Högv. Standet, alt man genem de töreslagna medlen icke skulle åstadkomma (det åsyftade resultatet. Man ägde väl vätttighet att förelägga utskotten viss tid, men ingen påföljd vore i grundlagen bestämd, om utskotten ej på den bestämda tiden slutat sina arbeten. För att visa Ståndets goda vilja, skulle motionen intagas i protokollet, men hvila på bordet, till dess anledning funnes, att påskynda något utskotts arbeten. En af de vigtigaste motioner vid denna Riksdag är Hr Carl Stuarts, angående Riksgäldskontorets ställning, hvilken vii förbigående omnämt. Den införes här nedan in extenso, till underrättelse för alla de vederbörande, som lofprisa Sverge för dess frihet ifrån utländsk gäld: Kongl. Maj:t har, uti dess, under den 22 nästl. Januari, aflåtva hådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof, tillkännvagifvit, det Kongl. Maj:t, som sorgfälligt sökt undvika tillökning i Statverkets årliga utgifter, så inskränkt deras samfällta belopp, att hela iStatsregleringen Khan fullbordas inom redan för handen varande tillgångar, utan förhöjning eller förändring t nu gällande grunder och bestämmelser för någon af de utskylder och a gifter, som ull Statsverket eller Riksgaldskontoret ingå. DA Kongl. Mai:t sålunda i nåder förklarat sig icke vilja vid denna Riksdag äska nya eller Ökade statsbidrag, lär Svenska folset med allt skäl förvänta, att dess nu församlade ombud icke elier skola, emot Kongl. Maj:ts yttrade landsfaderliga afsigt, genom beviljandet af tillgångarne öfverstigande anslag, ådraga sina medborgare en förökad beskattning. Till förekommande hiraf, är det alltså af högsta vigt, att Rikets Ständer, innan något af: de mångfaldiga, nu ifrågastallda, mer elier mindre nödvändiga och allmänt nyltiga, nya eller ökade anslag beviljas, erhålla tullständig kännedom j om alla de behof, som oundgängligen måste vid denna Riksdag fyllas. — Nu stadgas uti 66 S. af Regerimgsformen , att Bikets Ständer böra, sedan Stats Utskottet öfver Riksgäldskontorets tillstånd och behof sig utlåtit, tillskjuta de medel; som finnes oumbärliga för betalande, till ränta och kapital, af den Bikets gäld nämnde kontor ombesörjer, så att Rikets kredit varder bibehållen och vårdad. Rikets nu församlade ständer mäste således ovillkorligen anslå erforderliga medel för de kapiteloch ränteafbetalningar få Diksgäldskontoreis nuvarande skulder, som inom 5 år härefter eller före nästinträffande lagtima Riksdag skola verkställas. Innan beloppet af ifrågavarande afbetalningar och de tillgångar, som dertill erfordras, blifvit bestämdt uppgifvet, äro Rikets Ständer, naturligtvis ieke i tillfalle att bedömma, huruvida de kunna bifalla för andra föremål äskade utgifter, utan att äfventyra en derigenom möjligen upkommande nödvändighet att föröka Svenska Folkets redan förut noz tryckande skattebördor. Jag anser mig derföre, med begagnande af min motions-rält, böra vördsamt föreslå: att StatsUtskottet ofördröjligen och innan Utskottet afgifver sina betänkanden rörande regleringen af Riksstaten och dermed gemenskap ägande frågor, måtte rtullgöra sitt åliggande, enligt 53 S. af Rege-ringsformen, alt utreda och för Rikets Ständer uppgifva Riksgälds verkets tillstånd och behof. Då på sätt herrar fulimäktiges i Riksgäldskontoret vid innevarande Riksdag afgifna berättelse utvisar, nämnde kontors financiella ställning, under de 4 åren från och med 1829 till och med 1832, un-dergått en försämring, beräknad till ett belopp af icke mindre än 1,252,778 Rdr. bko, oaktadt kontorcts skuld till låne-banken 4,014,852 Rdr. 16 sk. 3 rst, blifvit under tiden förd inom linien i kontorets räkenskaper, och följaktligen summan af dess skulder med detta belopp minskad; då för fullgörandet af Riksgäldskontorets åligganden, sedan sistförflutna Riksdag, en sammanräknad summa af 1,300,000 Rdr. bko. måst af allmänheten uplånas emot obligationer, som, med undantag af ett mindre betydligt belopp, löpa med 35 procents ränta och äro till inlösen förfallna 5 år efter deras utfärdande; då Riksgäldskontorets för närvarande till nästan bela sitt belopp begagnade kreditiv i banaAa mo6 oo gä: DÅ. HÄ dan trecta näctkanman