och att till en början blott bilda en sådan, vore olämpligt. Hufvudsaken borde ou tagas i behörigt öfvervägande: det begärda anslaget vore i alla fall litet, och borde utan betankanrte bevilja. Om dessa skolor skulle kunna verka något nytiigt, så borde de mottaga elever, 20 a 4 will autaler, blott af, som man på landet kallade dem, rä: ämnen, utan äfven si allmänhet, ane, som hade kuoskoner i förmåga att uopfatta veter deiarne a pt o : 1 ot. — Ir Melbin ansåx inrdbruset ippeauntran och understöd: men so slfvet, alt man genast bönde med tiliäeklis insist och m st SAIT, INTA Adisallld VErRSmODbetlstial, Inrattades, i f an ti e—E tj , k t es i r 4 ) Mt N LÖ Om i H H (4 i in 1 i ) t H 3 Ål — 14 Ar 1 boilesa ve fore neava Vv dI i t . Orsaken YPrGe AS i Ad f I . i H i 1 ; id va H Hj N od ; : s 1 Oo ON: a 2 . kl 1 I , n l w Y H i e i : ; JL Poa : . Oo I INLova rr, I i 2 U 2 2 IN I i . f ri L 1 I VV ost a De IC i NA 1 fe få UU NV Vvitsga oo Ar I Santessons a Yr Gc bh ( a i 1 oe lUlsats, ej ; Lf iie3: — er1 ob t t att s ud 1 7 tl an Loof oq u ( u B Nasse cn 1 eta Poa pofnan mast ar Loa i wt, om mede: rv oil, ) i . 1 i . M 3 . HIN rm? I got mindre: Bär ej kunde vå -s j utan tillätfven ) 12 a 13,000 Rån, i Ger:ore I ense SaåktcN falien INILet SsX anva das, H 1 nm Qt 1 tm ani Argriuo : H : j att kommande Ständer animerades förslagets fortalaren förenade sig i öfrigt gerna i den äsigt, att Så borras Jän i första rummet borde ihägkommas, då denna provins hade vidstrackta äkerfill, men ock vidsträckt misshushållning, och inom siv ägde en mar, Hr Nonnen, som sökt att medela de kunskaper han inoch utrikes förvärfvat i delta ämne, — Hr Helsingius instämde utt Hr Wiaerns utveckling af ämnet: ansåg det dock höra till sjelfva principen, att a:slaget ej borde vara för stort, emedan elever då infunro sig, som blott sågo på huru de endra arbetade; — sådane anstalter kallades dock praktiska, ehuvu de blott voro teoretiska; — trodde, att med ett mindre anslag clever skulle erhållas, som sjelfva lade hand vid göromålen, och derigenom vunno den praktiska kännedom af yrket, att de som husbönder sjelfve förstodo att förrätta det arbete, som de avbefallde sina underhafvande att verkställa. — Hr ZZern kunde ej finna, att de: begärda anslaget vore för stort, då han ej kunde undertrycka sin öfvertygelse om lavdtbrukets öfvervägande vigt, jemfördt med andra ändamål, t.ex. de militära anstalterne. — 20,000: Rår till 3:ne landtbruksskolor måtte ej vara för mycket, då 16,600 Rdr kunna komma i fråga, t. ex. till en Raketkorps, utom anslagen till stora flottan; — kunde ej undgå att tro, det landtbruket! ej kan mälas med dessa icgalunda produktiva yrken, och ansåg frågan vara af största vigt för samhällets tekniska utveckling. — Hr Rydin gillade Hr Werns åsigter: trodde att man visserligen borde spara, men trodde tillika att penningar aldrig bättre kunde avvändas, ön för detta ändamål. Genom landtbiukets. upphjelpende blef valmågan större, och detta vore ett oundgänelivt vilkor, så vida nationen skulle kunna bära de ökade Statshördorna; infet vore nera tacksamt än detta; — man borde ej spara på den föreslagna summan, särdeles då undervisnipgen skul le ske på 3:ne särskilta stöllen, med hänseende till olika klimat-förbållanden. — Br Petre erkände fall2 or SA åå . Pr v Y