blicitetens egen skull, att Herrar Tidningsskrifvare
ville visa sig något mera älskare af tryckfriheten,
än att fast dageligen öka de ej sällan grundade
klagomålen öfver dess missbruk; och är det i syn-
nerhet, för att ådagalägga publicitetens användbar-
het, lika så väl till försvar, som för anfall, jag af
min Herres rättskänsla fordrar dessa raders orda-
granna mförande uti min Herres blad.
Stockholm den 17 Mars 1834.
C. H. Anckarsvärd.
Det första den benigne Läsaren af ofvanstå-
ende artikel lärer finova, är att Hr Friherre Anc-
karsvärd, oaktadt allt det förakt han nu för
fjerde eller femte gången uttryckligen låter på-
skina för den periodiska pressens organer ), och
oaktadt alla de förföljelser, bvarmed Hr Friberren
af dessa sina Render? oupphörligen blifvit malträ-
terad, likväl tilltror Aftonbladets redaktion åtmin-
stone en god egenskap, nemligen att vara mindre
ömtålig och snarsticken än Hr Frih. sjelf, då hon
tagit lör afgjord, att vi ieke skulle draga i betän-
kande att i vårt blad införa en replik. hvari Frih.
sjelf icke tvekat, att till och med stampla våra
refiektioner, säsom elt gement drag af publicite-
ten.
3en ädle Friherrn har ockå ej missräknat sig i
denna tanka om oss. Vi hysa i allmanhetden åsigten,
att af alla små egenskaper äro fåfänga och sårad
egenkärlek de som minst klida den offentlige
mannen. Vi bafva städse sökt följa denua regel, och
det skall mycket glädja oss, om exemplet åan ien
framtid lavda Hr Frib. tull någor tillfredsställelse.
Vi tro också, ett samma allmänhet som läst noti-
sen i Lördegsbladet och Frih:s svar, bäst skall he-
döma huruvida Frih. har något stäl ullsin förtry-
telse, och det gemena uttrycket får då stå qvar
för fir Friberrns räkning. Vi vija blott namna ev an
ständiohet, som genast bevisar, hurv orätt Frih bar uti
dette törgrymmande. Om Hr Frib. nemlign haft sig be-
kant den uppmärksamhet det vackte pa Riddarhu-
set, då man förda gången fick se, hurn Hr Fri-
herra från laktarn med privatmannens lugn öfver-
skadade det fordna stridstältet, i stället att såsom
sjelf bufvudman för en ätt, med sitt ord och sin
röst gocna fosterlandet, så mycket det stod i havs
förmåga, och om Frib. kunnat observera, huru den-
na uppmärksamhet ingalunda minskades deraf, att
Hr Frih. efteråt sammenträtffade med H. Ex. Hr
Grefve bBrabe, så hade Hr Frib. icke heller funnit
sig så förundrad öfver de slu!satser, som kunde gö-
ras i avledning af ryktet om Hr Friberros tätare
audienser hos H. M. Konungen. Att detta rykte
icke är någon uppfinning af Aftonbladets redaktion,
det junna ganska många Ledamöter af Biddarbu-
set intyga. I allt fall borde Fr Fribherrn nu finna,
att ban hade långt mera skäl att tacka oss
för artikeln är vara missoöjd dermed, då
han hä:igeoom icke blott erhållit ett tillfälle,
att förneka berättelsen om kammarspisningen,
utan äfven fått en anledning att offentligen tolka
sin ökade högaktning för H. Ex. Hr Gretve Brahe.
Vid sådant förhållande var det ju alt taga sak på
bak, att Hr Friherren uti det tydligen figurliga
uttrycket om inträdet i styrelsen genom Hans Exelt-
lens? dörr, kunnat finna en förolämpande hänsyft-
ning, helst då Hr Friherren, i fall något inträde i
styrelsen komme i fråga, ingalunda kunde finna sig
sårad deraf, att ouvertyren skett genom den ökade
högaktningen för Hans Exellens person.
Då vår afsigt icke varit att inlåta oss 1 någon
allvarsam polemik med Hr Friherren, så vilja vi
också icke längre uppehålla oss vid detta ämne.
Vi hemställa endast, hurevida det icke, för Fri-
herrens egen skull, vore tjenligt, att Hr Friherren
och den periodiska pressen räckte hvarandra han-
dsn, att icke taga saken så hett, i fall Friherren
ännu en gång skulle gifva någon anledning till dy-
lika gissningar, som de, hvilka nu råkat störa Hr
Friherren uti det enskilta lifvets lugn i hufvud-
staden.
) Härifrån fordrar rättvisan att undantaga Friber-
rens trogna anhängare, PHagligt Allehanda, genom
hvars språkrör ett skarpt ogillande i dag på mor-
gonen uttalar sig deröfver, at vi råkat nämna
ryktet om Hr Friherrens enskilta umgiänge —
ÅA slottet! eller att vi kurnat fästa vår tHND-