ser jag böra faststallas för Rikets. alla städer och
uti de landsförsamlingar, der vederbörande konsi-
storium pröfvar dem förenliga med kokala förhål-
landen.
Lefnadsordningen är i städerne öfverallt i strid
med nuärvarande bruk. Synnerligast i hufvudstaden
motverkar detta gudstjersternes bevistande. — Un-
der den mörka årstiden skall visserligen behofvet af
ljus för aftonsångarne uppstå, men de besparas dock
i ottsången. Skulle sågon vilja räkna ännu nogare
på denna obetydlighet, så uppgår dock aldrig denna
möjligen ökade kostaad till den ökade kollekt, som
då tillfölle kyrkorra af de större folksamlingarne,
för att icke nämna fromhetens frikostighet, att på
många avdra sätt fvlla detta behof. — Dessutom,
Kvarföre våra ottesångar nu fordra endast 10 a
12 ljus, är just derföre, att de af så få besökas.
Då de antogos och ulsattes på morgonen, efter då
varaedre iodelning af degen, beräknade man visst
icke ljuskostnaden. I de Evangeliska kyrkorna i
Tyskland föreskrifver Preusiska Agendan af år
1817 och 1823, hvilket jag sjelf har sett, att ljus
brivna å altaret under sjelfva högmässan, hela å-
ret igenom. Al på Gudstjenstens bekostnad hus-
hålla härntipnan, ser jag mtet skäl.
Emot framfilyttniog, af ottesång och högmässa
torde inga, enas skenbara, skäl kuvna anföras. Der-
emot skulle kanske någon vilja i afseende å alton-
såvgarnve uppleta sådana uti Kateket-Skolorna;
men på de bögst få ställen, der de ännn qvarhål-
stas cnmti det, för den så otjenliza rum, som kyrkans
sakristia, vere verkligen en af dessa skolor länge
ksäfd förbättring vunnen derigenom, att de blefvo
harifrån flyttade. Numera hafva församlingarne
egoa fattigskolor, kvilkss salar stå obegagnade al-
Ja belgdagar och kunde gerna då inrymmas åt
dessa, deras fränder. Presterliga förrättningar, af
hvilka Söndags eftermiddagen, synnerligast 1 tolk-
rika och föttiga församlingar mest upplages, skola
tilläfvenlyrs anföras såsom hinder för denna mo-
tion; dock, då endast en af presterskapet är vid
aftonsången sysselsatt, äro de öfrige oförhindrade
att äfven Zöre densamma gå församlivgen tillhanda,
samt alla dertill led:ga omkring kl. half 6 e. m.,
då aftonsången är slutad, äfven med den vidlyftiga-
ste ritualen. Att föreskrifva kl. 11 till allman sam-
manringning å landet, torde möta lika många svårighe-
ter, som au kl. 10 omöjligen öfverallt dertill kan anvan-
das. Jag willsåledes tör dem icke yrka någon ändring i
nu gällande föreskrifter, ehura upplyftande det är
att veta, det hela Svenska folket endrägtigt på sam-
ma timma i templet lofsäger sin Gud. Men ati
städerna ensamt Aflon-ångarne framflyttas, kan med
skäl anses för en ofullständig å!gärd.
TA
er 7 An Sn RR BR TEN
.