med tvoöodonaren anse SAKEN Sd50lll En vanlls BeESsAttningsfriva. Han uppdrog här en jemförelse mellan detta :2il och de rättsarunder, som äga rum under kvig. Historien hade nemligen visat, att en fred, som sutas för evigheten, kan när som helst brytas; men ct vapensullrstånd, som slutas på viss ud kan del cc. Han önskade, att Grefve Horn icke ville söka bryta deuna grundsats, och hewmstälde ull bonom att återkalla motionen. Grefvov flora: De taukar den siste värdetalaren framställde skulle väcta hans högsta förundran, om icke han (Gr. Horn) errinrade sig, att Hr Cede:schöld sjelf vid förra Riksdagen hade opinerat för den åsigt, som Hr Grefven ansäg hafva varit olagligen tilkommen. Han kunde st mycket mindre gifva vika för den hamstalling Hr Cederschöld nugiort, som det I Grelvens tanka aldrig kunde blifva vådligt, bvarken för Konungen, Ridd.och Adels eler Siärderaoe, att rätta hegangna misstag. Gieiven framiade nu beviset, att ett sådant misstag verkligen blilvit brgånset. Kongl Majt bade nemligen af BR. S. endast begärt att Ständerna måtte uppdraga at Kong! Mojit rättighet att med rotehållarve iscå kontrakt om ny passevolans på femton ar. Då na RR. Si. i stöllet genom ett beslut direkt ålagt ro ebuliarne passevolanser, och sålunda uppenbart missförstått Konungens proposition, hemstätlde Grelven. om ej deita vore ett misstag som förtjente att rät:as. Sedan härefter H. Ex. År Grefve Brahe brestridt motionen hufvudsakligen med afseende på mnedsättningen i summan, men Grefve Cronhielm instämt med Grofve Horn emot Hr Cedersehölds anmärkning i formfrågan, äfvensom Grefve Anton Gyldeustolpe hade ett kort yttrande, hvars innehåll undföll oss, remitterades motionen. I anledning af Grefve Posses motion, om antingen ett laänebitrade af 200,0c0 R:dr till Motala verkstad:, eller att densamma måtte öfvertagas af Kongl flottan mot en årlig summa af 12,00G Ridr, för att användas till ångfertygsbyggnad, uppläste Friherre Logerbjelke ett skriftligt anförande, hvaruti han opponerade sig emot det sednare alternativet, ehuru han i öfigt ej ville neka sin röst till förmån för denna verkstad, hvars nytta Friherren i måvga hänseenden medgaf. Flottan hade likväl icke behof dersf. Hon erhöll snart 2:0e ångfartvg, hvartill machiverna voro under byggnad och a:mne andra tili följe af Konungens proposition till Ständerna, Harmed kuvde hon. vara belåten. Friherren erkände ängiartygens nytta för bogseringar, men ansåg deras användbarhet som krigsfartyg ännu icke bevisad. Det stora Ryska ångskeppet, som var här förliden sommar, hade Fiiherren sett; det vore i krigiskt hänseende vida underlägset ev 20 kanoners korvett, ehwu det kostade 2 eller 3 gånger så mycket. I ångfartygen borttog machinen en tredjedel af rummet, hvilket gjorde dem trångare för besältningen, hvarjemte deras konstruktion ej erbjöd nägot motstånd vid fartygets vaggning, och ett enda skott kuvde göra machineriet otjenstbart. Skulle staten för öfrigt behöfva flera sådana Vid ett krig, så gafs det ett medel, att erhålla dem, derigenom att man befraktade enskiltas fartyg. Genom rågra premier kunde dessa lätt fås af en åndamälsenlig konstruktion. De vid Motala förfardigade machinerna voro ganska dyra. Den mactchin fom för Flottans rakning nu förfördigades der skulle kosta 64,000 Rdr, hvaremot en lika stor hos Hr Owen endast komme att kosta 50,00c. 4 England beräkvade man, att hvarje hästs raft vid en Ångmachin kestade omkring 500 Rdr Svenskt bko, vid Motala deremot gick den öfver 600. Då denna verkstad dessutom ej burit sig i Bolagets händer, huru skulle den kunna bara sig, förvaltad för Flottans räkving, hulseo måhända ej skulle hushålla bättre? Grelve Fosse försvarade Motala verkstad och sökte vederlaågga den för henne me-liga jemförelsen med Hr Owens, hvars förtjenst om Ärgmachive:s tillverkning ban för öfrigt medgaf. Nu voro hans arbeten langt under dem, som gjordes vid Motala. Ångfartyget Stockholm, som Hr O. försålt till Lybeck, bade haft ctv menligt inflytande på den Svenska imachintillverkniogens åredit utomlands. Gre!ven hade sjelf varit närvarande i Berlin vid sammanträdet, af ett Bolag, som behöfde ieke. mindre än 6 Ånsfartyg, och der fråga uppstått, att köpa några. sadana från Sverge. Häremot hade likväl en af de förrämsta delägarve reserverat sig; med den förklaring, att han skilde sig. ifrån Bölaget; om Adat baÄante KAL Po tare fn issraa AnRh cant sa (ÖNS RR RRESRRRREEEERREETTKRR 00 TTT ERET 00000 C