en verklig öfverflödsvara, så öfverensstämmer det ej med
fordringarnce 1 ett fritt samhälle, att förbjuda tillverknin-
gen deraf 1 egen bostad föreget behof; och dessutom kan
man ej neka, att det är till sådan bränning som sämre säd
oftast begagnas. : : eve
Det vore således både orätt och orättvist att förbjuda
småpannornas hbegagnande till husbehof, men öfverflödsva-
rans konsumtion bör lika så väl beskattas då den tillverkas
hemma som då den köpes vid fabriken.
Hr IWerns förslag att med bibehållande af både fabrik och
husbehofsbränning, tillvägabringa cn oöfverstigelig gräns-
skilnad dem emellan, anser jag såsom följd häraf vara det
mest antagliga, men anhåller likväl att få utveckla dess re-
sultater med afseende på de föreslagna tillverkningsargifter-
såsom inkomstkalla för staten; samt föröfrigt bifoga nå-
na,
gra Ullägg. t
Vid förslaget att 20 kannors pannan skulle blifva den
största husbehofspannan, som jag föröfrigt 1 allt antager,
tror jag det tillägg böra göras, att sådan panna skall vara
af enkel konstruktion med vanlig liten hatt, och utan aila
tillsatser af mäskvärmare eller nagon sort rektifikation, samt
att paunans höjd icke får understiga 2-3:1elar af dess dia-
meter, ty vid den obetydliga tillverkningen för husbehof,
väckes skoltska konstruktionen eller konstapparaten obetyd-
ligt; men deremot torde afgiften böra nedsättas till hälften
af den föreslagna eller till 1 Rdr Banko per kannrum och
afdrag iakttagas vid förbud: säger 20 Rdr Banko för en 20
kannors panna.
Men om den åsyftade skilnaden emellan fabriks- och hus-
behofsbränning skall leda till det önskade resultatet, och
missbruk skall förekommas, så tror jag det vara alldeles
nödvändigt, att alla medelstora pannor upphöra, och ingen
fabrik tillates med mindre pannrum än go kannors, äfven-
som tillverkningen icke bör beräknas för länere tid än 9 å
ro månader af året; hvar och en obetaget att begagna den
koustruktion och storlek af panna och apparater, han beha-
sar, emot afgift för hvad som kan dermed tillverkas.
Detta sednare kontrolleras säkrast derigenom, att sa väl
mäskningskar som pannor, hattar och mäskvärmare, eller
andra apparater, uppmätas till sammanräknadt kanntal, hvar-
efter tillverkningsbeloppet, utrönt efter verkets totala be-
skaffenhet, belagdt med de 32 sk. Banko per kanna som Hr
I era föreslär, med lätthet utvisar, huru mycket för hvar-
je sålunda uppmätt kannrum bör kontribueras.
Rättieheten att drifva sådan fabrik bör blifva alimän,
så i alla städer, som på landet vid hemman och hemmans-
delar; men för min del anser jag det enligt med rättvisa
och en god hushållning, att tillverknivgsargiften nedsättes
med 1-3:del vid så stora egendomar, der spanmålsprodukten
motsvarar beloppet af bränvins fabrikationen.
För att nu utröna det slutliga resultatet, eller beloppet
af den afgift som skulle tillfalla stateu, com Hr IVerns för-
slag skulle antagas, hav jag rådfragat den sednaste pålitliga
uppgift jag kunnat erhålla, eller för 153:, öfver antalet och
sammanräknadt kanntal af nuvarande bri nspannor; men
ehuru jag, under förutsättning af til hälften nedsatt till-
verkning, icke i beräkningen intagit mera än halfva antalet
och kanntalet, och icke beräknat högre afverkning än cef-
ter 2000 kannor om äret för en 50 kaunors panna, så skul-
1e likväl, genom de afgifter Hr We n föreslagit, häraf till-
flyta staten en sammanlagd årlig inkomst, som öfverstiger
hälften af värt nuvarande rörelsekapitai; men då hvar och
en lärer inse, att något sådant resultat icke ens lärer kom-
må i fråga att tillvå abringas, så har jag under förutsättning
att Hr JWeras förslag, med mina tillägg och modifikatio-
ner, skulle komma att antagas, försökt uppställningen af
det förmodade resultatet, som derigenom kunde komma att
uppstå, och sålunda har jag under förhoppning om att det
i första rummet åsyftade ändamålet, en betydligt minskad
konsumtion och produktion kunde vinnas, härvid antagit,
att af nuvarande gg,849 stycken bränvinspannor till och
med 20 kannors rymd, innehållande tillsammans 1,571,550
kannrum, endast 1-4:dedel skulle komma att qvarstå med
3g92,S87 kanurum, som, efter min beräkning å I Rdr Banko
per kannrum, lemna en afgift till staten stor 392,987 Rdr
Banko, och vidare, sedan hela antalet af pannor som inne-
hålla emellan 20 och 60 kannors rum, till deras nuvarande
antal, 53,990 stycken med ett sammanslaget kannrum
ar 1,545,564, blifvit, i följd af mitt tillägg, helt och hållet
uteslutne, antagit som troligt, att nuvavarande 923 stycken
pannor ifrån 61 till och med 90 kannors rum skulle kom-
ma att bibehållas vid sitt antal, men deremot alla komma
att innehålla go kannor hvardera, med ett sålunda samman-
lagåt kannrum stort 83,070 kannor, hvarmed, efter den för-
ut antydde låga beräkningen af 2000 kannors ärlig till-
verkning med en 50 kannspanna eller 40 kannors tillverk-
ning på hvarje kannrum, lemnas en produkt stor 3,322,9800
kannor bränvin om året, som enligt Hr JVerns förslag å
32 sk. Banko per kanna tillverkadt bränvin, åstadkommer
en afgift till staten af icke mindre än 2,215,300 Rdr Banko,
hvarigenom statens inkomst af bränvinsbränningen, inberäk-
nadt afoiften af husbehofspannorna, skulle med säkerhet
uppgå till 2,608,187 Rår Banko, och saiedes, efter afdrag af
jemna 450,000 Rdr, som nu erhållas, 2,158,187 Rdr Banko
anera än Hu
Då nu efter dessa i hast uppställde beräkningar, hvilkas
,:
närmare undersökning så väl till grunder som öfriga upp-
ställning, vördsamt och anspråkslöst öfveriemnas till veder-
börlig granskning, det hugnande resultat framställer sig,
att oberäknadt de sannolikt inträffande lyckliga följder, som
Hr Wern egentligen antydt vara med sit förslag åsyftade,
on inkomst. åstadkommen geom förbrukningen af en öf-
verilödsvara skulle tillfalla slaten, till icke mindre belopp
än om fullt motsvarar hela fylinadsbevilluingen, hvarige-
nom denna börda så i städerna som på landet helt och hål-
let skulle få uphöra, så vågar jag iro att shållandet för-
tjenar uppmärksamhet, och jemte det jag utbeder mig att
detta far åtfölja Hr IWerns motion till vederbörligt ut-
skott, anhåller jag tillika vördsamt a bada delarna till-
sammans måtte blifva respektive medständer kommunicerade.
Stockholm d. 17 Febr. 1834-
D. Helsingius.