sålda. Ett misstag vore dessutom, att de Engel-
ska Ångmachinerna kundesäljas för bättre pris, än
de från Motala; de voro tvertom dyrare, men de,
som förfärdigades i Skottland, hunde lemnas till
ungefär lika pris.
Grefve Cronhjelm försvarade i hufvudsaken sam-
ma äsigt som Grefse Posse, och -ökte adagalägga
icke allenast nyttan af ångfartyg, utan äfven nyttan
för en flotta af att äga en cenvtral-verkstad , der
dess behofver kunde förfärdigas. Sådant vore vis-
serligen i strid mot den allmänna: principen om
statens iuträngande på den enskilta industriens om-
råde, och mot. Grefvens egen opinion i alla audra
fall; men här talade Englands och Frankiikes exem-
pel för sakev. Den Engelsk ska Whbig-oppositionen
trvang år 1817 den då varande Tory-mioitteren att
centralisera flottans verkstäder i Plymouth; nyttan
deraf visade s Sig snart, emedan arbetena der gjordes
både bättre och för bätte pris, än hos enskilta,
eller på de spridda verkstäderna, så att den enda
ariikeln block Iemnade på detta sätt en besparing
af 150,000 Rdr S-enskt Biko. Franska ministören
före Juli-revolutionen bade förmitt deputerade ka-
maren, at gifva anslag till en likadan xersstad för
marinens räkning. Efter Julisrevoiutioa ansåg man
denne strida mot principen för det allmännas ingå-
ende i dylika företag, och prejekterade sålunda
dess upphäfvande. Först tillsattes likväl en komils
för sakens undersöksing, 1 spetsen för hvilken stod
Charles Dupin. Det betänkande denne afgaf hävöf-
ver, utföll emellertid kelt och hållet till verksta-
dens förmån, der eftekter blifvit förför digrade för
130 procent bättre pris, än hvad de kostat, då de
på upphavdlings-ank tioner lefvercrats af enskilta. —
Angfartygens nytia var allmänt inedd. Ryska
flottan bade sålunda redan 8 dylika, af hvilka 35
voro armerade; Evgelska och Franska Marinen ägde
hvardera 20. Det vore nödvändigt för oss, att
tänka på anskaifandet af dylika, när en Rysk korps
af 12 till 15,000 man, lörmedelst ånglarlyg 2, endast
behöfde 3 da.ar föratt ifrån Croustadt gora Stock-
holm den äran af ett besök. De stora flottorna
skulle snart bli allt mer och mer ombarliga, isyn-
nerhet efter uppfinningen af bombkanoner, mede.st
hvilka ett enda skott kunde sänka ett linieskepp,
som hade 5060 mans besättning, och kostade nära
en hal? million. Hos oss, som ägde blott 10 så-
dana, upptogs 4 S:delar af statsanslaget för flottan
till byggande af dylika kolosser, under det att blott
-5:del blet öfrig för rodufiottan, och blott 25 el-
ler 30,000 Rdr deraf användes vid Stockholms sta-
tion. Det vore af vigt, att vi tillägnade vår kust
det sjöförsvar, som Vikingarne införde. Anmärk-
ningen, a.t flottan måhända cj skulle väl förvalta
Motala verkstad, skulle äfven kunva tillämpas på
dess hvarf i Karlskronas; men Grefven visste likval
att hushållningen der var god, och Friherre La-
gerbjelke hade sjelf stora förtjenster derom; de vid
Moala byggda ångfurtyg voro bättre än det Ryska
O. S. V.
I ämnet talade för öfrigt Friherre L. Boije, som
sade, det han ville bespara Ridderskapet och Adeln
mycket af den tid de föregående talarne upptagit,
emedan han ville förbigå alla de komplimenter de
sagt hvarandra. Utan att tillmäta sig den sakkän-
nedom som ledamöterne af yrket, ville han blott
bedöma saken efter det sunda förnuftet. Detta sa-
de honom, att, om vår graune lade sig till ett nytt
vapen, och vi försummade, att göra detsamma, skulle
vi ovilkorligen få stryk. — Hr Riben önskade, att
Statsutskotlet ville ifrån Postverket reqvirera hand-
lingarne rörande det vid Motala beställda förtväftli-
ga postångfartyget, hvilka talaren trodde skulle bli
ganska upplysande. Hr Rosenblad hade ipgenting
emot att dessa handlingar reqvirerades, men önska-
de, att det mårte ske fullständigt, samt a!t man
icke endast ville hålla sig vid Jcfvande personers
autoritet, utan äfven ihågkomma sådana döda, hvil-
kas namn en gång skulle qvarstå i historien. —
Motionen remilterades ändtligen, och plenum slöts
ki. 34 e. m.
—— VV
PresteStåndets Plenum den 3 Mars 1834
Hr ErkeBiskopen underrättade Ståudet, att dagen
nn