— VV
En åskådare af sista Thorsdagens och Fredagens
spektakler, som icke alldeles delar de åsigter Red.
framställt om den då uppförda trågedien, har be-
gärt rum för nedanstående artikel, hvilket Red. så
mycket hellre villfar, som Ins., nog med en häftigt
lågande kärlek till det utomordentliga, förenar en
sann och originell uppfattning af många utaf de ka-
rakteristiska dragen hos såväl författaren som ak-
tören. Uppsatsen lyder som följer:
Herr Almlöf i 5:te Akten af Röfvarbandet.
Den som sett Herr Almlöf i Wallenstein, Maria:
Stuart och Skulden, måste i honom erkänna en
stor skådespelare; men den söm sett honom i Röf-
varbandet, skall ovilkorligen utropa — han är den
störste! I! och den som ville förebrå oss !detta om-
döme såsom exalteradt, honom uppmana vi att se
jesens femte akt.
Frans Moors roll skars ej ur verklighetens råa
massa. Om . man hopsummerar alla galerslafvars
ondska och utrustar en enda menniska dermed, så
får man ändå ingen Frans Moor; nej, originalet
hämtades . från afgrunden — Frans Moor är en
menniskoblifven djefvel. Såsom sådan måste han
betraktas, såsom sådan bedömmas, och så blef
äfven hans roll af Herr Almlöf uppfattad och åter-
gifven. i
Man klandrar Röfvarbandet för dess ohygglighe-
ter... Ämnet och behandlingen är ej estetisk, säger
man. Bevars hvad det låter vackert! — Men vi
fråga, skall ej ondskan såväl som dygden äga sina
representanter på teatern? Skall man der predika
endast evangelium, ej lag? — Hvad är då teatern?
är den icke en verld i miniatyr, och finns i: verl-
den då blott englar? — Måhända kommer man å-
ter fram med det urblekta svaret, jag går ej på
spektaklet för att se mordscnero. s. v. Af sam-
ma orsak kan man säga, jag går ej kyrkan, om
inte - presten predikar försoning. Visserligen går
Iman ifrån spe
da fått erfara en eller amnan lindrig elektrisk stöt;
.enen att åskan slår ned i själen, att himmel och
jord störta omkring .en tillsammans, det uthärdar
man ej — nej! Och så tillgår det, då Frans Moor t.
ktaklet vid bättre lynne, efter att ha
sett en smånätt komedi, eller en beskedlig tragedi,
sådan som t. ex- Sappbo, i hvilken känslan måhän-: