Utskottet, huru ärendet borde behandlas, enar IM-
N 4 . , 2
skränkning derigenom skedde uti Utskottets egne ät-
gärder. Ståndet hade ju sin gillande eller ogillan -
de rätt öppen, då betänkandet från Utskottet inkom
2 ,
utan alt på förband behöfde föreskrifva-, huru sa-
ken i Utekotiet borde betraktas, Hvad åter beträf-
fade det skäl, som Hr Petrg anfört som motiv för
sig att ej bevilja remiss, eller at han ej ville gifva
anledning till anmärkning met Konungens rådgif-
vare, så fick talaren förklara, att bans afsigt ej el-
ler varit, att sådant åstadkomma. Den, som fann
sig haiva skäl till dylik anmärkning, hade sig Öp-
pet lemnadt, utt i laglig ordning, på sätt 29 f
Ritsi. Ordo. utvisar, göra sin fratostälining gällan-
ee: men av a 00:e 121 allel. — r a er vli-
de; ielt j har fallet Er Lf I
Je, i anledning al Oe Patres yttrande, nämns, att
de skyldige cj undgå ausvar, om anledning till så-
dant finnes, vid granvskuimg i konstitulisusutskottet
af StautsRådets protosoli; särskilt anmärkning tjena-
de derföre Ull imgenting. Ej eller kunde alla fall
Haren förutsatte och uppraknade, och
det or: Utskottets seh att vid sitt yttrande för-
kaste hvad som förkastas bör och gilla hvad som
vara I grunn.
in
: s
är awagist. Hr Sjörgt delade hufvadsakhgen Hr
Ech mans åsigter, men hemställde dock, huruvida
)
det unde vara iämplist, att gifva det Utskott, dit
remiss bom att ske, en erbuan, som kunde avses
inuvia last! misstrocnde tul Utskottet, hvilket, efter
hvad som vore att förmoda, ej skulle underlåte att
inskrdnsasia tg till hvad dess befottning tillhör-
de. — Heuti förenade sig Hr Lundgren. (slut följer).
att