AT RA AN EET RER FE ba a An SRA -t
spanmål i magasi.erne emottages till ett för längre
tid bestämdt minimi-pris, och emot kontant betal-
ning, så långt ofvannämde fond räcker, men der-
efter emot löpande räntehärande obligationer. Dessa
obligationer betalas dels af deuv nya för det föl-
jande året ingående bränvintgskatten , dels i samma
mån, som lörrådet åter uttages och penningar der-
före inflyta tillbaka.
4:o Spanmålen levereras utur magasinet, så snart
den stiger till ett viset maximipris — Skilnaden
emellan migimi- och maximipriset bör så beräk -
nas, aft den ersätter räntan för det envända kapi-
talet och kostnaden för macasinertngen. Dessutom
tbälles hvarje år under skeppningstiden auktion på
spanmålen, som då försaljes tll det pris, altivralt-
ningen är för sitt förskott och sina kostnader be-
täckt,
5:0 Skulle en stor missväxt inträffa , att inrätt-
ningens förråder äro tömda, och hkväl bebof af
utländsk spannmål visar sig, skall det stå Regerin-
gen öppet, att använgGa Inrättningens fonder till
uppköp af uvdsaättnings-spanruål från utländsk ort,
ft
emot återbetolnivg till inrättninvgen 3 men deremot
vare all sj anmåls-import med hög tull belagd, så
länge iniältningens förråder icke 20 tömda,
6:o Den fond, som genom en sådan invaätinirg
uppkommer, beräknad till 2 millioner om året, och
som realiseras i den mån förråden uttagas, öfverlem-
nas derefter till hypoleks-inrättningarne, emot 4
procent, Härigenom ökas denna ford ännu mera,
och kan på detta sätt bidraga j blott till en ha-
stig öfverflyttning af jordbrukarnes skulder på hy-
potheks-inrättningarne och deras amortering , men
äfven till nedsättoivg af räntan ifrån 5 till 4 proc.
Chs. 1. På detta sätt bildas en ofantlig bespa-
ringsfond, genom jordbrukets egna bidrag, hvilken
återkommer tillbaka till jordbrukets bästa. Den
användes vemligen evligt ofvanstående förslag i för-
sia rummet till uppehållandet af sparmålspriserne.
i andra till understöd för hypoteks-inrättningarne,
ech till rantans nedsättning. Men dess funktioner
äro icke dermed slutade. Den kan ännu derefter
användas till d- ändamål, som äro vigtiga för jord-
bruket t. ex. till befordsande af export af dess
rodukter, 0. s. Vv.
Obs. 2. Frågan, huruvida en så beskaffad maga-
sinsinrättning skall skada eller gagna den erskilta
spanmälshavdeln beror af det minimi- och maximi-
pris som bestämnmes.
Obs. 3. Detta förslag är icke nödvändigt bundet
vid den höga beskattning , som i 1 S. bestämmes,
och som grundar sig på de författares uppgifter
och opinion, hvilka förut yrkat en förhöjd brän-
vinsskatt. Om denna skatt bestämmes mindre, t.
ex. 6 eller 4 sk. per kanna, blir effekten väl den-
samma efter några år, men kan ejl å hastigt, som
med en högre beskattning, realiseras,
——
Vi återkomma i dag till Per Persons från Kalmar Län
motion i Bonde-Ståndet: :
Redan under denna Riksdag hade den önskan inom Stån-
det blifvit yttrad, att de Svenska jorden så hårdt tryc-
kande grundskatterne måtte blifva afskaffade, och andra,
jordbrukaren mindre betungande, jemnare fördelade skatte-
bidrag, i stället införda. Tvifvelsutan delade alla denna
önskan; men de fleste torde hafva. insett, hvilka både be-
tänkligheter och svårigheter ligga i vägen emot en så ingri-
pande förändring i vårt beskattningsväsende, och huru ringa
förhoppningar man ägde, att snart kunna komma till detta mål.
Emejlertid vore dock jordbrukarens belägenhet i all-
mänhet sådan, att han behöfde all den lindring, som möj-
ligen kan honom beredas, om icke jorden småningom skall
varda undanryckt dess nuvarande ägare; och, med känne-
dom häraf, tillhörde det Bonde-Ständet att egna sin upp-
märksamhet åt alla åtgärder till de hemmavarandes lätt-
nad.
Största delen af den Svenska jordens grundskatter hafva,
icke blott genom deras ofta oskäliga belopp och ojemna för-
delning, än förmedelst den af Hemmansräntorne gjorda dis-
position, och, i följd deraf, genom det betungande sätt,
hvarpå de utfordras, blifvit mer och mer för den jordbru-
kande allmänheten motbjudande. Om man på en längre
tid icke kan göra sig förhoppning, om en till grunden gä-
ende förändring 1 det förra förhållandet; så förete sig der-
emot inga lagliga hinder, än mindre oöfvervinnerliga svå-
righeter mot en skyndsam förbättring i senare afseendet.
Redan före sistw Riksdag hade Kammarkoilegium och
Statskontoret fästat Styrelsens uppmärksamhet på olägen-
heterna af det indelta löningssättet, det förtryck det för
jordbrukaren medför, och huru det både motarbetar och un-
dergräfver jordbrukarens välstånd, utan motsvarande fördel
för indelningshafvaren. Dessa embetsverk tillstyrkte der-
före de indelta lönceräntornas upphörande och ingående
till statskassan, samt tjenstemännens aflönande, i stället,
med kontauta penningar derutur.
I Kongl. propositionen, angående Statsverkets tillstånd
och behof, af den 13 November 1828, förklarades, att denna
Kammarkollegii och Statskontorets framställning, efter Kel.
Mate accset 1, fr mn 3 alla Afcspendan höst wviotso