Lotteri, hvarå lägsta insatsen skulle bli 2 Rdr bko,
pi det att de fattige ej målte så litt som nu kun-
na ruincera sig på detta hazardspel, och förbud mot
utländska lottsedlars — försäljning. — Talaren upp-
lyste frågan med förtaljande af några drag
vr dessa — sistnämdas historia, försäkrade att
blott det Prenssiska Stats-Lotteriet i Tyskland an-
sågs tillförlitligt; hvilket deremot ej var i samma
grad fallet med det Hamburgska, och ännu mindre
med det Frankfurtska. Sjelfva de Österrikiska e-
gendoms-lotierierna medförde många svårigheter för
de vinnande, hvilka, innan de kunde tillträda de
vunna egendomarne, måste först förvärfva Jus in-
dracnetns, hyorföre de oftast i stället nödgades fa-
ga en obetväligs lösen. Dessa utländska lotterier
utbjödo ved oförskämdhet sina lottsedlar här ilan-
det, skickade dem till och med i bref till enskilta
personer Oo. 5. v. Häri instämde Hr v. Hohenhausen,
sem beklagade, att till och med han och sjelfva
Jiskopen på Goltlard blifvit besvärade med dyli-
ka bref.
Hr Montsommery önskade deremot, att mtet
Lotteri för allmän räkning måtte drifvas, och att
den inkomst detta gaf, måtte anskaffas på ett satt,
mera vardigt en bildad nation.
Ar Rosenquist af Akershult exinrade, alt mo-
tionstiden snart ginge till ända, Vid förra Riks-
dagen hade så många motioner vid denna termins
slut blifvit iniemnade, att man sista aftonen, eller
rättare sista natten, ej hunnit mer än nämna deras
innehåll. Talaren föreslog sålunda att låta de in-
komna betänkanderne hvila, till dess motionstiden
vore förbi. in stor del af Ståndet instämde i denna
åsigt, men Grefve Gyldenstolpe begärde förslagets
hvilande på bordet.
Nedanstående merorial bar blivit iniifvet
at Er Booispaton Petid redan för flera plena till-
baka. Jukets ständer skola sannolikt instämma der -
un
Då ackord:v om Landshöfdinge - bestallningar i
allmänhet äro hivderliga för desse vigtiga platsers
besättande med konnige, duelige och sjelfständive
50, 13 J ;
mån, och landets Höfdingar, för att motsvara natio-
nevs behof och tidens fordringar, nödvändigt måste
äga en högre bildning, utmärkande förtjenster och en
af yttre omständigheter oberoende kraft, får jag
med stöd af 31 Y. 1 Riksdagsordningen vördsamt fö-
reslå, alt Aisets ständer, efter a!lmänna b-svärs och
ekonomiutskot:e:s hörande i ämnet, till Kongl. Maj:t
frambära den underd. anhållan, att det af Kongl. Maj:t
nylgen utfärdade förbud mot tjensteköp i de ligre
graderna af lavdistaten, måtte utsträckas äfven till
cheferna af dessarmma. Stockholm den 17 Februari
1934. Th. Petre
Or Ryttmästaren Nordenankar har hos Red. an-
hållit om rum i bladet för dess senare anförande
i realisationsfrågan, i anledning af den oblida med-
fart samma anförande rönt af tidningen Dagligt
Allehanda, hvarest Hr Nordenankar anser det haf-
va blifvit misstydt; och då vi utförligt upplagit
Frih. Kantzous samt Hr v Troils Yttranden, haf-
va vi ej bordt neka denna begäran, då Hr Norden-
ankar var den som hufvudsakligen underhöll diskus-
sionen med desse Talare:
Då jag åter uppträder för att fortsätta den förra debat-
ten, och måhända för att skyldig eller oskyldig falla ett
nödvändigt offer, hvarmed 1830 års Bankreglering anses hö-
ra befästas, sker det med en känsla lika ren för fosterlan-
det, lika varm för rätt och ära och jag borde säga lika
Tugn — men det vore att förneka det intryck utaf smärta
och den skakade känsla, hvarmed jag funnit att det akt-
npingsvärda Ståndet missförstått mitt förra anförande, och
huru man gått så långt uti förvillelsen, att man har ansett
mig såsom , motståndare af realisationen till sin princip och
af den lagbundna ordningen, då det endast varit emot sät-
tet för verkställigheten och angående garantierna
för den lagbundua ordningens bestånd som jag ägt och än-
nu äger motsatt åsigt. Jag har uppstått emot 1830 års la-
gar, cmedan jag ej ansett dessa lagar tillfredsställande, men
emot ernåendet af ett bestämdt myntvärde och
detsammas befästande har jag alldeles icke yttrat mig.
Jag har sagt: Jag delar deras åsigt, som inse nödvändig-
heten, af ett mynt, såsom enda skyddet för äganderätten och
cmedan ingen verklig handel, ingen verklig industri kan ut-
vecklas, då vinsten utaf hvarje klok handtering sköflas ge-
nom kursens kastningar. Hirom äro tankarne ej mycket
delade, men fråga är: om säkerhet på vexlingens be-
stånd kan vinnas, då Sverge icke äger något ord-
nadt Banksystem, och vidare har jag sagt: Jag döljer
ej det jag hört personer önska silfvervexling på nu be-
stämda grunder, emedan de anse detta såsom enda medlet
alt störta Statsbanken och komma till mera rationella .
former, och jag erkänner att det var en tid, då äfven jag
SA a 1 a FI Fn
få