att Tuliförsnillning kunde äga rum, men trodde
dock att apparenser om en högre vinst, än den
som här kunde vara i fråga, dermed måste vara
förenade. Den accis-afgift, som förr ägt rum, hade
Stockholm aldrig afsagt sig, och talaren hade ej
trott alt Ståndet skulle vilja förneka återremiss af
ett belänkande, som var ätföljdt af så grundliga
reservationer. — Br Petrd fann mest anmärknings-
värdt, att denna motion blifvit väckt i en tid, då
fråga uppstått om tolagenus försvinnande; han äl-
skade ej skatter, som han ej kände hade sin grund
i billisheten; följden af bifall till motionen skulle :
blifva, att man sökte närmare inträde i grunderne
för tolagen, som redan ådragit sig uppmärksamhet.
Det vore ostridigt särdeles obilligt, om bränvinet
belades med en sådan afoift, som den ifråga-
varande. I Öfverensstammelse med Hr - HBal-
ling älskade han att tro, det ingen här tala-
de 1 egen sak; men han ansåg det dock vara
den sörsta tillfredsställelse för folkets Representan-
ter, om de kunde återvända hem med den öfvertygel-
se, att de uträttat litet eller intet för sig sjelfve,
men åtminstone något för det allmänna; — yrkade
bifall. Hr ZTottie avförae att diskussionen I u!t--
skottet, som ban ville minnas, rackte i 2:ne timmar,
cch att vid elt sådant förhållande utskottet ej kun-
de anses hafva lättsinnigt behandlat frågan; yrkade
bifall Br Höja ville förklaro, alt han inom ut-
skottet delat de åsigter År Leffler uttalat; fastär
hörande till minoriteten, kunde han dock ej med-
eifva, att ärendet med lättsinnighet I blifvit behand-
iadt. Den ifrågavarande Acceisafgiften kunde ej stäl-
las 1 samma kateg ori som toiagen, hvilken hude
alseectle på utrikes trafiken. Den här föreslagne
afsiften drabbade deremot konsumenten, och vid
det upplysta förbållande, att Stockholms slussar
måste ombyggas, äfvensom att tillgångar till be-
stridande at kostnaden härför sawnades, fann han
med billigbet öfverensstämmande alt arbetande klas-
sen, som rBjuter af bränvinet och som vid bygna-
den fick tillfälle ull arbetsförtjenst, med denna af-
gift betuvgades; — återremiss. — Hr Suntesson ytt-
rade den öfvertygelsen, alt den nu projekterade af-
giften hade likhet med Landt-tullen, och kunde blif-
va menlig både för städerne sjelfve och för Jlan-
det, hbvarföre han önskade att betänkandet måt-
te bifalla. — Er Helstugiust av han bört
ett af honom fäldt yttrande åberopas, som ha-
de det varit stötande. Då han nämde lättsan-
nigt, så bade han menat det lättsiuniga sätt, hvar-
på denna fråga blifvit af vtskovet framställd
om han yttrat behandlad, hvilket väl vore möj-
ligt, så ville han nu begagna sin rätt, alt, på of-
vanstående sätt, juilera sill uttryck. — Hr Langen-
berg: om molionen erdast hade haft för ändamål
att bereda medel till ombyggande af Stockholms
Slussar, så skulle talaren för sin del hafva bifal-
lit den; men då det vore fråga om att afgilten skul-
le blifva beständig, yrkade han att betänkandet
måtte bifallas. — Hr Lådih ville ej bestrida det
gvda ändamål, som uppgpgifvits för den föreslagne
accis-afgilten, men kunpue dock ej fullt godkänna
densamma, då den förekommit honom som elt mo-
ropolium för Stockholms Stad. — Någre Ledamöter
hade ansett afgiften böra utsträckas äfven tll förmån
för andre Städer, men detta ansåg talaren skilja sig i-
från nu förevarande ämne. Det vore äfven alt be-
fara, att man på detta sält skulle komma tillbaka
till det gamla Landt-tulsystemet. Talaren ville
derföre i hulfvudsaken förena sig med Hr Halling
och yrkadrv bifalll — Br J. Vinblad likaså. —
Hr björk vilde offentligen förklara att han hvar-
ken inhäm:sat eller kom att inhämta någre andie
instruktioner, än dem hans öfvertygelse gaf bonom.
Då härefter den långvariga diskussionen ansägs
slutad, framställde Hr Talman proposition om bi-
fall till Betznkandet, som besvarades med tämligen
öfvervägande jaz men, enl:gt He Helsinsn yrkande,
anställdes dock votering, som utiöll med 35 röster
för bifall och 15 söster lör återiemiss.
Eftirnäddagens
Plenum, som räckte 1 2:0e tmmår, upptogs utc-
slutande a! Prot okoilsjust: ring.
Det synes oss förtjena att fösta en sär: kilt a upp-
märksamhet på stlatsutshoöiteis bitänkinde avg ående
proponerad försäljoing af Bispmoala Kungsgård,
yret som ko-
emedan det argår en gren ai statsi
stat det allmänna stora sumo
Uring rua, ech den
peniligen Che-plan
an, huruvida fot-
tans och armdiens bebott al cksvirhe i op framtid