o vast a ; 1 RN På M
våra scCivia former, om icke devufrån, att tUdens
bildoivyssrad kväfver dem annorlunda; hvadan
gommer andvinvgsbegärets oredighet och famlande
nästan -ndast eter former, om dertiråän, att
uppfostrau och undervisning just i denna del af sam-
hallsbidni gen vanligen är den mest försummade
sakens natur
, t ,
Act oa nåv sträfva alt ålertie ca : Hö 1
maste 1 när sträfva allt acerioca sina rät och
H 1 9
Sin fem oate AUbISer s, att en regtne-
raljon ar al noden, så tat lika gallan e
f Y , N c a nl ) FÅ
ä0r I ta Sill sämuallsanstian, OCh
?
tverio:v, int invaste liktidiot och 1 lika progres-
sun Uj las, Om ett tltedastellinde helt kall
1 j . Ye 11 .
RUNDA VY AS, Mon ad Pfesenerac con. ch
vara d O ro D t a Ca
28: OO 2 i riGa ) I V
Vil ) - ud a ri je
LU 1
NH I e a V t i D -
l Diaiel le F i (
10! sly 5 Ci I t Os OQO -
q ) al tt tire OSkleok.
el! L a (6 1 i La llons-
H 2
, i 1 I i ud ( Gc n
doc L ( 2 t aut
. -
ban Qt i I ( i ntirvoll .
me r Aila dd )
A
Tic ( Goa I ll. Oo
. ?
sa 0 L är åa I OT Os tu de,
upp: )Å ech 1 AA (COS i Ga ie
Pi
hut UTA a 1 Oo CA 1 fd
t 4 Oi UuLAG Val å : 1i1-
1 y s-
reb sl Gt Yr UOR alt,
oe .
som music i (SEIN mteiloktucl
t -
da cn stad-
tslorm, utan
idgad folkbild-
eh väldsamina
ect alt vardera
post d to
saanunällsskick
i allmänhet,
1 hallar MR FO il sir na -
så är det ey heller villiet att, till vinande häraf,
göra DÄgOnr uppoffrivg. Alt på ordusde vägar in-
ieda det tll deltagande uti öfverläggningar, beslut
och bandling för sit eget väl, är deremot det säk-
raste medlet till samhällets betryggande; men —
man må vermed icke dröja, tili dess massan ge-
nom egen impuls sjelf tager initiativet.
Från dessa grundsatser utgående anser jag den
tidpunkt med stora steg nalkas, då samhällets väl
fordrar införandet af ett munic!palitets-system, till
folkets intresserande för en bestaerde ordning, till
dess uppfostran för en förbättrad nationalrepresen-
tation, till en natu:lig motvigt mot det med po.
pulationen m. m, ständigt växande benofvet af lö-
nade tjenstemän; med ett ord, till det konstitutio-
nella statsskickets utbildning och framskridande uti
dess ädla syftemål till legbunden frihet och be-
tryggad nationalvälfärd.
Jag känner alltför väl, att man har ansett
municipalitets-inrättningars införande i vårt land
medföra en större rubbniog i hittills varande
förhållanden än försigtigheten medgifver, och att
dylika inrättningar i vissa föll vore stridande mot
hafdvunna rättigheter. Men desse återigen kan
jag icke dela. Jag anser ivertom att i denna
väg användbare elementer redan från ålder finnes
uti våra Nämnder, Kyrkoråd, Magistrater, m. m.,
samt i sedvare tider ytterligare tillkommit genom
flere slag af Komiteer, Direktioner och särskilte
förvaltningar, hvadan ett systematiskt ordnande
häraf I enlighet med tidens kraf och rationela re-
presentationsgr under synes med få tillägg vara hvad
som erfordras, helst man utan tvifvel bör noga
undvika att genom allt för vidlyftiga och minu-
tiosa föreskrifter infalla i sådana hinderliga och
andamålslösa formaliteter, som utgöra en af tidens
svagaste sidor.
Jag vågar alltså härmed föreslå, att Riksens
Sänder måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kovgl. Maj:t täcktes i Nåder låta ut-
arbeta ett förslag till Allmän Kommunal-Lag och
Municipalitets-Författning, med fästadt afseende
jemväl på ordnandet af Land-Staternes tjenstebe-
fattningar I sammanhang dermed, samt att nämn-
de förslag måtte varda:till Rikseos Ständers pröf-
niag vid början af nästa Riksdag öfverlemnadt.
Vid föredragning af denna motion, begärde Hr
Petre först ordet: han ville blott uttala den ön-
R-—— Loa nn mo no s os
SS a — ——MVNMO— ——A 22Z 2 2 22