Gerom bref ifrån Gefle af den 18 dennes hafva
vi blifvit underrättade, att bandelssocieteten derstä-
des vid en samma dag hållen sammankomst beslu-
tat anmoda stadens representanter vid Niksdagen,
att i grundlagsenlig väg hos kostitutionsutskottet
motionera en representationsförändring till upphäf-
vande af den nuvarande fyrdelningen. Äfven ifrån
ett par andra orter hafve vi hört, att något dylikt
förslag skulle vara 1 fråga. Med erfarenhet å ena
sidan om den allmänna önskan som i detta mål rå-
der öfver hela landet, och å den andra om de svå-
righeter som förete sig, att på petitionens omväg
ensam komma till nåvot resultat, skulle Ingenting
lättare leda derbän, att af den allmänna opinionen
skapa en konstitutionel hbandlipg, än om städe: nas
invånare på detta sätt bvar för s:g uttryckte sin
önskan till sina representanter. På samma sätt
kunde Ståndspersoner och andra på landet boende
orep: esenterade medborgare insända sma adresser
ifrån hvarje ort till någon hos dem bekant Riks-
dagsman, för alt af honom frambäras till konstitu-
tionsutskottet. Om denna utväg vidtogs, hvartill
tiden ännu på ett par månader iche är för sen,
då . frågan redan är väckt i konstitutionsutskottet,
och det endast kommer an på att ådsgalägga na-
tionens tänkesätt, så skulle man snart erfara, om
saken upplöste sig i ett sådant parturiunt montes,
som Minerva och flere andre velat låta påskina.
Om fråga endast vore, att öfver tyga Regeringen
l
om opinionens beskaffenhet härutinnan, och man,
när en sådan öfvertygelse väl vore vunnen, ägde
anledning att från det hållet hoppas något förslag
till en verklig förbättring af representationen, sa
vore visserligan alla de nu ifrågasatta åtgärderne
umbärliga. M. Konungen behöfde för detta än-
damål Bast rådfråga hvar och en af de valde,
och äfven af de sjelfskrifne representanterne i lands
orten, om deras kommittenters och hela landets
tanka, och svaret skulle utfalla med en ofantlig plu-
ralitet. Meno hurudant skulle väl det förslag blif-
va, som komme att utgå från vår nuvarande mini-
stere? Är det väl sannolikt att denna styrelse skul-
le sjelfmant bereda en större jemvigt och motstånds-
kraft hos nationens ombud emot styrelsens nu öf-
ver vägande inflytelse på ombuden, hvilket dock är
en af de hufvudsaker som erfordras, om någon för-
del af förändringen skall stå att vinna? I vår tan-
ka skulle man mycket i:ra sig i en såden förhopp-
ning. Komimer frågan åter genom Representanter-
ne in i Konstitutionsutskottet, framburen med det
eftertryck, som det allmänna tänkesättet for giva
deråt, så är det också säkert att den icke han stad-
na der, utan måste leda till ämnets upplagantde
hos Siänderna; och en gång åter uppväckt med sam-
ma nit och allvar, som 1909 års män deråt egnade,
kunde den oumera icke dröja att leda till ett result: at,
förenligt med både Konungens och Folkets sanna
fördel