Gustaf Essen i Stockbolm, uti dess bod i hörnet af gy. dermalmstorg och Hornsgatan Mina tankar om Bränvinsbränningen i Riket och vilkoren derför: Bränvinsbränning bör tillåtas endast ifrån den 3: Mairs till den 1 Juni och ifrån den 14 Oktober till den 16 Dec. hvarje år; pannorna beskattas till hvad erfarenheten visat hög-t med dem kuuva på utsatte tider tillverkas och det efter 2 sk. hko per kannan, äfven om mindre qvaatom tillverkas. Alla pistor:ska, rektifikatoriska och andra koustysrk, hvarigenom större tillverkn:ug, äs med enkla pannor kan ske, böra helst förbjudas eller åtminstone så inskränkas till storl:ken, alt ivgaluuda med dem kan tillverkas mera, än om enkla panuov af loflig rymd efter bemmansvärdet begagnades, ty brävvinstillverkningen bör för Nationens väl hänrmas, icke till dess förderf befrämjas derföre, alt genom konstverken bräusle, tid och arbete till enskiltes vinning besparas. På detta sätt skall det rysliga supaudet genom dyrheten minskas, Statsverket erhalia påtagligen fullt ut så stora inkomster för bränvinsbräuningeu som bittill-, landimannen äga jomte ersättning för omkostnaderov en billig inkomst simt för sina kreatur den verkligen ofia nödige, alltid nyttige dranuken, de tider af året, då den mest behöfves, nemligen vårtiden, då ofta utfodringer måste eljest tili jordbrukets stora skada blfva knapp, och hösttiden till kreatuvens gödning. Insmugglingar af stora partier böra ej kunna lyckas och Aa af små äro de i det iela föga betydanuie, em de, fastän N s emot alla redligt siouades önskan, vj upptläckte;.? (CI deu 22 Febr. 1854. och bredd jag på hela mia äfven dess bo kal förtrvälllig. Mcn hvad som fäste miu största uvpmäckamhet var on markna l i socknen, des de kallade Wätfedag-marknaiden, Mars 24:de 1854, och hvilken jag icke kunde uraktlata att he-e. Der drefs handel af ella slag — med eu otalig fc mängd — jag tävkte: här är sj nöd att iefva. Länsman och Landsfiskal måste säkert här vara döfra och blula, eller ock ligga de — Hk bjöcn sm I sin gömma.