För nedanstående skrift har offentlighet blifvit
begärd i vårt blad. Den innefattar, som Läsaren
täcktes finna, en klagan hos Kongl. Maj:t öfver den
tillåtelse som blifvit lemnad till införsel af kam-
brick under en viss finhet, hvarigenom Bomulls-
fabriks-Societeten anser sig förnärmad.
Det är ostridigt att den inhemska industrien för-
tjenar allt det skydd och uppmuntran, som rättvi-
san påkallar och som kan ske utan förlust för det
allmänna. Om denna rättvisa blifvit för nära trädd
genom den nyssnämde tillåtelsen till förtullning af
bomullstyg, derom erhåller Läsaren ingen upplys-
ning genom skriften; ty den nämner endast så-
som skäl till klagomålet, att samma slags vara,
till och med ef större finhet, inom riket tillver-
kas. Något annat skäl, än detta euda, synes dock
böra ligga till grund för begäran af förbud å en
vara, som af större delen bland Sverges invånare
förbrukas; såsom antingen, att tillverkningen inom
landet genom införseln aftynat, eller att tullen är
så låg, att den inhemska närings-idkaren ej kan
täfla a priset. Ty om, oaktadt en medgifven in-
örsel mot tull af den utländska varan, den in-
hemska tillverkningen och afsättningen å samma
slags vara är i stigande, så måtte de strängaste
förläktare af prohibitivsystemet medgifva, att all-
mänohetens behof ännu är större än tillgåogen in-
om landet, och att införseln således icke skadar
uten gagnar. Låtom oss nu tillse, huiu härmed
förhåller sig uti ifrågavarande fall.
Ehurn godt pris-detan är på det Engelska bom-
ullslärftet , kambrick eller kaliko, så kan sådan,
som här kommer i fråga till införande och under
namn af kambrick kan förtullas , likväl omöjligen
erhållas till mindre inköpspris än 8 skill. Banko
alnen. Nu är tullen 6 skillingar , och alla öfriga
omkostnader, såsom frakt, assurans, tolag, kom-
missionsarfvode m. m., torde väl knappt kunna
räknas till mindre än 2 sk. Banko, summa 8 skil-
lingar. Sålunda har staten å denna vara gifvit den
inhemska tillverkaren 100 procent till skydd för
sin näring ; hvilket synes vara allt, som skäligen
kan piläggas konsumenten, ja till och med en gan-
ska dryg beskattniog till producentens förmån.
När nu härtill kommer, att tullen å bomullsgar-
net till hvarje aln tyg eadast kan räknas till vid
pass en sk. rglds och öfriga omkostnader kanske li-
ka för hvarje aln tyg, och att lefnadskostnaden och
arbetslönerna i Sverge äro mindre än i England, så
har cadast väfvaren tio skillingar riksgälds till sin
förmån att beräkna af tullen och omkostnaderna på
det utländska bomullstyget. Om man nu blott räk-
nar att fem alnar i medeltal kunna tillverkas om
dagen af en person, så erlägges för den utländska
varan en afgift af En Rdr två skilling riksgälds för
det qvantum, som en dags arbete producerar —
således dubbelt så mycket som arbetslönen, hvilken
i Westergötland vanligen för släta väfnader är 6 sk.
rglds alnen. Antingen är denna kalkyl oriktig, el-
ler också visar det sig följaktligen, att utlänningen,
för att kunna sälja den inhemska tillverkaren till
förfång, icke allenast icke får beräkna någon ar-
betslön, utan äfven släppa till ett par skillingar af
hvad sjelfva godset kostar honom; eller med andra
ord, att den inhemska fabrikanten har en motsva-
rande behållning på hvarje aln.
Det skulle vara högst upplysande och nyttigt för
bedömande af det närvarande tullsystemet å denna
äfvensom många andra väfnadsartiklar, om någon
sakkunnig person ville åtaga sig mödan att granska,
huruvida vi här ofvan tagit fel i premisserne. Uti
den a!lmänna slutledningen kunna viicke vederläggas,
nemligen, att så fort tullen på en utlänsk väfnadsartikel
uppgår till lika stort belopp som skilnaden i ar-
betsiön för väfnaden ioomlands och å utländska
fabriker, af hvilka man befarar att undersäljas, så
är all orsak till klagan af den inhemska fabrikan-
ten helt och hållet förebyggd, och en sådan klagan
kan då endast härröra ifrån en förvillelse och på
hristande undersökning af de enklaste aritmetiska