efter de flesta år bör kunna påräknas upgå utll ej obetydliga belopp; äfvensom den större handelns i Stapelstäderne, helst å nederlags-orter, underlättande med belåningsrättighet för varor af redbari värde. 7:0 En så mycket som möjligt förenklad förvaltning inom Banken, under några få ständiga Styresmän, väl aflönade, men ock alideles hufvudsakligen eller ensamt dermed sysselsatte, med full ansvarighet för deras befattning; dock under kontroll och öfverinseende af Ritels Ständers fullmäktige i Banken. Motionären förklarade sig gerna hafva velat bland dessa garantier inlaga förslaget om privata Aktiej ägare i Banken, hvilket försiag han sade sig funnit Representanter, som djupare än han tänkt sig in uti dessa ämnen, hafva föredragit framför till och med garantien af Konungens deltagande uti Bankens lagstiftning i vissa, äfvensom veto 1 andra fall; men då han ännu ej fått se något utredt förslag om nämde id om enskilte aktieägares intagande, och äfven ej ännu kunnat stadga sin öfvertygelse, om det kunde, utan förändring af Grundlagen, låta sig göra, hade han ej kunnat fästa sig dervid, åtminstone för det närvarande; och ingalunda på förhand, i beräkning derpå, för sin del altstå från ev garanti, den senaste Rikets Ständer ansågo för nödvändig, och hvilken, efter hans öfvertygelse, Svenska folket och utländska nationer, hvilkas bedömande af realisationens värde man dock ej fick förbise, säkerligen ville hafva att stödja sig vid; på grund hvaraf han ock trodde, att enskilte Aktieägare aldrig utan nämde garanti af Konungens ord i laget uti de stadgade fallen, skulle våga sig in i Intressentskap med Rikets Ständer.) (Forts. följer.) ) Det torde vara öfverflödigt att erinra, det denna motion afgafs, före det den föreslagna nya Redaktion af 72 Y. R. F. förkastades. Det:a blads utgifvare har hos Konstit. Ut. väckt en motion, i afseende på ståndens och utskottens taiemän, hvilken här nedan införes. Vi smickra oss att ändamålet dermed iehe skall ogillas af tänkesättet hos upplysta medborgare. Till Rikets högl. Stäsders Konstitutions-Utskott! Representationens fördelning i stånd och de flerfaldiga svårigheter som deraf uppstå att föra nationens angelägenheter till de mål, som egentligen äro afsedda genom det konstitutionella samhällsskicket, har redan länge hos oss utgjort ett ämne till bekymmer för fosterlandsyännen. Öfvertygelsen om nödvändigheten af en förbättrad representation, synes mer och mer sprida sig bland folket, som börjar inse, att det ej är under anspicierna af en medeltidsinstitution, grundad på en helt annan fördelning af lifskrafterna.istaten, än den närvarande, som nationen kan gå framåt till förkofran, välstånd och utveckling. Men .upder bristen af ett bättre, som man ännu endast kan önska, på sin höjd hoppas, såsom en blitvande frukt af nationens allmänna och allvarligt uttryckta vilja, tillbör det pligten hos hvarje Riksdagsman, att söka begagna de för handen varande formerna till. allt det gagn för det allmänna, som med omständigheterna: låter sig förenas. -Det är under. deona förutsättning jag går att hos det högl. Utskottet väcka ett förslag, hvilket torde kunna antagas, antingen någon vidsträcktare reform i representationen vid denna Riksdag kommer i fråga eller icke, : Våra grundlagar bafva, sedan deras stiftande, undergått flera modifikationer, hvilka man ej kan bestrida i ett och annat fall hafva utgjort förbättringar. Till dessa bör utan tvifvelräknas afskaffandet af voteringen ståndsvis i Utskotten, som, åtminstone 1 någon mån, röjt ur vägen en af de många homimande krafter, hvilka ligga i ståndsfördelningen vid våra Riksdagar. — En annan förändring, som i min tanka skulle blifva af goda följder, och bidraga att åtminstone till en viss grad befästa det anseende, hvilket höfves en representerande församling på den punkt, som den i egenskap af lagstiftande makt intager i samhället, vore om tillsättandet af Landtmarskalk och talmän för Stånden bragtes till närmare öfverensstämmelse med andan af. en sant representativ författning, sådan den är erkänd och satt i utöfring uti andra konstitutionella länder. Enligt 23 . Riksd. Ordn. tillsättas Landtmarskalk och talemän för närvarande af kopungen ensamt, Utan m4t Anf fll 6 IE HAS RER: JE S-ERPXE 4 IPYAE TUE Bb Og