inom detta vite genus lemna innehafvaren tillfälle
försäkra sin omvårdnad mot behofvet af en sådan
besparad tillgång, och ingen lärer kunna med rättvisa
erbjudas honom i vederlag för den tvungna uppoffrin-
gen. Inom ett af Uppbördsverken har i senare ti-
der begrafningshjelpens infriande upphört såsom för
tjenstgöringen inom samma mindre lämplig, hvari-
genom slika anomalier för framtiden derstädes fö-
rekommas, men här är fråga om tjenstemän i all-
mänhet, hvilka redan infriat begrafningshjelpen och
anses den förlustig, då de antingen frivilligt, af
bättre utsigt på annat håll föranledde, eller rent
af från tjensten skilde, måste lemna en befatt-
ning hvarmed denna, genom egen uppoffring vun-
ne utsigt att åtminstone utan sin famuljs skuld-
sättning befordras till hvilorummet, varit före-
nad. Trolhgenv har lagstiftaren aldrig haft för af-
sigt omfatta tillfället att på detta sätt åt staten
bereda en ökad behållning, och lagens anda, utgå-
ende från de ädla motiven af rätt och billighet,
motsäger en så godtycklig syftning. Det medgifves
att proceduren, sådan den hittills varit följd, på-
kallats af befattningarnes obestämdhet eller snarare
tystnad i denna punkt, men sådant må äfven anses
vara en giltig anledning till deras utbildning och
åtminstone för framtiden föranleda till lika nödig
som rättvis ändring. Der lagen är tydlig kräfver
den obrottslig lydnad, men der ingen lag finnes
löper rättvisan fara och makten blir gällande på
den svagares bekostnad.
—Mm.