inna, utan atven Sjort si8 sallimde 1 Upsala, synes
oss icke fördunklas af e:A lifligt och ganska oskyl-
digt deltagande i de allmänna angelägenheterna, om
detta också yttrat sig. på ett sät som för vissa o-
pinioner är mindre välkommet.
Riksdagsfullmäktigen Anders Danielsson har
hos Red. begärt vum för nedanstående upplysning i
anledning af de. anmärkniagar som i sista Fredz2gs-
bladet förekomismo, i anledning af haus motion om
Finska handeln:
En Ivs. har i Aftonbiadet sistlidne Fredag infört
åtskilliga avmärkningar vid min motion angående
Finska handeln, hvilka väsentligen åsyfta, att visa
otillförktligheten i de statistiska uppgifter, hvarpå
jag sökt att stödja motionen. Tns. har låtit åtfölja
ett af Finska Tullkamaren lemnadt intyg öfver im
porten under de 5 sista åren, af de hufvudartiklar
som jag uppgifvit var de vigtigaste föremålen för
denna handein och söker deraf bevisa: 1:0 Att j:g
skulle hafva beräknat inhemska Jlaudtmanna-narin-
garnes förlust på Finska handeln alltför stor; emr-
dan importen ej utgjort det belopp, jag uppgifvi!,
sam! exporten deremot skulle utgöra ett vida större,
än det jag antagit; 2:0 alt tvertemot min uppgift
om Finska tandelns aftagande under kolera-å:et,
samt det deraf hämtade stöd för tillvickligh-ien af
våre inhemska viktualie-varor för hufvudstadens
behof, handeln under kolera-året varit lika liflig,
som förut, och inhemska tillgångarne för Stock-
holins förbrukning ungefär desamma under alls
åren; 3:o0 att hufvudstaden skulle ådragas stora för-
luster, om min motion bfölls, emedan Östergötland
och Småland ej kunde förse den med behofven.
I anledniog af allt detta, får jag i korthet inför
alimävheten redovisa rätta förhållandet.
De statistiska uppgifterne äro af mig hämtade ut-
ur Öfverste C. af Forssells förtjenstfulla arbeten:
Statistiska tabeller vill kartan öfver Sverge år
7830 samt Statistik öfver Sverge 1833. Af de förra
synes (och uppgifterna sägas vara hämtade från au
tentika köllor) att t. ex. år 1924, persedel-extrak-
terne öfver Finska handeln hade utvisat de särskil!-
te varuqvantileter, som jag uppgifvit; samt af den
senare att importens och exportens totalvärden va-
rit sådane, alt det förra år 1831 ej utgjorde mer
än 60 proc. af föregående året och det senare ej
fyllest hälften. Jag valde dessa förhållanden, för att
å ana sidan visa den betydliga varumängd, Finland
förmår hitsända och å andra, den ej obetydliga del
af förbruknings-behofven för hufvudstaden, som vå-
ra egne orter redan kunna uppfylla. Jag tror mig
deri handlat rätt, helst då jag borde, till följd af
en allmän öfvertygelse om alla tullkontrollers otill-
räctlighet. antaga alle qvantiteter och värden
i verålighetea vida större, än i embets-betygen.
Att som insändaren, af ett enda års förhållansen,
bedöma en handel fördelaktig, som i otaliga år vi-
sat sig tydligen ofördelaktig, i den mening, man
eliter närvarande statshushålininessystem begagnar
detta ord, dertill ansåg jag mig ej berättigad, så-
som representant, hvilken bör med yttersta sorg-
falligshet antaga resultaten af en längre erfarenhet
och akta sig för ögonblickets intryck, Då dessutom,
efter Göta Kanwals öppnande år 1832, det icke blott
var från Östergötland och Småland, som bhufvud-
staden kunde vänta sig alt finna sina victualie-be-
hof fyllde, i fall Finska hand-lIs-varornas import
försvårades, utan äfven från andra bördiga provin-
ser, som nu tyva under brist på afsättning; kan jag
ej befara, att någon våda, eller några uppoffringar
för Stockholms hanodtverkare och närings-idkare
skulle af min motion föranledas: utan tror jag, att
dess bifallande, endast skulle medföra den lyckliga
följd, att Hufvudstadens folkmängd gaf något åter
till eget land af det, som nu offras till det med
Ryssland förenade Finland: en omständighet, hvil
ken blifvit af så mycket större vigt, sedan man
sett, buru ofullständig Tull-Kontrollen varit på i-
akttiagelsen af stadgandet, att den till half tull
medgifna Finska Intörselprodukten skulle bevisas
vara verklig Finsk produst, och ej annan Rysk el-
ler Utländsk. -
Detta, hvad Insändarens armärknicgar särskilt
beträffar. Men jag anser mig i anledning af des-
sa, tillika böra siga några ord om min egen mo-
tion i! alimänhet. Jag ber nemligen en hvar af
mine medborgare icke anse mig vara af den me-
ning, att hvarken prolhibitivsystemet, eller det så
kallade skyddstulls-systemet är för vårt land det
rätta statshushållnings-systemet. Tvertom har
jag alltid anat, att dot förra är förstörande och det
cedrarea hindranda ÅR dan mattas? ar frn