RR Rn DD VO OA MORRA Mir Ito had BB RTOTCER EAS
ter, som af bifall till motionen kunde uppstå;
men talaren måste ogilla att ej utskottet, för led-
ning vid ett sådant bedömande, sökt sammanträde
med annat utskott; förenade sig med reservan-
terne, och begärde återremiss, på det Utskottet måt-
te komma i tilifälle att närmare betrakta de afgif-
ne reservationerne. Hr Frode!l begärde äfven åter-
remiss. Hr Hallgren: atl han inom Utskottet bi-
trädt den mening, som i betänkandet finnes uttryckt,
och att ban ansåg sig skyldig förklara, nian att
dock vilja göra sig pågon förebråelse för lästsinnig-
het, det sådsne motiver kunna framställas, som kun-
na verka afsiag å motionen; talaren yrkade derfö-
re bifall till betänkandet, på de skäl, som deruti
finnas åberopade. Hr Forssberg talade jumväl för
bifall: all accis ledde till återinförande af de för-
hatliga landtullarne; en återremiss kunde ej i det-
ta fall s ändra Utskottets åsigt. Hr IPinberg gillade
äfven utskottets mening; men om fråga sh kulle upp-
stå om att införa det gamla Accissystemet, så önskade
ban att alla städer måtte, i detta afseende, få lika
rättighet. Hr Helsingius vilde medge att landt-tal-
larne och accisafeifteine voro förhatlige, men e-
gentligen blott för det uppehåll skull, som inträf-
fade vid klareripgen. Om förhållandet nu vore
sådant, att man utan kontroll fick införa brönvin
tll Stockholm, så kunde det för acce:safgiftens er-
läggande oumgängliga uppehåll, vara ett halft skäl
för utskottets mening, och bade i sådant fall säkert
blifvit åberopadt, särdeles som utskottet tyckts vi-
sa sig hafva haft ondt om skäls; men då nu, som
bekant är, all: bränvin som NN Stockholm iInföres,
uppskrifves, och un ie sökning sker om stöllet, der
det är tillv erkadt, i försvinser all fråga om ökadt
uppehåll. och enda olägepheten blef då det förskott
af accisafoifterre som på ett par: timmar kom att
äga rum, ptildess säljarer uppbar betalning af hö-
paren. I anseende till afgftens P-ghet, vore ej smug-
hing tärkbar. Hr Björk hade ogentligen föstat sig
vid nöd:ändigheten af södra Slussarnes on nbycgnad,
och ansåg de af motionären föres lagne medel vara
för detta ndamåls vinnande lämpligast. Uv Leffler:
att han förutsett Utskottets förevarande vyitrande,
i följd ef behandiingen af en likartad fråga vid förra
Rikscagen, som han för sin del biträdt: han hade
då yrkat, alt den blivande eceisafgiften skulle an-
vändas för fatiigförsörinin
na drycast fick vidsännas fi
det, fastän ban medgaf a
ss räkving, emedan den-
iderne af b pränvinssupan-
den ifrågavarande sluss-
ombyggnaden äfven vore vigtigs yrka de återremiss,
13
men tillika, att om Utsk ot!et Skulle gå ia på för-
slaget, det måtte utsträckas till atla städer. Hr Halling
yttrade, att han hvarken hos sig sielf eller bos någon
annan funnit någon lät: sinnigket vid behandlingen af
detta ärende, hvilket med all möjlig noggranhet bhf-
vit öfvervägdt. Om det är saut, alt Stockbolms
stad belt nyligen upphört att uppbära en särskilt
accisafgift, så föreföll det talaren underligt att det
nu åter begärdes att en ävlik skulle utgå, då rät-
tigheten till den försa troligen ej utan skäl blifvit
upphäfd. — Den föreslagna afgiften af 2 sk. per
k:na vore ej obetydlig, då varan stundom ej gäller
mera än 24 a 28 sk., och det vore ingalunda gif-
vet att alltid konsumenten nsam fick vidkännas
den härigenom inträffade kostnad, hvilket talaren
styrkte med ett exempelvis åberopadt förhållande.
Talaren hade ingen anledning att tro, det någon på
detta rum talade i egen sak, men ansåg det dock
ej vara billigt, att egentligen blott 4 provinser,
nemligen Skåne, Blekinge. Östergöthland och trakten
kring Stockholm skulle få vi idkännas en sådan afgift
af sitl branvin, som den ifrågavarande. — Kon-
trolleringen vid afgiftens erlärgande hade äfven
många svårigheter; det får ej förbises, alt om man
bifaller afgiften. måste man äfven bifalla medlen till
dess uppbärsnde, hvarvid många olägenheter kunde
uppstå. — Man har trott att underslef ej skulle
vara att befara; men måhända skulle hörigenom de
många instiltuter Stockholm förut äger, komma alt
ökas med ett nytt, neml ett Tullförsnillvings-in-
stitut, . olofligt införande af en inhemsk vara,
kunde tjena att öfva sig på. Talaren ville lemna
derhän, om je 235 procent af hela afgifissumman,
hvilka beräkrades sem uppbörds- och kontrol-
lerings-arfvode, ej wutgingo för annat indamål,
än ombyggandet af Stockholms Slussar; han
ansåg sig bafva utvecklat sina skäl, bvarfö-
re han ej vilie att derna början till de gamla
landttullarnes gande skulle äga rn. Vid
förra Bikstagen bade man tagit bättre tll: man
hade nerml. föres
1
ar i2 a 10 så på