till. Sparska markisen. Emellertid måste för
att göra intrigen fullkomlig, äfven den förmenta äl-
skarinnan framskaffas, och härtill tjenvar den lilla
grisetten, modhandlaremamsellen förträffligt, sum
just är i huset med några granolåter åt fröken.
Hon öfvertalas latt af betjenten, emot löfte em 100
piaster, att på alla Ambassadörens frågor upprepa:
Jag älskar Fredrik, namnet på friarn. Denne
finner sig icke heller sen uti ait vexla ömma blic-
kar med henne, och förvirringen hos fadren, lika-
som förtviflan hos dottren, som spörjer sådant om
sitt hjertas utvalda, är redan fullkomlig, då den rå-
gas al en ny händelse, den omtalta Markisens ha-
stiga ankomst till Neapel, der ban genast uppsö-
ker sin gamla vän och underrättar devne, att han
aldrig haft någor son. En Ambassadör, som va-
vit föremål för ett sådant gäckeri, bir naturligt-
vis mycket ovd, och vill köra den unga herrn på
porten med den underrät!eisen, att hans dotier är
ämnad ål encanpan väns son I Frankrike, hvarvid
det til oll Gvds lycka passor sig så väl, att denne
nan än vår älskare i egen person,
7 inner sdedes act ödet haft sin hand med
i spele, för art heinga devna händelse till ett lyck-
Hot sdut: men Författeroe hafva icke försviamat
att med talang hegagnra sig af dess biträde, medelst
många komiska situationer och en lifligt uvterhål-
lande dialoe.
Hvad de spelande bevräftar, så tillhörde triumfen o-
stridist den töcka marusell Fanny Westerdal, som
återgaf den lilla modbandlerskans tacksamma men
ingalunda lätta roll, med en lediohet och behag,
bvillen nppfyllde hvad man kunde vänta af de
vack:a avlag, derna nnoa person vid flera tillfallen
för dea komiska scencu. Hon belö-
förnt ådagalk
nades också al ett allmänt bifall. Äfven Hr Hyc-
kert, som näst henne hade hufvudrollen, gjorde sitt
bästa. Skeda att bar öfverdrifver det mimiska af
sitt spel till oupphörliga grimaser, och öfverhufvud
icke tager vara på sina broppsrörelser; ined någon
förändring häruti blefve ban troligen cn skicklig
skådespelare,
Efter deuana pjes pafs Murarn, — en opserett af
den besynverbgaoste sammansältving, men med den
toackaste musik af Auber. Men vi uppskjuta redo-
görelsen för denna, tills vi flera gåvger fått höra
den. Hnset vor fullt och den förtienstfulla benefice-
tugerskan, som delteg 1 senare piesen, helsades vid
sitt iuträdande med de Lblligaste bifallsyttringar.