fått någon Cr: Mining, ehura hans ansprås al nastan alla följande Regeringar blifvit till sin rättmätighet erkomda. i Grefve Otto Cronhjelm: om åtskilliga ändringar 1 BRiddarhuasordningen, såsom hänkmännens upphörande, audvi uppronets afsaat ande m. m.; Om Ridalstienstens indragning; om afskaffande darhbuslisk af st Ch Diskont dan för skonvt-Revisorer; om ett stipendi 200 Rdr för den adeliga ynsling, som vill fet; om en förendrad jastroktion för iektionerna och utfirdande af en Ssåum af e ägna sutstipendtifonden lemraket — adeliga k rå sio åt jord! rull; af de 17 stipesdater denna fond ? , lt ) nade medel hi höll, voro 13 kandidater till Rikets tjenster, under 2 hestomda Ör näringarea, men Ingen för landets modernärivg jordbruket, om att ingen borde få , om vältighet för fideikommissäzgare, att tll 0 som ej kände vexeluvdervismiogs-metoden; ommMisser, samt att skadsedlar, heläna sun utsifpa till sedelbafvaren, ej mer horde vara gältande. Det hade ft. ex. händt, att sådana blitvit bortstulna, innan de begagnats, men utgilvarne Hikväl derföre kröfda och bysatta m. m. (Forts. följer.) Preste-Ständets plenum den it Mars. Förmiddasen. Professor Grubbe, anförde åtskilliga anmärkningar vid Professor FVestmans uti dess bordlagda motion gjorda jemförelse emellan de båda universdteternes löneförmäner, hvilka, bilagde Professor Westmans molion, remitterades till Statsutskottet. Prosten örussu bordlac tering å flygsandsfälten i Skane, föranledde ett skriftligt anförande af Professor Agardh, hvaruti han visade, alt skogen uti den enskiltes ägo nödvändigt korde förstöras, I anseende till den stora vinsten af att redhugga och sälja den. Om skogsägaren, så kalkulerade Hr Professorn, lemnar sin skog växande, så dvnaver han deraf en reveny af i procent om året, antaget att skogen heböfver 100 år, för att blifva tät och fullväxt); nedhuzgger han den deremot och säljer den, så erbåller han ett kapital, som rendesar honom 5 å 6 proc. Hans ärliga förlust är således i förra fallet nära 4 proc. å detta kapital. Då förhbåliandet vore sådanvt, yrkade han skogsvårdens skiljande från enskilte och öfvertagande af staten. Han föreslog ivrättande af forstväsendet, att Provinsen Skåne skulle delas 1 Eorstdistrikter; och trodde att för denna nyttiga inrättning skulle behöfvas ett statsbidrag af 10,000 Rdr banko — Biskop Vingård anförde att, då i Haliand vore samamma förhållande som i Skåne, rekommenderade han denna provins till samma behandling. — Prosten Bruzelius understödde Prof. Agardhs motion, äfvensom Doktor Bexell i alseznde på Halland. — Doktor Bexell: om tillsättande af en ny Provincial-läkare för Norra Halland, med station i Kovgsbacka. Doktor Svedelius anmalte samma behof, för Öfra Österdalavne, Biskop Hedren för Frvycksdalen och Elfdalen i Wermland, Doktor Hväasser för Westerdalarne, Doktor Lindahl för de Norrländska provinserne. Lifmedikus Läström anmärkte att, ehurr fägnande det an vore, alt se det Hög v. Ståndet så enhälligt intressera sig för en förbättrad Iäkarevård, trodde han dock att man vid tillsåttandet af nya läkare borde gå försigtigt tillvaga. En läkare i en folkfattig provins, som ej lemnade honom särskilt praktik utom tjensten, kunde omöjligen berga sig med den lilla lönen. Så framt han ej tillika vore Apotekare. vc sde motion om träplan——-. uu un — rr Angående motionen af Doktor Rus, rörande anläcgningen af Hya vägar, önskade Biskop Thys:lius, att motionären ville ge motionen en annan syftning, så att ej Regeringen klandrades för väganläggningarne, utan att anslag dertill föreslogos, hvarigerom dessa nyttiga företag blefso mindre tryckande för allmogen. Biskop fFällin: om tillskott uti tabellkommissionens Sekreterares lön (Statsutsk. Dokter Lindahl: om en tacksägelseadress till Kgl. Mai:t för förhindrandet af kolerans inträngande i Riket. (Skulle komranniceras medstånden). Bskop Thyselius: om de otillräckliga lönerne för vissa skollärare, samt interims-statens granskning innan den faststältes. Prosten Odman instämde med motionären, samt yrkade derjemte löneförmån åt en jönlös Gymmastiklärare i Gefle. Biskop Vingård understödde motionen, som bordlades; hb) om förböjning i kapellanernes löner. Desse erhålla nu miudre In än hvad cam äv en klockarves ovilkorlisa rätt Fleve