inna, utan atven Sjort si8 sallimde 1 Upsala, synes oss icke fördunklas af e:A lifligt och ganska oskyldigt deltagande i de allmänna angelägenheterna, om detta också yttrat sig. på ett sät som för vissa opinioner är mindre välkommet. Riksdagsfullmäktigen Anders Danielsson har hos Red. begärt vum för nedanstående upplysning i anledning af de. anmärkniagar som i sista Fredz2gsbladet förekomismo, i anledning af haus motion om Finska handeln: En Ivs. har i Aftonbiadet sistlidne Fredag infört åtskilliga avmärkningar vid min motion angående Finska handeln, hvilka väsentligen åsyfta, att visa otillförktligheten i de statistiska uppgifter, hvarpå jag sökt att stödja motionen. Tns. har låtit åtfölja ett af Finska Tullkamaren lemnadt intyg öfver im porten under de 5 sista åren, af de hufvudartiklar som jag uppgifvit var de vigtigaste föremålen för denna handein och söker deraf bevisa: 1:0 Att j:g skulle hafva beräknat inhemska Jlaudtmanna-naringarnes förlust på Finska handeln alltför stor; emrdan importen ej utgjort det belopp, jag uppgifvi!, sam! exporten deremot skulle utgöra ett vida större, än det jag antagit; 2:0 alt tvertemot min uppgift om Finska tandelns aftagande under kolera-å:et, samt det deraf hämtade stöd för tillvickligh-ien af våre inhemska viktualie-varor för hufvudstadens behof, handeln under kolera-året varit lika liflig, som förut, och inhemska tillgångarne för Stockholins förbrukning ungefär desamma under alls åren; 3:o0 att hufvudstaden skulle ådragas stora förluster, om min motion bfölls, emedan Östergötland och Småland ej kunde förse den med behofven. I anledniog af allt detta, får jag i korthet inför alimävheten redovisa rätta förhållandet. De statistiska uppgifterne äro af mig hämtade utur Öfverste C. af Forssells förtjenstfulla arbeten: Statistiska tabeller vill kartan öfver Sverge år 7830 samt Statistik öfver Sverge 1833. Af de förra synes (och uppgifterna sägas vara hämtade från au tentika köllor) att t. ex. år 1924, persedel-extrakterne öfver Finska handeln hade utvisat de särskil!te varuqvantileter, som jag uppgifvit; samt af den senare att importens och exportens totalvärden varit sådane, alt det förra år 1831 ej utgjorde mer än 60 proc. af föregående året och det senare ej fyllest hälften. Jag valde dessa förhållanden, för att å ana sidan visa den betydliga varumängd, Finland förmår hitsända och å andra, den ej obetydliga del af förbruknings-behofven för hufvudstaden, som våra egne orter redan kunna uppfylla. Jag tror mig deri handlat rätt, helst då jag borde, till följd af en allmän öfvertygelse om alla tullkontrollers otillräctlighet. antaga alle qvantiteter och värden i verålighetea vida större, än i embets-betygen. Att som insändaren, af ett enda års förhållansen, bedöma en handel fördelaktig, som i otaliga år visat sig tydligen ofördelaktig, i den mening, man eliter närvarande statshushålininessystem begagnar detta ord, dertill ansåg jag mig ej berättigad, såsom representant, hvilken bör med yttersta sorgfalligshet antaga resultaten af en längre erfarenhet och akta sig för ögonblickets intryck, Då dessutom, efter Göta Kanwals öppnande år 1832, det icke blott var från Östergötland och Småland, som bhufvudstaden kunde vänta sig alt finna sina victualie-behof fyllde, i fall Finska hand-lIs-varornas import försvårades, utan äfven från andra bördiga provinser, som nu tyva under brist på afsättning; kan jag ej befara, att någon våda, eller några uppoffringar för Stockholms hanodtverkare och närings-idkare skulle af min motion föranledas: utan tror jag, att dess bifallande, endast skulle medföra den lyckliga följd, att Hufvudstadens folkmängd gaf något åter till eget land af det, som nu offras till det med Ryssland förenade Finland: en omständighet, hvil ken blifvit af så mycket större vigt, sedan man sett, buru ofullständig Tull-Kontrollen varit på iakttiagelsen af stadgandet, att den till half tull medgifna Finska Intörselprodukten skulle bevisas vara verklig Finsk produst, och ej annan Rysk eller Utländsk. Detta, hvad Insändarens armärknicgar särskilt beträffar. Men jag anser mig i anledning af dessa, tillika böra siga några ord om min egen motion i! alimänhet. Jag ber nemligen en hvar af mine medborgare icke anse mig vara af den mening, att hvarken prolhibitivsystemet, eller det så kallade skyddstulls-systemet är för vårt land det rätta statshushållnings-systemet. Tvertom har jag alltid anat, att dot förra är förstörande och det cedrarea hindranda ÅR dan mattas? ar frn