228000 es propositionen om remiss till Konstitutionsutskottet af Regis förslag till backlag. lr Landimarskalrer tillsännagaf, att, som åtskillige ledamöter vid förra plenum yttrat sin önskan, att vid det närvarande få afsifva sina anmärkningar imot Barktlagen, komme sådant att nu stå dem Eoehese D. Boije tog först Ull ordet. Han erkände act han fanv Berfaldiga brister i denna leg; men ca bon gick ant anmärka dem, borde han först or tänge Ullhört embetsmannanå Lo ban ot 12 klas att var F det slags anmärkare, som, då ce nde no got kländer att anföra emot ena embet-man, ov äty gd al göromålens mingd, riktade det emo vesoacm Friuxren för sio del visste, att men i lv begå mnss id att dessa ralt att derefter nåt: n O. Vv. kala 1 . ! ko: ot 3 ae Jånerör Dal så gas Intel skal it 6 vo hypo eko stå, emedan en så; . å AN se i N R . cd 0 hö a dan ov borde förorsaka ev väl ordnad bank så ; 1 besxir. Dounvua sistnämda vore visoo för brukslolresset, men det ägde 1 2 H xx döuspmr ade ) I, All Vara bankens SKkOga tilia än våsok anvuat. Friherren fann avortUucr emot rövelsekanvitalels förminskbade redan bifvit nedtvinzgadt till 30 der en tidpunkt, då folkmäaniden ökats niniskol man nu indrog hela dis 125 JADESTUTINA, inse d nilllioner ur rö: tobi redan på penningar, ansag Volliorren bevisad deraf, att ehuru Försynen förra aret våälsignat landet med en temligen god årsväxt, h vastnanan urväl folöut ifån 12 till 7 Bride. Skuldsvstemet höll Eviherren icke heller för it, om det klokt bevagnades, och anförde ) i od , 4 . a La boer a o a som bevis derpå, en Eogelsman, hvilken, stående på ps, Önskat, att en sådan ström funLON bron I hort köpl nes i havs fäcernesland, då den vore värd millioner. Denne man ägde I sig sjelf intet, men hade genom elt förståndigt begagnaude af sin patrons kredi:. som denue medgaf honom, sjelf uppsatt en fabriln, utvidgat den från 2 stolar till 83, och bergade sig nu med hustru och barn. Hvad skulle det blitvit af honom, om han aldrig vågat alt göra skuld. Oo. S. V. Gretve Cronhjelm ansåg något stadgande om rörelsokepitalets belopp icke behöfligt, emedan detta sätter sig sjelft, när landet får ett stadgadt mvnt. Huru man kunde tala om bankens vinst, när man ifrån henne skilde lånerörelsen, förstod Grefven icke. Han trodde likväl, att lånen på namn kunde bibehållas, hvarjemte han anmärkte åtskilliga felaktigheter, äfvensom flera oegentligheter i redaktionen. t. ex. uttrycket krig med främmande makter, emedan vi ej gerna kunna få krig annat än med en främmande makt m. m, Friherre Kantzou höll före, att lagförslaget alrig bort remitteras, och hoppades, att det utskott, dit det afgått, ej skulle befatta sig dermed, eller åtminstone, att det, vid sin återkomst till stånden, der skulle afslåss men ville likväl vid detsamma göra anmärkningar, hvilket Friherren äfven gjorde. Friherre J. Gederström ansåg det likgiltigt, om lånerörelsen bibehölls af banken eller flyttades till Riksgäldskontoret, samt talade emot inskränkningar i lånebeloppet vid Handelsdiskonten, hvilka deremot kunde ske vid de andra diskonterna, Grefve Cronhjelm trodde sig af deita Frinerrens yttrande få rält på en af de 11 röster, som varit emot den nva redaktionen af 63 4., men hvari Friherren sedermera förklarade, att Grefven misstog sig. Grefve Schwerin uppsteg nu. Han ursiktade sig, för det hans röst vore matt och svag, men han ville fikvöl höja den, för att tillkännagifvä sin förundran att finna Ständerna här inledda i diskusutan ertns och utan ända, så länge intet ord och intet steg ännu taget till början af deröfver, slOner I var yttract, slveutvoxlingen, hytlken Standerna likväl iofvat, ts skrifvelse härom var väl ett svar at utskottet, som dunu ej var uppläst. Gref ven Lade dock sett det, och Iuonit det icke beian ville icke yttra j i utan encast evasivt I den nya banklagen. Det funnes en afar 10 och man borde då, mnan man antog en annan, först liörklara, att den förra skulle kastas på sophöcer. I sidant fall vore de förra lagstiftarnes möda fruktlös Ständerna borde nu bestämdt säga: mr or I. LÄ Ja ck Giorde do det el. Så vilie