Hr Giinther uppläste ett tillägg vid sist förut afgifna förslag om en allmän Hypoteksinrättning. Friherre L. Boije, Hans Excellens Grefve Carl Löwenhjelm och iir Lefren yttrade sig härom. Friherre Ehrenborg ansåg ämnet al stor vigt, trodde att sparbanks-systemet, som irgredierade häri, skulle komma alt vinna en större utsträckning, och att tiden vore inne, att allt mer använda municipala former. Motionen remitterades. Friherre Kantzous motion om enskilta aktiefsaDu es 3 Inbjudning, att inträda i BRilsens Ständers Bank, aniedde en vidlyftig diskussion. ca bör jades at Friherre Z. Boije. Friherren de, att motionen stridäe emot 725. Receri föreskr lp Då : somm llerC: ref, cell ati ifva sedlar, hv i sitfver, och der mMOrSoOn, Senom dess äter uli denna operation Ingenting det bättre, att penmingeka darne många sådana, arrangerade 1 , e na. eller rent at upps sjo: fJessa UKLICA att hålla Banken skade gas derull, emedan man ej kan förmå den att betala, som man ej If I I enahanda syft. vin 5 sti Öm, som ik vä iCKke mOltionen In något konstitutionsvidrigt, sedan motionären dervitradt om de cf h a . ifrån uttagit, hvad som deri enskilta aktie-ägarnes deltagande i Banko-styrelsen. .Grefve Cronhjelm trodde, att Friherre hantzon genom den föreslagna hbelänit Irsrätten sje If cifvit nåTr: gon anledning till misstydningar. För öfrigt ansåg han ganska probabelt, alt privata hellre skulle associera sig med en bestående solid Bank, än stifta en ny. Säkerheten, alt få dem att betala sin andel 1 Bankens förlust, bestod i sjelfva aktie-beloppet, hvarmed ae förstärkt fonden, och å hvilket Banken visserligen icke skulle underlåta att afdraga den behöriga proportionen, i händelse af någon förlust. De fingo för öfrigt icke någon andel af Bankens nuvarande vinst, utan endast den vinst som belöpte sig på det insatta aktie-kapitalet. I händelse åter, att Banken utgaf sedlar utan valuta, och sålunda ej kunde honorera sina förbindelser, skulle aktie-ägarne bli de första, som derföre ställde Banken till ansvar, när den nu vore satt under lagen. Detta sistnämda korrektiv ansåg Friherre Cederström ej behöfligt, emedan hvarje innehafvare af en Bankosedel, nu redan vore en aktie-ägare i Banken, och således kunde göra detsamma. Friberre Ehrenborg: han ville ej så mycket uppehålla sig vid förslagets detaljer, som icke mera vid principergBa för detsamma. Friherren var icke så ömtålig för dagens opinioner, att han ville cajollera en mening som ej var hans, Man hade under diskussionen åberopat förra finans-komitdens betänkande. Han visste att aktningsvärda personer, och deribland äfven den nuvarande Landtmarskalken, då undertecknat ett betänkande, som föreslog enskilta aktie-ägares inträde i Banken. Men förhållandet var då annorlunda. Bankens fond var på den tiden svagare än nu, då den var så betydligt förstärkt. Nu mera behöfdes icke de enskilta aktie-ägarne, hvilka endast skulle dela en vinst, hvaraf Banken ensamt hade behof. Hufvudstaden vore ej i stånd, att ur Banken uttaga 2 millioner. Dess kredit borde lagen bestämma, ej de enskilta aktie-ägarne. De kunde bilda en egen bank; men bredvid denna kunde Stats-Banken ej bestå, utan skulle ramla. Friherren fann sålunda intet skäl för förslaget, men hemställde tll motiovären, em han icke trodde, att en god administralion vore af den bögsta. väsendtlighet för en Bank. En sådan u mäktige, emeda en Bonde icke gerna kunde angjorde ej de nu varande fullses bemesastadd I alla de ärender, som erfordrades för en Bankför Itring. Härom ville Friberren siclf i grund lagsevig väg göra ett förslag. Hr Dalman avsåg sen föreslagna beläningsrätten icke farlig, när det tillgick med belasingen af Bankens akter på samma sätt, som med den å andra offentlioa dokumenter. att deriill erfördrades