RIKSDAGSUNDERRAÄTTELSER.
Plenum på Riddarhuset den 21 April 1834.
Den diskussion, hvilken hufvudsakligen upptog
detta pienum, nemligen om remissen af civillags-
förslaget skulle både för ämnets vigt och sitt eget
innehåll förtjera att efter justeringen meddelas i
mera utförligket, om utrymmet då medger det,
hvarföre vi här endast i största korthet upptaga
det hufvudsakliga:
Diskussionen hvälfde sig kring frågorna om, hu-
ru vidt ech när förslaget borde antagas. Friherre
Boije, sem började, ansåg civil-lagen fordra en yt-
terligare granskning, och ingick i en undersökning
om svårigheterna härvid samt öfver nödvärdighe-
ten att få åtskilliga preliminvärfrågor förut utredda,
till hvilket ändamål han föreslog att Lagutskottet
borde höras, för att ytt:a sig om huru ärendet bör
behandlas; sjelfva lagförslagets granskning vid denna
Riksdag kunde dock Lagutskottet omöjbgen med-
hinna. En jemförelsetablå borde derföre uppstäl-
las emellan 1734 års lag och den nya, deua för-
beredande arbete öfverlemnas vid nästa Riksdag,
och alla Stården då sammanträda på ett ställe för
att öfverlägga i ämnet. — Friberre Ehrenborg ta-
lade äfven för uppskof med granskningen. System
Borde förut finnas i ekonomiska lagarna. Vissa
Balkar kunde ej heller till granskning företagas,
afsöndrade från det hela; ty alla de Straffbestäm-
melser, hvilka förekomma i gamla civil-lagen, äro
der frånskilda och intagna i straffbalker. Om
sammanhang skall med säkerhet fås i arbetet,
så bör det derföre betraktas i sitt hela skick,
Hr Stråhle ingick i undersökning om, huruvida en
rent af ny lag borde utarbetas, eller om icke den
gamla hellre borde bibehållas med nödiga förän-
dringar och sammandrag till en codex af författ-
ningar, som förklara och upplysa den af 1734.
En komitt borde få detta uppdrag, antingen den
gamla Lagkomitcen e!ler också en ny; men alla la-
gees delar borde I ett sammanhang vara under
granskning. — Frih. Boje motsade framställningen
om lagförslagets omarbetning för dess mindre ofull-
komligheters skull; ty brister vidlåda allt menskligt,
och vill man absolut undvika dem, kommer man al-
drig till något slut. Nästa Riksdags Lag-Utsk. må
äga alt afskilja det mindre dugliga. — Hr Ceder-
schöld talade mot uppskof; man borde icke upp-
skjuta till mergondagen hvad i dag kan ske, olämp-
ligt vore det att tillsätta en ny komiåd för att
pröfva hvad en annan komitd gjort. Derefter ytt-
rade Hr C. något om den i vissa fall mindre be-
stämdheten i redaktionen, och förslog derefter, att e-
medan 2 balkar äro så tillräckligt utvecklade att ingen
ling derom rsera kunde återstå som behöft upplysas, så
ken Lagutskottet, med flere ledamöter förstärkt, pröfva
dem och Ständerne sedermera besluta och afgöra. —
Grefve Cronhjeln: motsade Hr Stråhles förslag om
en blott omarbetmrg af den gamla lagen, yttra-
de derefter åtskilligt angåerde förslagets hand-
läggning, och föreslog, att Justitie-Ombudsmannren,
hvars embete i många andra afseenden på de se-
nare tiderna synts öfverflödigt, och hvilken bar så
litet att göra, måtte få sig uppdraget att vid näst-
korsmande Riksdag muntligen föredrags lagförsla-
get hos Ständerna. I sådan egenskap, såsom refe-
rent, vore bans embete nyttigt, och man borde
beppes, att Ständerne vid nästa Justitie- Ombuds-
mannaval skola lyckas att få en värdig och för
platsen duglig man. — Hr Dalman yrkade att
man i första rummet måtte ha principerna gifna,
i enlighet med hvilka lagen borde vara utarbetad;
några år förr eller senare vore mindre maktpål:g-
gande. — Er Gyclenhaal, Lars Berman, mstämde i
yrkarde af uppskofs och wille hafva hela lagen
granskad i ett sammanhang. — Frib. Ehrenborg
ER NN ME Fe Aa
