AT RA AN EET RER FE ba a An SRA -t spanmål i magasi.erne emottages till ett för längre tid bestämdt minimi-pris, och emot kontant betalning, så långt ofvannämde fond räcker, men derefter emot löpande räntehärande obligationer. Dessa obligationer betalas dels af deuv nya för det följande året ingående bränvintgskatten , dels i samma mån, som lörrådet åter uttages och penningar derföre inflyta tillbaka. 4:o Spanmålen levereras utur magasinet, så snart den stiger till ett viset maximipris — Skilnaden emellan migimioch maximipriset bör så beräk nas, aft den ersätter räntan för det envända kapitalet och kostnaden för macasinertngen. Dessutom tbälles hvarje år under skeppningstiden auktion på spanmålen, som då försaljes tll det pris, altivraltningen är för sitt förskott och sina kostnader betäckt, 5:0 Skulle en stor missväxt inträffa , att inrättningens förråder äro tömda, och hkväl bebof af utländsk spannmål visar sig, skall det stå Regeringen öppet, att använgGa Inrättningens fonder till uppköp af uvdsaättnings-spanruål från utländsk ort, ft emot återbetolnivg till inrättninvgen 3 men deremot vare all sj anmåls-import med hög tull belagd, så länge iniältningens förråder icke 20 tömda, 6:o Den fond, som genom en sådan invaätinirg uppkommer, beräknad till 2 millioner om året, och som realiseras i den mån förråden uttagas, öfverlemnas derefter till hypoleks-inrättningarne, emot 4 procent, Härigenom ökas denna ford ännu mera, och kan på detta sätt bidraga j blott till en hastig öfverflyttning af jordbrukarnes skulder på hypotheks-inrättningarne och deras amortering , men äfven till nedsättoivg af räntan ifrån 5 till 4 proc. Chs. 1. På detta sätt bildas en ofantlig besparingsfond, genom jordbrukets egna bidrag, hvilken återkommer tillbaka till jordbrukets bästa. Den användes vemligen evligt ofvanstående förslag i försia rummet till uppehållandet af sparmålspriserne. i andra till understöd för hypoteks-inrättningarne, ech till rantans nedsättning. Men dess funktioner äro icke dermed slutade. Den kan ännu derefter användas till dändamål, som äro vigtiga för jordbruket t. ex. till befordsande af export af dess rodukter, 0. s. Vv. Obs. 2. Frågan, huruvida en så beskaffad magasinsinrättning skall skada eller gagna den erskilta spanmälshavdeln beror af det minimioch maximipris som bestämnmes. Obs. 3. Detta förslag är icke nödvändigt bundet vid den höga beskattning , som i 1 S. bestämmes, och som grundar sig på de författares uppgifter och opinion, hvilka förut yrkat en förhöjd bränvinsskatt. Om denna skatt bestämmes mindre, t. ex. 6 eller 4 sk. per kanna, blir effekten väl densamma efter några år, men kan ejl å hastigt, som med en högre beskattning, realiseras, —— Vi återkomma i dag till Per Persons från Kalmar Län motion i Bonde-Ståndet: : Redan under denna Riksdag hade den önskan inom Ståndet blifvit yttrad, att de Svenska jorden så hårdt tryckande grundskatterne måtte blifva afskaffade, och andra, jordbrukaren mindre betungande, jemnare fördelade skattebidrag, i stället införda. Tvifvelsutan delade alla denna önskan; men de fleste torde hafva. insett, hvilka både betänkligheter och svårigheter ligga i vägen emot en så ingripande förändring i vårt beskattningsväsende, och huru ringa förhoppningar man ägde, att snart kunna komma till detta mål. Emejlertid vore dock jordbrukarens belägenhet i allmänhet sådan, att han behöfde all den lindring, som möjligen kan honom beredas, om icke jorden småningom skall varda undanryckt dess nuvarande ägare; och, med kännedom häraf, tillhörde det Bonde-Ständet att egna sin uppmärksamhet åt alla åtgärder till de hemmavarandes lättnad. Största delen af den Svenska jordens grundskatter hafva, icke blott genom deras ofta oskäliga belopp och ojemna fördelning, än förmedelst den af Hemmansräntorne gjorda disposition, och, i följd deraf, genom det betungande sätt, hvarpå de utfordras, blifvit mer och mer för den jordbrukande allmänheten motbjudande. Om man på en längre tid icke kan göra sig förhoppning, om en till grunden gäende förändring 1 det förra förhållandet; så förete sig deremot inga lagliga hinder, än mindre oöfvervinnerliga svårigheter mot en skyndsam förbättring i senare afseendet. Redan före sistw Riksdag hade Kammarkoilegium och Statskontoret fästat Styrelsens uppmärksamhet på olägenheterna af det indelta löningssättet, det förtryck det för jordbrukaren medför, och huru det både motarbetar och undergräfver jordbrukarens välstånd, utan motsvarande fördel för indelningshafvaren. Dessa embetsverk tillstyrkte derföre de indelta lönceräntornas upphörande och ingående till statskassan, samt tjenstemännens aflönande, i stället, med kontauta penningar derutur. I Kongl. propositionen, angående Statsverkets tillstånd och behof, af den 13 November 1828, förklarades, att denna Kammarkollegii och Statskontorets framställning, efter Kel. Mate accset 1, fr mn 3 alla Afcspendan höst wviotso