sonstjenstgöring i städer, och under tiden aflidit,
mätte betunga städernas fattigförsörjningsanstalter.
3:0 om upphafvande af de smärtfulla swaffen spö
och ris, såsom ändamåälsiösa; — att, intill dess så-
cant kunde ske, böter måtte förvandlas till fängelse
vid vatten och bröd, vid alla andva fall, än der spö-
straif utiryckligen i lagen var bestämdt; samt om
aiskaflande af rådbräkning, och, med ett ord, all
qvalilikation af dödsstraff. 4:o om ändring i de åt-
skolliga lagrum, i följd af hvilka rättegångar för-
längass hvarjemte motionären föreslog å!skilliga åt-
gärder, för vinnande af skyndsamhet vid rällegån-
gars afgörande.
Ar Trolin: om jemknirg i städernas Bålsmans-
håll.
Fr Holm: 1:0 om upphäfvande af åtskilliga pri-
vilegierade Domstolar. 2:0 om upphäfvande af stad-
sandet om skriftliga berättelsers afsifvande vid Råd-
hus- Rätt. -
Är Sjörk talade om det sardeles betungande
af inqvarteringsskyldigheten, för Stockholms stad;
1522 hade inqvarteringsbeloppet uppgått till 42,000
Rdr, 1923 till 6o,oo00 Rär, och 1834 vore det upp-
taget ända till 91.000 Rurz; Stadens tillskott till
Inqvarterings-kassan utgjorde för i år 17,000 Rdr.
Statens kostnader för avskaffandet af kasero-bygg-
nader hade ej förskaffet Staden någon fördel eller
lindring, Ptom inqvartering för Garnisons-Rege-
mevterne och flere sarskilte korpser, ålåg detjem-
väl Staden, som en lemning från gammalt, att be-
sörja inqvartering för Kongl. Maj:ts Hof-Stat; uti
Inqvarterings-stadgan voro deruti upptagne några
och 60 fuvktionärer, hvaribiand dock en del, som
t. ex. barberare, pagernes praeceptor, m. fl. blifvit
utbytte mot redbarare funktionärer, såsom silfver-
tvätterskor, ete. Derförutan vore Staden betungad
med mycken annan irqvartering. Talaren hade an-
fört detta, för att visa, att en jemkning vore påkal-
lad af behofvet — begärde att saken grundlagsen-
ligt måtte komma att afgöras, och att emedlertid
1766 års Inqvarteriogs-förordning måtte hållas i
helgd ivtilldess den lagligen blifvit upphäfd.
Hr Borg: 1:0 om medels anstlående till an-
läggning af en bamn vid Cimbritshamn.
2:0 om anslag till byggnader för Akademien i
Lund, till lika belopp som blifvit beviljadt Läro-
verket i Upsala för dylikt ändamål.
Ar Halling: 1:0 angide den examen, som för
skeppare blifvit anvbefalld, och
2:0 om ändring uti nu gällande Stadganden ang:de
Konsulad-afgiften.
Uti Bondeståndet förekommo endast nya motio-
ner, hvilka vi få tilliälle framedcles i ett samman-
hang upptaga.
——— —— — — — — — — —
v
Anders Danielsons förut omnämda anförande vid
remiss af: den Kungl. propositionen angående ar-
imerns pensionskassa,
Vid den Kougl. propositionen, angående ytterligare stats-
anslag för armeens pensionskassa, dispositionen af ackords-
regleringsanslaget och belåningsrätt å ackordsfondens obli-
sationer, anser jag mig böra göra följande anmärkningar,
lem jag anhåller, att höglotlige statsutskottet måtte afse ci-
ler i dess betänkande till RiksStänden söka vederlägga.
1:0 Det ytterligare statsunslaget grundas på ett afarmåens
såkallade Fullmäktige fittadt beslut, dels om förhöjd pen-
sions-stat i allmänhet, dels om tillökning i blesserade mili-
tärers pensioner, hvilket beslut härtlutit dels från behotvet
af ett ytterligare statsbidrag, för att inom en kortare tid,
in eljest möjligt vore, uppnå det åsyftade ändamålet af pen-
stonernas bringäande till lika belopp med lönerna, hvilket
anses innefatta den säkraste garanti för armtens tjenst-
barhet; dels derifrån, att kassans tillgångar icke medgifva
vidare anslag till pensioner för blesserade. Kongl. Maj:t
har i nåder öfverlemnat dessa frågor till Riksens Ständers
behjertande, och inskränkt den senare frågan till beredande
at nödiga medel åt sädane militärers pensionerande, söm
hädanefter varda i krig särade, antingen genom uppföran-
de af ett ärligt anslag på allmänna indragnings-staten, hvil-
ket skulle öfverlåtas åt armecns pensionskassas Dircktion,
eller ock genom ökning af det nuvarande anslaget a samma
stat till IKongl. Maj:ts nådiga disposition:
Armeens pensionskassa är en alldeles: enskilt inrättning,
som 1 andan af våra grundlagar icke kan bämta stöd för
nagon rättighet till hjel af. de skattdragande. Det är na-
tronens pligt, att belöna de uppoffringar som göras åt foster-
landet. Det är deremöt :regeringetis pligt att afböja och
nationens rättighet att afslä de oskäliga anspråk, som kun-
na göras på de skattdragandes:: uppoffringar åt de individer
celler klasser, som draga fördel af den löntagande ställning
i samhället, de sjelfyc sökt, eller antagit och njutit. Bifal-
let till den grundsats; att armeens tjenstbarhöt skulle ga-
ranteras af-hikalhöga pensioner; sotå lötrer; vore atti ett
fritt land orgahisera Janrischarer; eller att-medgifva: orga-
nisationen utaf en kast, som för det decen gång, under fre-
den, behagat blifva krigare, gjort sig förtjente, att, äfven