna Under söknit -
fen, Såsom hvarken varande kostsam eller bresvår-
lis. Prosten Ästrand trodde, att detia ärende ej till-
hörde ständernas behandling. Desse borde e) göra
till kommissionärer åt enskilte, hvilka de:om
ade vända sig till Kongl, Maj:t, som har riltig-
bet alt bevilja både stads- och köpingasrättigheter, --
Prosten Björkman instämde med Lektor Laurenius
ctänkandet bifölls.
Allmänna Besvirs och Ekonomie- Utskottets petan-
kande, med afstyrkande af bifal! till den väckla
motionen att Förvaltningen af sjöärenderna måt!e
upplösas och dess göromål tiil Kongl. Krigs-kolle-
gum öfverfiyttas, föranledde en vidlyft:g debatt.
För motionen talade Prosten Odman, som trodde
alt genom en dylik indragning skulle embetsmanna-
personalen minskas och sålunda äfven Statsanslagen.
Enhet vunnes derigenom i administrationen, Biskop
af TVingård gillade betänkandet. Särskilta för-
valtningsärender fordrade särskilta förvaltande verk.
Sålunda hafve vi en särskilt krigminister, en Gene-
piddjn: ant för armen, en för flottan. Prosten P.
Svedelius önskade, då tjenstemansabanan nume-
ra närmar sig ett närings! ång, att Utskottet velat
begagna motionen, att fästa R. St:s uppmärksamhet
på nödvändigheten af cembetsmannapersonalens in-
skränkning. Komminister Dahlgren hade sig ej
bekant, att två så heterogena ämnen i något land
finnas förenade, — Prosten Ästrand : Då vi äga en
flotta och ej vilja kasta oss i en ny skeppsh andej,
s: måste vi behålla I henne,och sålunda äfven Förvalt-
pingena sjö renderna. Pros! en Cdman hade rådförts!g
med kunnige mäni detta ämne, Det vore ej omöjligt att
förena För valtningen af sjö ende: na med Krigskollegi-
um, — Lektor Björkman ansåg dessa bår - s! tyrel-
severks göromål vara af alltför skiljaktig natur,
hvartill erfordrades helt olika kunskaper. — Prosten
Plfström: Kastar man ögat på kartan, så finner
men genast att ett väl ordnadt sjöförsvar bör vara
ex ibland fiderneslandets största angeligenheter.
bessd
bd