Talmän ingenting begärt, trodde han ej att det kun-
de komma 1 fråga att pruta med dem; ditintills
måste verkliga utgiftsbeloppet utgöra grunden för
beräkningen, och i sådant fall: vore 200 Rdrv till-
räckligt. — Hr Winberg ansåg, lika med fr Ec-
kerman, att man ej borde sila mygg och svälja
Kameler; — 400 Rdr i måraden borde anslås;
men för priecipens skull borde ersättningsbeloppen
vara lika: annars kunde, vid ett annat tillfälle, Hr
Erke-Biskopen vilja hafva mer än Borgare-Ståndets
Tslman; och denne mera än Bonde-Ståndets. Hr
Santesson ansåg Hr Landtnarskalken ha större ut-
gifter, hvarföre han äfven borde hafva större er-
sättningsanslag; om fråga om olikhet i anslagen till
de andre Talmännen kunde uppstå, skulle talaren
snarare förmoda att Borgare-Ståndets Talman kun-
de komma i åtnintande af ett högre belopp, enär
han hade ett talvikare Stånd att tala för. — Hr
Helsingius trodde dock, lika med Hr Winberg, att
Hr Erke-Biskopen i sådant fall kunde vilja stå fram-
före. Hr Santesson begärde votering. — Nu fram-
ställdes propositionen om bifall till Utskottets utlå-
tarde i denna del, som afslogs genom votering med
32 röster emot 13. — Derefter, och sedan plurali-
teten ytuat den mening, att ingen skilnad uti an-
slagen till Ståndens Talmänr borde äga rum, upp-
ställdes kontrapropositionen så. att den som röstade
Ja, biföll ett anslag af 400 Rdr, och den som rö-
stade Vej, af 300 Rår, allt för hvarje månadtligen.
Nej vann med 25 röster mot 18. — I frågan om
klubb-afgifterne bifölls Utskottets utlåtande; men
ogillades deremot, i afseende på aflöningen till Stån-
dens och Utskottens Kansli-personal. Uvpa hem-
-ställan af Hr Santesson beslöts, att Kansli-tjenste-
männen skulle månadtligen förskottsvis få uppbära
två-tredjedelar af det belopp, som vid sista Riksdag
utgåt!, men med slutliga bestämmandet af aflövin-
gen skulle förhållas som 24 S R. O. föreskrifver —
Utskottets tillstyrkande att Riddarhus-Fiskalens af-
löning måtte: utgå af Riksdagskostnadsmedien, af-
slogs jemväl genom votering, som yrkades af Hr
He singius, fastän Ståndets mening i detta fal! der-
förutan tvdligt uttalat sig, efter som vi tyckte.
2 C
I de-Ståndets plena hafva upptagits af remis-
ser. — Den stora mängd motioner, som voro på bordet hvi-
lande, kar knappt medgifvit några särdeles diskussioner.
Frågan om förändringar i skiftesstadgan föranledde dock
några anföranden, 1 hvilka synnerligen Riksdagsmännen från
de södra orterna intygade, att den ifrågavarande Förordnin-
gen är för deras provinser i alla hänseenden lämplig 1 sin
närvarande form, endast med den ändring, hvilken man en-
hälligt ansåt nöden, att taxering måtte vinna laga kraft,
innan skifte för sig går, och att klagotid öfver taxering
ängas. Andra ledamöter åter framställde, hurusom
De sista Bon
mätte fi
skiftesstadgan för deras orter i intet hänseende var gagne-
lig, utan med det snaraste tarfvade de ändringar, som i mo-
tionerna åsyftades. En motion af Lars Larsson från Elfs-
borgs Län, om distriktsmagasiner, tycktes ej hafva inom
Ståndet vunnit mycken kredit. Många anmärkte, att å de-
ras orter redan funnos sockenmagasiner, med reglementen
stadfästade af Konungen; åa andra orter hade återigen ned-
satta komitcer förklarat, att sådana magasiner ej vorolämp-
liga. Motionären yttrade sin tillfredsställelse deröfver , att
sådana nyttiga inrättningar redan finnas då många orier.
Missväxtårens företeelser tycktes dock visa, att sädesupplag
ej voro nog allmänna. Hans yrkande var blott att sädana
i vissa distrikt ovilkorligt skulle finnas, och de redan stad-
gade reglementen ville han visst ej söka ändra, endast må-
hända i någon mån modifiera. — De talrika motionerna om
bränvinsbränning och skjuts föranledde : äfvenledes nägra
tillägg och repetitioner af hvad som redan i memorialerna
var sagdt.
1 Lördagens eftermiddags-plenum, beslöt Ståndet, att Ban-
kolagen, hvilken Bankoutskottet förklarat ej tillhöra dess
behandling, skulle till detsammas handläggning åter remit-
teras. Några diskussioner föreföllo härvid ej, endast ett an-
förande af Strindlund, hvilket innehöll, att då Ständerna
ansett Utskottet kompetent för ämnets behandling, vore det
ej i sin ordning att detsamma jäfvade sig. Flera af Stån-
dets Lodamöter; som anmält sig att tala, afstodo derifrån,
och beslutet fattades utan votering. — I plenum d. 17 fort-
sattes remisserna, och Ståndet biföll Ekonomi-utskottets 2:ne
anföranden, hvarigenom det tillstyrkt, att hos Kongl, Maj:t
skulle i uuderdånighet anhallas, a) att uti Lysckihl i Bo-
hus Län måtte, efter föregången undersökning, en handels-
köping varda anlagd, samt b) att landsfiskalstjensterna måt-
te upphöra, och utförandet af åtal å Kronans vägnar öfver-
lemnas åt Kvonobetjeningen, och att Kronofogdarne i sådant
afseende ingalunda må ställas under Justitie-IKanslerens
inscende och lydnad.
Uti denna fråga föreslog Strindlund, att i fall de öfriga
tronne Ständen delade samma äsigt, Bonde-Ståndet måtte
lita afet en särskilt deputation till Konungen, för att an-
hålla om Konel. Maj:ts uppmärksamhet å ämnet. Under det-
to tillade Talaren, att ätminstonei hans ort Lands-
yne voro mera fruktade än fjällmössen.
gens plenum upptogs endast af protokollsjusteringar
sa remisserna.
SY eo de tr ts Sn nå pä Steg Ar ABA SA TY TTR