att Tuliförsnillning kunde äga rum, men trodde dock att apparenser om en högre vinst, än den som här kunde vara i fråga, dermed måste vara förenade. Den accis-afgift, som förr ägt rum, hade Stockholm aldrig afsagt sig, och talaren hade ej trott alt Ståndet skulle vilja förneka återremiss af ett belänkande, som var ätföljdt af så grundliga reservationer. — Br Petrd fann mest anmärkningsvärdt, att denna motion blifvit väckt i en tid, då fråga uppstått om tolagenus försvinnande; han älskade ej skatter, som han ej kände hade sin grund i billisheten; följden af bifall till motionen skulle : blifva, att man sökte närmare inträde i grunderne för tolagen, som redan ådragit sig uppmärksamhet. Det vore ostridigt särdeles obilligt, om bränvinet belades med en sådan afoift, som den ifrågavarande. I Öfverensstammelse med Hr HBalling älskade han att tro, det ingen här talade 1 egen sak; men han ansåg det dock vara den sörsta tillfredsställelse för folkets Representanter, om de kunde återvända hem med den öfvertygelse, att de uträttat litet eller intet för sig sjelfve, men åtminstone något för det allmänna; — yrkade bifall. Hr ZTottie avförae att diskussionen I u!t-skottet, som ban ville minnas, rackte i 2:ne timmar, cch att vid elt sådant förhållande utskottet ej kunde anses hafva lättsinnigt behandlat frågan; yrkade bifall Br Höja ville förklaro, alt han inom utskottet delat de åsigter År Leffler uttalat; fastär hörande till minoriteten, kunde han dock ej medeifva, att ärendet med lättsinnighet I blifvit behandiadt. Den ifrågavarande Acceisafgiften kunde ej ställas 1 samma kateg ori som toiagen, hvilken hude alseectle på utrikes trafiken. Den här föreslagne afsiften drabbade deremot konsumenten, och vid det upplysta förbållande, att Stockholms slussar måste ombyggas, äfvensom att tillgångar till bestridande at kostnaden härför sawnades, fann han med billigbet öfverensstämmande alt arbetande klassen, som rBjuter af bränvinet och som vid bygnaden fick tillfälle ull arbetsförtjenst, med denna afgift betuvgades; — återremiss. — Hr Suntesson yttrade den öfvertygelsen, alt den nu projekterade afgiften hade likhet med Landt-tullen, och kunde blifva menlig både för städerne sjelfve och för Jlandet, hbvarföre han önskade att betänkandet måtte bifalla. — Er Helstugiust av han bört ett af honom fäldt yttrande åberopas, som hade det varit stötande. Då han nämde lättsannigt, så bade han menat det lättsiuniga sätt, hvarpå denna fråga blifvit af vtskovet framställd om han yttrat behandlad, hvilket väl vore möjligt, så ville han nu begagna sin rätt, alt, på ofvanstående sätt, juilera sill uttryck. — Hr Langenberg: om molionen erdast hade haft för ändamål att bereda medel till ombyggande af Stockholms Slussar, så skulle talaren för sin del hafva bifallit den; men då det vore fråga om att afgilten skulle blifva beständig, yrkade han att betänkandet måtte bifallas. — Hr Lådih ville ej bestrida det gvda ändamål, som uppgpgifvits för den föreslagne accis-afgilten, men kunpue dock ej fullt godkänna densamma, då den förekommit honom som elt moropolium för Stockholms Stad. — Någre Ledamöter hade ansett afgiften böra utsträckas äfven tll förmån för andre Städer, men detta ansåg talaren skilja sig ifrån nu förevarande ämne. Det vore äfven alt befara, att man på detta sält skulle komma tillbaka till det gamla Landt-tulsystemet. Talaren ville derföre i hulfvudsaken förena sig med Hr Halling och yrkadrv bifalll — Br J. Vinblad likaså. — Hr björk vilde offentligen förklara att han hvarken inhäm:sat eller kom att inhämta någre andie instruktioner, än dem hans öfvertygelse gaf bonom. Då härefter den långvariga diskussionen ansägs slutad, framställde Hr Talman proposition om bifall till Betznkandet, som besvarades med tämligen öfvervägande jaz men, enl:gt He Helsinsn yrkande, anställdes dock votering, som utiöll med 35 röster för bifall och 15 söster lör återiemiss. Eftirnäddagens Plenum, som räckte 1 2:0e tmmår, upptogs utcslutande a! Prot okoilsjust: ring. Det synes oss förtjena att fösta en sär: kilt a uppmärksamhet på stlatsutshoöiteis bitänkinde avg ående proponerad försäljoing af Bispmoala Kungsgård, yret som koemedan det argår en gren ai statsi stat det allmänna stora sumo Uring rua, ech den peniligen Che-plan an, huruvida fottans och armdiens bebott al cksvirhe i op framtid