ND NV AN
varne Cronhjelm och Horn, Friherre Boije och Hr von
Heijne, hvilken ansåg det ganska vådligt att på detta sätt
slumpa om Grundlags S. S. Det kunde ju då i en långt
aliägsen framlid möjligtvis hända, att någon gång en Ko-
nung föreslog ena förändring af hela konstitutionen; skulle
man då på samma gång rösta öfver alla dess S. S! — För den
senare meningen talade Friherrarne Vv. Ychultzenheim och Ce-
derström. Den blef äfven rådande sedau Hr Grefven och
Landtmarskalken instämt deri. Resultatet häraf var emeller-
tid icke gynnsamt för frågans öde, ty åtskilliga och deribland
isynnerhet Friherre Ehrenborg, förklarade, att de ansågo den
föreslagna ändringen af 19 Y. skadlig, men den af de båda
andra nyttig, och skulic säledes, om de behanudla:is särskilt,
väl afslaoit den förra, men antagit de andra. Nu deremot,
da de skulle behandlas i ctt sammanhang, sågo de sig nöd-
saxade att afslå dem alla tre.
Friherre DL. Boije fann sig, med ledsnad, g
behandling, tvungen alt säga nej till alltsammans, ehuru
den föreslagna förändringen af 21 S. innehöll ett välgöran-
de veto för Konungen, allt hindra Högsta Domstolens en-
välde i fråga om lagförklaringar, hvaremot den ööde 9 äsyf-
tade en insidiös förökning i uämde domstols makt. Pen
rätt, som den nya ig S skulle gifva Konungen, att i stats-
rådet afhandla lagfrågor, ausåg äfven Friherren vådlig, enär
man i allmänhet ej kunde fordra stor juridisk kunskap hos
konsceljens ledamöter, och det äfven vore möjligt att Ko-
nungen sjelf icke studerat juridiken.
fr Sträle upplyste obehöfligheten af alla tre förändrin-
te huru litet det vore alt befara, att Konun-
gen i sädana fall kunde inowm Högsta domstolen bli öfver-
röstad.
om målets
1C
garna, och visar
rkning som gjorts, att då ta domslo-
Emot den anmärk
len, utan att ens någon förfrågan af en domare skett om
rätta förståndet af någon lagparagraf, kunde ouppmanad fö-
retaga lagförklaringar, och sälunda til!välla sig den verkli-
inosmakten, hade Friherre von Schultzenheim in-
a domstolen endast behöfde anmoda någon
ära en dylik förklaring.
ga lagstifi
vändt, att Hö:
domare, att be
Frih. Ehrenborg menade deremot, att det ej skulle
1- ,, 11
bli så lätt, att förmå någor domare till en dylik begäran,
och att insinuationen skulle vid en kommande Biksdag bli
menlig för en sådan ledamots af ZGögsta domstolem exi-
stens. Man borde icke förfara så lättsinnigt med lagför-
klaringar Oo. s. v.
Friherre Cederström begärde voteri:g, hvilken så utföll,
alt go röster afslogo och 18 antogo forändringen.
Preste-ståndel har likaledes afslagit alla 3 I. 9. Borgarc-
ståndet har a it den l
: :, men unlagit de andra öfriga.
Bondeständet har antagit ali
ua tre.
Presteståndets plenum den 20 Mars 1834.
Hr Erkebisåoorn tillkännagaf, atlban genom Hof-Kans-
leren blifvit underrättad, att Högsta Domstolens dom fal-
lit uti tvisten rörande Riksdagsmannavalet emellan Pro-
sten Bolander och Lektor Eneqvist. Som det blifvit ut-
redt att Prosten Bolander blifvit vald med större plurali-
tet än Lektor Eneqvist, så måste den sisträmde afträda
sin plats såsom representant åt den senare.
I anledning af Banko-Utskottets återsändande af Kongl.
Maj:ts Nådiga Banklagsförslag, uppstod en ilängvarig dis-
ku-sion, hvarunder alla vero ense derom, att Förslaget
skulle återremitteras till Utskottet. Prosten Hallström
anmärkte, att Förslaget omfattade tvenne olika ämnen,
neml.: 1:0 Förslag till Grunvdlagsförändring och 2:0 För-
slag till Lag för Banken. Som detta senare ämne otvif-
velaktigt tillhörde Banko-Utskottets handläggning, så pro-
ponerade han, att Förslaget skulte till Utskottet återre-
mitteras, med anmodan till Utskottet att hehandla frågan
mediakttagande af grundlagarnes helgd och be-
varandet af de rättigheter, som 172 S Reg. for-
men äro Rikets Ständer förvarade. Nu vände sig
frågan derbim, om återremissen skulle göras med eller utan
tillägg och varningar. Hir Biskopparne J. Wingård och
Hedren samt Domprosten Heurlin gynnade den senare
meningen. Slutligen företogs votering, hvilken så utföll,
att återremiss utan tillägg eyhöll 27 och återremiss med
det af Prosten Hallström proponerade tillägg 23 röster.
Nu företogs Allm Besy, och Ekon. Ut-kottets Betänkan-
de, hvaruti Landsfiskalstjensternas upphörande tillstyrkes.
Inom ståndet yppade sig härom olika meningar. Prosten
Elfström önskade LBLandsfiskalernas bibehållande, men
tillika att stalen :åtte kunna löna dem. Prosten Nordin
var af samma tanke, emedan Justitie-Kansleren skulle i an-
nat fall sakna några hanvndtlangare: Prosten Grevillius
emedan de behöfdes för att atala Länsmännen. Prosten
Björkman och Lcktor Nibelius försvarade Betänkan-
det. Den förre åberopade sig Ständernas allmänna ön-
skan för dessa tjeusters afskaftande sistlidne riksdag; den
senare pästod att det vore vådbligt för moraliteten att bi-
behålla lömlöse embetsmän, hvilka nödgas hafva sin berg-
ning genom det ötverscende de hafva med förbrytare. Pro-
sten Grevillius trodde desemot att lörlösheteu nödgade
dem attined mera vit sköta deras tmbete. För bihetål-
laudet talade dessutom Kontraktsprosten Nibelius, Pio-
sten Holmström, Bikop Thysciilus och Koulraktspra-
steu Ahlagvist, hyilken sistnämde troddeatt täflan cmel-
kaier och Län-mäs vore ganska god. Emot
arne Mittag och Lindahl Betänkandet bi-
genom volcring, svin utföll med 27 Ja emot
jan Lan
talade Pre
så al
Borgarestan torer hafva i går till
ledamöter wii Konsttutionsu!skottet utvalt lir Ez
nell, å stallet för lir Wijkman, som med döden
a!gatt; och Hr fhörn i stället för Hr Borg, som
erhållit trenue veckors permission.
sr oo - ee s se 3
OA