efter de flesta år bör kunna påräknas upgå utll ej
obetydliga belopp; äfvensom den större handelns i
Stapelstäderne, helst å nederlags-orter, underlättan-
de med belåningsrättighet för varor af redbari
värde.
7:0 En så mycket som möjligt förenklad förvalt-
ning inom Banken, under några få ständiga Styres-
män, väl aflönade, men ock alideles hufvudsakligen
eller ensamt dermed sysselsatte, med full ansva-
righet för deras befattning; dock under kontroll
och öfverinseende af Ritels Ständers fullmäktige i
Banken.
Motionären förklarade sig gerna hafva velat bland
dessa garantier inlaga förslaget om privata Aktie-
j ägare i Banken, hvilket försiag han sade sig fun-
nit Representanter, som djupare än han tänkt sig
in uti dessa ämnen, hafva föredragit framför till
och med garantien af Konungens deltagande uti
Bankens lagstiftning i vissa, äfvensom veto 1 andra
fall; men då han ännu ej fått se något utredt för-
slag om nämde id om enskilte aktieägares inta-
gande, och äfven ej ännu kunnat stadga sin öfver-
tygelse, om det kunde, utan förändring af Grundla-
gen, låta sig göra, hade han ej kunnat fästa sig
dervid, åtminstone för det närvarande; och ingalun-
da på förhand, i beräkning derpå, för sin del altstå
från ev garanti, den senaste Rikets Ständer ansågo
för nödvändig, och hvilken, efter hans öfvertygel-
se, Svenska folket och utländska nationer, hvilkas
bedömande af realisationens värde man dock ej fick
förbise, säkerligen ville hafva att stödja sig vid; på
grund hvaraf han ock trodde, att enskilte Aktieäga-
re aldrig utan nämde garanti af Konungens ord
i laget uti de stadgade fallen, skulle våga sig in i
Intressentskap med Rikets Ständer.)
(Forts. följer.)
) Det torde vara öfverflödigt att erinra, det denna
motion afgafs, före det den föreslagna nya Redak-
tion af 72 Y. R. F. förkastades.
Det:a blads utgifvare har hos Konstit. Ut. väckt en
motion, i afseende på ståndens och utskottens taie-
män, hvilken här nedan införes. Vi smickra oss
att ändamålet dermed iehe skall ogillas af tänke-
sättet hos upplysta medborgare.
Till Rikets högl. Stäsders Konstitutions-Utskott!
Representationens fördelning i stånd och de fler-
faldiga svårigheter som deraf uppstå att föra nati-
onens angelägenheter till de mål, som egentligen ä-
ro afsedda genom det konstitutionella samhällsskic-
ket, har redan länge hos oss utgjort ett ämne till
bekymmer för fosterlandsyännen. Öfvertygelsen om
nödvändigheten af en förbättrad representation, sy-
nes mer och mer sprida sig bland folket, som bör-
jar inse, att det ej är under anspicierna af en me-
deltidsinstitution, grundad på en helt annan fördel-
ning af lifskrafterna.i- staten, än den närvarande,
som nationen kan gå framåt till förkofran, välstånd
och utveckling.
Men .upder bristen af ett bättre, som man ännu
endast kan önska, på sin höjd hoppas, såsom en
blitvande frukt af nationens allmänna och allvarligt
uttryckta vilja, tillbör det pligten hos hvarje Riks-
dagsman, att söka begagna de för handen varan-
de formerna till. allt det gagn för det allmänna,
som med omständigheterna: låter sig förenas. -Det är
under. deona förutsättning jag går att hos det högl.
Utskottet väcka ett förslag, hvilket torde kunna an-
tagas, antingen någon vidsträcktare reform i repre-
sentationen vid denna Riksdag kommer i fråga eller
icke, :
Våra grundlagar bafva, sedan deras stiftande, un-
dergått flera modifikationer, hvilka man ej kan be-
strida i ett och annat fall hafva utgjort förbätt-
ringar. Till dessa bör utan tvifvel- räknas afskaf-
fandet af voteringen ståndsvis i Utskotten, som, åt-
minstone 1 någon mån, röjt ur vägen en af de mån-
ga homimande krafter, hvilka ligga i ståndsfördel-
ningen vid våra Riksdagar. — En annan förändring,
som i min tanka skulle blifva af goda följder, och
bidraga att åtminstone till en viss grad befästa det an-
seende, hvilket höfves en representerande församling
på den punkt, som den i egenskap af lagstiftande
makt intager i samhället, vore om tillsättandet af
Landtmarskalk och talmän för Stånden bragtes till
närmare öfverensstämmelse med andan af. en sant
representativ författning, sådan den är erkänd och
satt i utöfring uti andra konstitutionella länder.
Enligt 23 . Riksd. Ordn. tillsättas Landtmarskalk
och talemän för närvarande af kopungen ensamt,
Utan m4t Anf fll 6 IE HAS RER: JE S-ERPXE 4 IPYAE TUE Bb Og