med tvoöodonaren anse SAKEN Sd50lll En vanlls BeESsAtt-
ningsfriva. Han uppdrog här en jemförelse mellan
detta :2il och de rättsarunder, som äga rum under
kvig. Historien hade nemligen visat, att en fred,
som sutas för evigheten, kan när som helst brytas;
men ct vapensullrstånd, som slutas på viss ud kan
del cc. Han önskade, att Grefve Horn icke ville
söka bryta deuna grundsats, och hewmstälde ull bo-
nom att återkalla motionen.
Grefvov flora: De taukar den siste värdetalaren
framställde skulle väcta hans högsta förundran, om
icke han (Gr. Horn) errinrade sig, att Hr Cede:-
schöld sjelf vid förra Riksdagen hade opinerat för
den åsigt, som Hr Grefven ansäg hafva varit olagligen
tilkommen. Han kunde st mycket mindre gifva
vika för den hamstalling Hr Cederschöld nugiort,
som det I Grelvens tanka aldrig kunde blifva våd-
ligt, bvarken för Konungen, Ridd.- och Adels eler
Siärderaoe, att rätta hegangna misstag. Gieiven
framiade nu beviset, att ett sådant misstag verkli-
gen blilvit brgånset. Kongl Majt bade nemligen
af BR. S. endast begärt att Ständerna måtte upp-
draga at Kong! Mojit rättighet att med rotehållar-
ve iscå kontrakt om ny passevolans på femton ar.
Då na RR. Si. i stöllet genom ett beslut direkt ålagt
ro ebuliarne passevolanser, och sålunda uppenbart
missförstått Konungens proposition, hemstätlde Grel-
ven. om ej deita vore ett misstag som förtjente att
rät:as.
Sedan härefter H. Ex. År Grefve Brahe brestridt
motionen hufvudsakligen med afseende på mnedsätt-
ningen i summan, men Grefve Cronhielm instämt
med Grofve Horn emot Hr Cedersehölds anmärk-
ning i formfrågan, äfvensom Grefve Anton Gyldeu-
stolpe hade ett kort yttrande, hvars innehåll und-
föll oss, remitterades motionen.
I anledning af Grefve Posses motion, om antingen
ett laänebitrade af 200,0c0 R:dr till Motala verk-
stad:, eller att densamma måtte öfvertagas af Kongl
flottan mot en årlig summa af 12,00G Ridr, för att
användas till ångfertygsbyggnad, uppläste Friherre
Logerbjelke ett skriftligt anförande, hvaruti han
opponerade sig emot det sednare alternativet, ehuru
han i öfigt ej ville neka sin röst till förmån för
denna verkstad, hvars nytta Friherren i måvga hän-
seenden medgaf. Flottan hade likväl icke behof
dersf. Hon erhöll snart 2:0e ångfartvg, hvartill
machiverna voro under byggnad och a:mne andra
tili följe af Konungens proposition till Ständerna,
Harmed kuvde hon. vara belåten. Friherren erkän-
de ängiartygens nytta för bogseringar, men ansåg
deras användbarhet som krigsfartyg ännu icke be-
visad. Det stora Ryska ångskeppet, som var här
förliden sommar, hade Fiiherren sett; det vore i
krigiskt hänseende vida underlägset ev 20 kanoners
korvett, ehwu det kostade 2 eller 3 gånger så myc-
ket. I ångfartygen borttog machinen en tredjedel
af rummet, hvilket gjorde dem trångare för be-
sältningen, hvarjemte deras konstruktion ej erbjöd
nägot motstånd vid fartygets vaggning, och ett en-
da skott kuvde göra machineriet otjenstbart. Skulle
staten för öfrigt behöfva flera sådana Vid ett krig,
så gafs det ett medel, att erhålla dem, derigenom
att man befraktade enskiltas fartyg. Genom rågra
premier kunde dessa lätt fås af en åndamälsenlig
konstruktion.
De vid Motala förfardigade machinerna voro
ganska dyra. Den mactchin fom för Flottans rak-
ning nu förfördigades der skulle kosta 64,000 Rdr,
hvaremot en lika stor hos Hr Owen endast kom-
me att kosta 50,00c. 4 England beräkvade man,
att hvarje hästs raft vid en Ångmachin kestade om-
kring 500 Rdr Svenskt bko, vid Motala deremot
gick den öfver 600. Då denna verkstad dessutom
ej burit sig i Bolagets händer, huru skulle den
kunna bara sig, förvaltad för Flottans räkving,
hulseo måhända ej skulle hushålla bättre?
Grelve Fosse försvarade Motala verkstad och
sökte vederlaågga den för henne me-liga jemförelsen
med Hr Owens, hvars förtjenst om Ärgmachive:s
tillverkning ban för öfrigt medgaf. Nu voro hans
arbeten langt under dem, som gjordes vid Motala.
Ångfartyget Stockholm, som Hr O. försålt till Ly-
beck, bade haft ctv menligt inflytande på den Sven-
ska imachintillverkniogens åredit utomlands. Gre!-
ven hade sjelf varit närvarande i Berlin vid sam-
manträdet, af ett Bolag, som behöfde ieke. mindre
än 6 Ånsfartyg, och der fråga uppstått, att köpa
några. sadana från Sverge. Häremot hade likväl en
af de förrämsta delägarve reserverat sig; med den
förklaring, att han skilde sig. ifrån Bölaget; om
Adat baÄante KAL Po tare fn issraa AnRh cant sa
(ÖNS RR RRESRRRREEEERREETTKRR 00 TTT ERET 00000 C