Grefve Cronhjelm bad att få tillägga nagra ord, som han förglömde, då han sist yttrade sig. fan ansåg nemligen, alt om man ett ögonblick antoge, att en deputation afgick, så kunde Konungen, genom detta uttryck af allmän hyllning, anse det olagliga i skrifterna vara nogsamt uppdagadt för publikens ögon, hvilket åter kunde föranleda dertill, att skrifterna, änskönvt de vore brottsliga, icke blefve åtalade. Men i fall de vore brottsliga ansåg han nödvändigt, att de måste åtalas. Skulle de åter icke vara olagliga, i hvad ställning skulle väl saken försattas, genom ifrågavarande opininionsyttripg af representationen? Ena Jory skulle då nödgas fatta sitt beslut antingen i strid med representationens omdöme och mot sin egen öfvertygelse, eller tver:om. På hvilken sida man än mitte betrakta saken, ansåg han förslaget vara oformligt och, inkonstitationelt; och han kunde icke tro, att Konungen ett ögonblick skulle betvifla, att samma folk, som frivilligt valt honom, skulle fortfarande skänka henom den hyllning, han förtjenar, äfven om representationen icke afginge med den föreslagna deputationen. Efter ofvanstående diskussion beslöt Ridd. och Adeln, att motionen skulle förfalla. Prestestånadets Plenum den 10 April: (Fortsältriog från gårdbl.) Vtterligare föredrogs tull behandling följande Betänkanden af allmänna Besvärs-och EkonomiUtskott: t: Betänkandet, hvari Utskottet tillstyrkte förändring af 9 Kap. 5 S. Handelsbalken, bifölls. Betänkandet, om högre aflöning till Nämdemän för deras embets-biträder; Utskotict tillstyrkte afslaget till förhöjd aflönings bifölls. Betänvkardet, hvari Utskottet tillstyrker uppbörandet af Ridd. och Adelus rättighet att å frälseägor anlägga krogar, bifölls. Betänkandet i anledning af motionen om anställande af Norstia hingstar vid stuterierne. Utskottet hade ansett denva motion ej böra till någon Ständernas åtgärd föranleds: bifölls. Betänkandet avgående förbud mot införande af hästar från Denmark och dess Tyska provinser. Utekottet hade afstyrkt ett dylikt förbud. Betänkandet bifölls. Betärkandet om vissa föreskrifter vid permittevivg af manskap vid de värfvade regimenterna. Utskottet hade ansett de nu gällande föreskrifterne tillsäcktlise. Prosten Hylander yrkade noggranvare kontroller å de permitterade och att betänkandet skulle återremitteras. För betänkandet taJade Doktor Heurlir, Prosten Nordin och Piofessor Engeström. Emot Prosten Hylander uppträdde Komminister Dahleren Betävkandet bifölls. Betänkandet, angående upphörande af stapelstädernas skyldighet art hålla upplag af salt och spanmål. Detta betänkande hvari Utsk. tillstyrkt upphörandet af denva stapelstädernes skyldighet föranledde en vidlyfuig diskussion. Dektor Heurlin biföll senare delen af betänkandet, som rörde spannmålsupplaget, men trodde, att saltupplaget borde bibehållas, dock med någon nedsättning af qvantiteten och en billigare fördelving städerna emellan. På Riddarhuset hade fråga, blifvit väckt om tolagens upphörande; gick detta igenom, så kunde denna inkomst använ das till premier för de handlande, som ville förbinda sig att bålla saltupplag. (Detta förslag cmottogs med stort bifall inom ståndet). Doktor Elfström yrkade saltuppilegeas bibehållande. Lifiwedikus Ekström, ledamot i Ekon. Utskottet, redogjorde för grunderna till Utskottets fattade beslut. Utskottet hade förskalfat sig Kommerse-Kollegt betänkande i detta ämne, och dervigenom fullkomiigen öfvertygat sig, att saltupplagen under nvärvarande förhållanden, så olika med dem, då författningen derom utgafs, voro fullkomligt onödiga. Saltupplaget utzjorde för Stockholm 15,609 ochför de öfviga slädene samma qvantitet, således för hela Riket 36,000 tunnor. Med denva qvantitet vore man, i händelse af en genom krig häömmed tullförsel, föga belåten. Antages 4 kappars årlig konsumtion på personen, så skullejsaltförrådet vara uttömdt inem 3 månader. Skulle författningen bibehållas, så borde upplaget sålunda snarare ökas än minskas Presidenten Poppius anförde, art Kommerse-Kollegium noga öfvervägt detta ämne, och funnit såhkupplaget för det närvarande af ingen nytta. Prosien Åstrand anmärkte emot den of Lifmedikus Ekström anförda beräkning, att denna vore allt för rundt tilltagen. Torpare hade genom horom bekommit allt JA LL of aa 1 KO FE a ar