Utskottet, huru ärendet borde behandlas, enar IMN 4 . , 2 skränkning derigenom skedde uti Utskottets egne ätgärder. Ståndet hade ju sin gillande eller ogillan de rätt öppen, då betänkandet från Utskottet inkom 2 , utan alt på förband behöfde föreskrifva-, huru saken i Utekotiet borde betraktas, Hvad åter beträffade det skäl, som Hr Petrg anfört som motiv för sig att ej bevilja remiss, eller at han ej ville gifva anledning till anmärkning met Konungens rådgifvare, så fick talaren förklara, att bans afsigt ej eller varit, att sådant åstadkomma. Den, som fann sig haiva skäl till dylik anmärkning, hade sig Öppet lemnadt, utt i laglig ordning, på sätt 29 f Ritsi. Ordo. utvisar, göra sin fratostälining gällanee: men av a 00:e 121 allel. — r a er vlide; ielt j har fallet Er Lf I Je, i anledning al Oe Patres yttrande, nämns, att de skyldige cj undgå ausvar, om anledning till sådant finnes, vid granvskuimg i konstitulisusutskottet af StautsRådets protosoli; särskilt anmärkning tjenade derföre Ull imgenting. Ej eller kunde alla fall Haren förutsatte och uppraknade, och det or: Utskottets seh att vid sitt yttrande förkaste hvad som förkastas bör och gilla hvad som vara I grunn. in : s är awagist. Hr Sjörgt delade hufvadsakhgen Hr Ech mans åsigter, men hemställde dock, huruvida ) det unde vara iämplist, att gifva det Utskott, dit remiss bom att ske, en erbuan, som kunde avses inuvia last! misstrocnde tul Utskottet, hvilket, efter hvad som vore att förmoda, ej skulle underlåte att inskrdnsasia tg till hvad dess befottning tillhörde. — Heuti förenade sig Hr Lundgren. (slut följer). att