afskafta den, och pa detta sall göra ett nytt fram-
steg i sin frihet. Om den deremot för närvarande
är oundgiävglig, om den till och med behöfver än
ytterligare skärpas, då får skulden icke tillskrifvas
mig och mina vänner, eller de politiska åsigter vi
tillhöra. Nej, erdast vårt Regerings-systems mot-
ståndare, och de menniskor och de grundsatser,
som de beskydda, äro de, som man måste anklaga
för att hafva hämmat våra institutioners ytterliga-
re utveckling till frihet. I deras händer blir fri-
heten sjelfsvåld; och det lagliga motståndet revo-
Jution. Hvar och en af våra fria institutioner har,
den ena efter den andra, i deras händer förvand-
lats till ett farligt verktyg, och derigenom blifvit
misstänkt för nationer. Det ges ett parti, som man
kan beskylla för moralisk förgiftning; de upphöjda-
ste känslor, de mest välljudande och aktningsvärda
amn, de bästa institutioner ha blifvit befläckade
af dem. I åratal ha de talat till nationen om ära,
frihet och jemlikhet, och likväl har det varit jnst
de, som förorsakat alla frihetens nederlag, alla de:-
potismens reaktioner, så ofta de känt sg i stånd,
att draga nytta af friheten, så ofta de kunnat be-
mäktiga sig talets och pressens frihet, eller vättig-
heten att sammanträda 1 förenivgar, hafva de der-
med drifvit ett för landet så vådlot missbruk,
och deraf gjort ett sådant föremål för skräck, ja,
jag vågar säga för afsky, att hela nationen, med
oro och ovilja upprest sig deremot, och att friheten
blifvit qväfd genom sina onaturliga älskares om-
famning.
Man upphöre derföre att tala om falska be-
räkningar, som gjorts 18303 maa tige med de före-
gifna bedragna förhoppningar na. Visserligen hafva
förhoppningar och beräkningar svikits, men endast
deras, hvilkas åsigter jag och mina vänner dela.
Det är våra politiska motståndare, som bhbedragit
dessa förboppningar, som tillintetejort dessa beräk-
ningar. De herrligaste utsigter blomstrade för en
skyndsam och fullständig utveckling af våra institu-
tioner. Men i stället för att kunna öfverlemna oss
derat, 1 stället för att kunna arbeta på utbildandet
af våra lagar och sociala inrättningar, 1 stället att,
såsom vi boppades och ville, kunna fortskrida på
frihetens väg, sågo vi Oss, genom våra motstånda-
res förvållande, tvungne att vända om, för att be-
skydda den hotade ordningen, och sysselsätta oss
ensamt med ögonblickets faror, utan att, såsom vi
hoppats, kunna egna vår sorgfällighet åt framtiden.
Ja, mina Herrar, (här vände talaren sig tull oppo-
sitionen) det är ni, som förstört våra älsklingsdröm-
mar, som tvungit oss att stanna; er mäste det till-
räknas, att vi äfven nu icke kunna umbära 2091
artikeln.? -
Talaren sökte derefter vederlägga de förebråel-
ser, man gjort Regerincen, som om hela hennes sy-
stem gick ut på, att, sjelf ängslig, försätta alla an-
dra 1 ångest, och sålunda söka heresk a genom fruk-
tan. Likaledes vidrörde han det pås stående, at Re-
geringen sökte föra nationen till politisk indifferen-
Uusm. Detta skulle, enligt hans tonka vara det dår-
aktigaste Regeringen kunde göra, ty utom alla väl-
sinnades varma tillgifvenhet, vore det ej möjligt,
att med framgång möta de ständigt återvändande
farorna, som, med alltid ny kvaft; tärflöto från hen-
derna till hvarie rättsenlig ordning.
Han uppehöll sig derefter länge vid en öfverblick
på landets ställning, i afseende på de derinom
kämpande minoriteter, legitimitserne och republika-
nerne. Hvartdera af dessa partier trodde han kun-
na delas i 2 klasse:: de öfverspände och de för-
bländade. De förstnämda måste man på hvarje sätt
nedtrycka, de senare borde man söka återföra till
bättre öfvertygelse. — Sedermera återsom han til
assoc:ationerva, och besver kamaren att åstadkom-
ma deras upphäfvande genom lagens antagande,
bvarmedelst de första farorna visserligen skulle va-
ra undanröjda, ehuru alla ej voro det,
Forts. e. a. g.)
SY ER NET FA RNE TER 0 DS ESV rennmgenr rs eve
AN N Ö NSP OR: