ser jag böra faststallas för Rikets. alla städer och uti de landsförsamlingar, der vederbörande konsistorium pröfvar dem förenliga med kokala förhållanden. Lefnadsordningen är i städerne öfverallt i strid med nuärvarande bruk. Synnerligast i hufvudstaden motverkar detta gudstjersternes bevistande. — Under den mörka årstiden skall visserligen behofvet af ljus för aftonsångarne uppstå, men de besparas dock i ottsången. Skulle sågon vilja räkna ännu nogare på denna obetydlighet, så uppgår dock aldrig denna möjligen ökade kostaad till den ökade kollekt, som då tillfölle kyrkorra af de större folksamlingarne, för att icke nämna fromhetens frikostighet, att på många avdra sätt fvlla detta behof. — Dessutom, Kvarföre våra ottesångar nu fordra endast 10 a 12 ljus, är just derföre, att de af så få besökas. Då de antogos och ulsattes på morgonen, efter då varaedre iodelning af degen, beräknade man visst icke ljuskostnaden. I de Evangeliska kyrkorna i Tyskland föreskrifver Preusiska Agendan af år 1817 och 1823, hvilket jag sjelf har sett, att ljus brivna å altaret under sjelfva högmässan, hela året igenom. Al på Gudstjenstens bekostnad hushålla härntipnan, ser jag mtet skäl. Emot framfilyttniog, af ottesång och högmässa torde inga, enas skenbara, skäl kuvna anföras. Deremot skulle kanske någon vilja i afseende å altonsåvgarnve uppleta sådana uti Kateket-Skolorna; men på de bögst få ställen, der de ännn qvarhålstas cnmti det, för den så otjenliza rum, som kyrkans sakristia, vere verkligen en af dessa skolor länge ksäfd förbättring vunnen derigenom, att de blefvo harifrån flyttade. Numera hafva församlingarne egoa fattigskolor, kvilkss salar stå obegagnade alJa belgdagar och kunde gerna då inrymmas åt dessa, deras fränder. Presterliga förrättningar, af hvilka Söndags eftermiddagen, synnerligast 1 tolkrika och föttiga församlingar mest upplages, skola tilläfvenlyrs anföras såsom hinder för denna motion; dock, då endast en af presterskapet är vid aftonsången sysselsatt, äro de öfrige oförhindrade att äfven Zöre densamma gå församlivgen tillhanda, samt alla dertill led:ga omkring kl. half 6 e. m., då aftonsången är slutad, äfven med den vidlyftigaste ritualen. Att föreskrifva kl. 11 till allman sammanringning å landet, torde möta lika många svårigheter, som au kl. 10 omöjligen öfverallt dertill kan anvandas. Jag willsåledes tör dem icke yrka någon ändring i nu gällande föreskrifter, ehura upplyftande det är att veta, det hela Svenska folket endrägtigt på samma timma i templet lofsäger sin Gud. Men ati städerna ensamt Aflon-ångarne framflyttas, kan med skäl anses för en ofullständig å!gärd. TA er 7 An Sn RR BR TEN .